Älskar trosor och älskar att tjuvkika, så här kommer en liten novell om det

Plötsligt står man där.

Hjärtat bultar, man försöker lyssna och hålla kolla på allt runt om kring.
Höra så att inga fotsteg närmar sig.
Se så att inte ljuset i korridoren tänds.


Snabbt öppnar jag första träningsväskan och finner en snyggt vikt tjock stickad tröja.

Under den ligger det ett par blåa, ganska slitna jeans.

Lyfter försiktigt i ena änden av jeansen för att se om jag finner det jag söker nere på botten i träningsväskan.

Ser inget och känner inget.
Försöker fundera på var hon kan ha lagt underkläderna.
Öppnar ett ytterfack.

Hittar en schampo-flaska, tvål, en flaska balsam, en borste och BINGO! Ett par läckra små stringtrosor.

Stoppar dom snabbt i fickan och ska precis se om det finns nån BH med, när plötsligt...

Lampan i korridoren tänds och jag hör fotsteg som närmar sig omklädningsrummets dörr.


Drar snabbt igen väskan och med hjälp av bänkarna som står placerade
längs ena väggen kryper jag upp ovanpå några plåtskåp som står intill.

Tur att jag kollat upp alla alternativ innan, eftersom det bara finns två utvägar.

Den ena dörren leder ut till korridoren och den andra dörren går från duschrummet in till ett extra omklädningsrum som oftast bara används på sommaren, för att där finns en in- och utgång mot fotbollsplanerna.

Lägger mig raklång uppe på skåpen så att jag ska bli så osynlig som möjligt.
Tur att det är lite svagt sluttande skåp som är högre i framkant än i bakkant...


Hör hur handtaget trycks ner och ser en mörkhårig tjej kliva in i omklädningsrummet.
Vet att det är ett F16-lag som tränar, så jag gissar att hennes ålder är mellan 14 och 16år.


Ser hur hon går fram till spegeln som sitter en bit innanför dörren, på höger sida, intill den fast placerade hårtorken.

Hon muttrar nåt om:

-"Typiskt att det skulle ta mitt i ansiktet"

Medan hon känner på sin högra kind som verkar ömma.

Medan hon konstaterar att det inte är så farligt öppnas dörren och en annan tjej kliver in.

-"Förlåt Sandra", säger hon.

-"Det var inte meningen. Jag hoppade för att ta emot bollen och slog ut
med armen för att få fart. Jag såg inte att du var där. Är du ok?"

-"Det är lugnt", svarar den mörkhåriga tjejen som uppenbarligen heter Sandra.

-"Kommer du tillbaka in och kör vidare?", frågar tjejen som oavsiktligt slagit till Sandra.

-"Nej. Jag tar det lugnt. Har lite ont i huvudet. Inget allvarligt, men
vill ta det lugnt. Hälsa tränaren att jag är ok, men drar hem."

-"Ok", säger den andra tjejen.
-"Ses i skolan imorgon"

-"Mmm", svarar Sandra, samtidigt som den andra tjejen stänger dörren bakom sig.


Sandra vänder sig om och går mot bänkarna i mitten av omklädningsrummet.

Det står väskor lite här och var i omklädningsrummet, men alla tjejerna är duktiga på att stoppa ner sina kläder i sina väskor så att det inte ligger kläder överallt på bänkar och på golvet.


Sandra sätter sig mellan 2 väskor.

Den ena väskan är en grön, ganska sliten axelväska som ser mer ut som en datorväska, än som en väska för träningskläder.

Den andra väskan bredvid, är väskan jag för en stund sedan kollade igenom efter trosor.

Den väskan visar sig vara Sandras.


Anledningarna till att jag befinner mig där jag befinner mig just nu är 2:


1. Jag tänder på trosor. Vill inte ha helt nya. Då hade jag ju kunnat köpa dom i vilken affär som helst...

Vill å andra sidan inte ha nyanvända, för det är inte doft jag är ute efter.
För mig handlar det om att veta att dom tillhör någon.
Någon som fram till ganska nyligen använt dom, även om dom för tillfället är nytvättade.



2. Jag tänder på tanken att tjejen är nyduschad och ska ta på sig rena kläder, men inte hittar sina trosor.

Önskar att jag kunde å se reaktionen när hon upptäcker att hon "glömt" nya trosor och måste ta på sig sina redan använda.


Sandra lyfter ut högen med jenasen och den tjocka stickade tröjan och lägger på bänken.
Hon tar handduken som låg längst ner i väskan och lägger ovanpå kläderna.

Sen öppnar hon ytterfacket och tar fram schampo, tvål och balsam.
Hon upptäcker inte att det inte längre ligger trosor där.

Men å andra sidan.

Hur lätt är det att se ett par mörkröda stringtrosor som ligger ihopskrynklade i hörnet av ett ytterfack i en svart väska?


Gör allt för att andas så lugnt som möjligt och för att röra mig så lite och ljudlöst som möjligt.

Som tur är så låter det lite grann från idrottshallen, vägg-i-vägg, så helt knäpptyst behöver jag inte vara, men man vill ju inte ta några onödiga risker.


Sandra som står vänd med ryggen mot mig, ca 3-3,5 meter bort tar tag medkorsade armar i t-shirtens nederkant och drar den snabbt och lätt över huvudet.

Hennes mörka hår knastrar av den statiska elektricitet som rörelsen skapar.

Hon drar snabbt av sig sin sport-BH och viker ihop den tillsammans med t-shirten, för att sedan lägga ner det i sin träningsväska.

Hon sätter sig på bänken, böjer sig framåt för att knyta upp skorna, ta av dom och sedan ta av sig strumporna.
Därefter reser hon sig åter upp. Knyter upp sina shorts och drar med en snabb rörelse ner shortsen till knäna.

Skakar lite på ena benet så att shortsen faller till golvet och kliver ur med högerfoten.
Lyfter på vänsterbenet och tar shortsen från foten och placerar dom på bänken.


En välbekant melodi börjar spelas...

SHIT!!!

Stängde jag inte av min mobil???

Tankarna far runt i mitt huvud och jag hinner tänka massor med tankar påhur jag ska lösa det här, när jag hör hur musiken tystnar och Sandra säger:

-"Nej. Jag är på träning. Vi hörs senare."

Jag andas ut, samtidigt som jag förbannar iPhone för att alla verkar ha samma ringsignal...
Det var enklare att ha en egen när jag inte hade iPhone.

Sandra lägger ner mobilen i väskan och drar av sig trosorna.
Hon placerar trosorna tillsammans med shortsen, bredvid den smutsiga tröjan och sport-bh:n i väskan.

Ser hur hon tar upp en liten sax ur ett innerfack i väskan.
Hon sätter sig ner och placerar sin vänstra fot på höger lår för att klippa en vass tånagel, ser det ut som.

Denna ställning gör att jag ser henne rakt framifrån med ena benet ovanpå det anda.

Jag noterar hennes vältränade vader, lårmuskler, magmuskler.

Jag ser ett par fint formade bröst med för stunden lite styvnande bröstvårtor, då hennes svettiga kropp börjar bli avkyld i, det inte överdrivet varma, omklädningsrummet.

Jag ser också en lätt fjunig slida som öppnar upp sig på grund av ställningen hon sitter i.

Känner hur ståndet pressar på och helst av allt vill vill ut i det fria, men vågar inte ens försöka rätta till det av rädsla att det ska låta.


Sandra, som nu klippt färdigt sin tånagel, reser sig upp och tar handduk, schampo och balsam i handen och går in i duschrummet.

Hon stänger dörren till duschrummet bakom sig.


Här ligger jag ovanpå plåtskåpen i omklädningsrummet.

Om jag är snabb, så hinner jag garanterat ut genom dörren utan att hon hinner märka något.

Jag vet att träningen håller på minst 30 minuter till och jag ser att det är mörkt i korridiren, så kusten är klar.
Men samtidigt inser jag att jag ligger ca 5 cm från ett ventilationsgaller som avskiljer omklädningsrum från duschrum.

Om jag reser mig upp lite grann så har jag fri insyn i duschrummet, såvida hon inte väljer en av duscharna i hörnan, eller dom 2 till höger, precis innanför dörren.

Därför stannar jag kvar. Även om det innebär en risk.


Sandra går, turligt nog, rakt fram.

Hänger handduken på en krok på väggen och trycker igång duschen.

Jag ser hur hon ryggar tillbaka, samtidigt som hon ryser till av det kalla vattnet och hon börjar skruva på vredet för att få varmare vatten.

Efter några sekunder verkar det bli varmare och hon håller nu in en hand för att känna efter när det blivit rätt temperatur.

Jag ser hur ånga börjar bildas och ser samtidigt hur Sandra stänker vatten på kroppen för att känna efter om det är ok, eller hon ska öka temperaturen lite till.

Hon bestämmer sig för att kliva in i duschen och låta vattnet värma hennes lite småfrusna kropp och göra bättring på hennes lite ömmande kind.

Hon böjer sig ner efter tvålen och tvålar in hela sin kropp.

Av någon anledning vänder hon sig om, med ryggen mot mig, medan hon tvålar in baksidan och sin vältränade rumpa, för att sedan vända sig medryggen mot duschen när hon tvålar in hals, bröst, armar, mage, fötter, benen och slutligen slidan.

Hon backar bakåt och sköljer bort tvålen, samtidigt som hon blöter ner sitt axelllånga, mörka hår.

Sedan är det schampo i håret som gäller.

Schamponeringen av håret gör att hennes underbara bröst rör sig i cirklar och hennes vältränade mage blänker i ljuset från lampan i taket.

Dags att skölja ur schampot.

Sandra vänder sig om. Böjer sig framåt och låter mig se hennes underbararumpa, puta mot mig, medan hon tvättar ur schampot ur håret och sedan backar för att massera in balsam.


En snabb sköljning senare stänger hon duschen och börjar vira handduken om håret, likt en turban.
Hon torkar sitt hår en stund för att sedan torka kroppen och slutligen vira handduken runt kroppen ett varv innan hon öppnar dörren och går tillbaka in i omklädningsrummet.


Hon sätter sig på bänken och torkar benen och fötterna.

Plockar fram nya strumpor ur ett fack på motsatta sidan där hon förvarade schampot och det.

Hon drar på sig strumporna och börjar sedan kolla igenom facket där trosorna låg innan träningen började.

Jag hör hon hon suckar när hon inte hittar sina trosor.

Hon kollar igenom hela sin väska, utan att hitta sina röda stringtrosor, så hon inser sina 2 alternativ.
Antingen får hon gå utan trosor, eller så får hon ta på sig sina vita tangatrosor som hon hade på sig när hon tränade.

Hon väjer det senare alternativet...

Hon tar fram shortsen ur väskan och rullar ut dom så att hon kan ta sina träningstrosor.

Hon ställer sig upp. Låter handduken falla till golvet och börjar sakta, inte helt nöjd, ta på sig sina vita tangatrosor.

Ur facket där strumporna låg, plockar hon upp en röd BH som matchar stringtrosorna.

Trosorna jag numera har i fickan...

Ut och in på BH:n, knäppa på magen, snurra till ryggen och i med armarna. Några små justeringar, sen är det klart.

Dags att åla sig i dom tighta jeansen och slutligen dra den varma, stickade tröjan över huvudet.

Sen packar hon ner alla sina saker i väskan, hänger på sig en jacka. Tar på sig sina skor som står innanför dörren till omklädningsrummet.
Samtidigt som Sandra öppnar dörren och går ut i korridoren, tänds det automatiska ljuset där. Hon stänger dörren bakom sig och går med raska setg mot dörren som leder in till hallen.

Jag hör hur hon öppnar den och ropar in:

-"Hej då! Jag sticker nu. Jag är ok, men drar hem och vilar så jag kan spela match på söndag"

Hon stänger dörren till hallen och fortätter mot ytterdörren.
Hör hur den slår igen bakom henne.

Kollar klockan.

Ungefär 10 minuter kvar innan dom andra slutar träna.

Jag hinner kolla nån väska till innan jag sticker hem och i mitt inre återupplever den härliga stunden jag nyss fått vara med om.