Huvudnavigation

Logga in

Uppgifter

Reklam & Tips

  • VÄLKOMNA
  • Skönt för mannen
  • Snygg och fartfylld
  • Lek & busa
  • Dubbel skön stimulans
  • Massera trötta höstmuskler
  • Fresta & Förför
  • Missa inte Bubblan-bonusen hos PLEASME

1/12, 2015 kl. 12:46, av LX

Lucka 1 - Yuleporr

Tolkien fanfiction, två hober och en kåt alv.

Två hober, en rundmagad och trind från centrala Fylkes böljande majsfält och en betydligt magrare från den fattigare skogrika östgränsen, trampade mödosamt vidare uppför en branta bergsryggen. De var gode herr Jolly Digginson och hans gamle vän Landival Harty, och de var i dessa bråda decembertider utsända som en delegation från Fylke till den röda trollkarlen, Nikolaus, allmänt känd som Yule-tomten.

Det var väldigt kallt i de Blå bergen så här års och de visste att de båda var i livsfara nu när en storm hade börjat blåsa upp.

-Vi skulle ha lejt en spejare...skrek Jolly och drog den vilt fladdrande halsduken ännu ett varv om sitt runda huvud.
-Vi skulle ha lejt en livvakt också, hörde du ulvarna som ylade i dalen därnere?...Jolly lyssnade skrämt och spärrade upp ögonen.
-Milda Matilda, känner dom vår vittring tro?...
-Vi söker skydd, i stugan där! Kom!...

Landival drog Jolly i armen och skyndade genom den bitande frostvinden mot en liten timrad trästuga som låg nästan helt osynlig och begraven i snö. De pulsade framåt så fort det gick med deras korta ben och slet med desperation upp dörren till stugan varpå de därefter snubblade in i farstun huller om buller över varandra med lättade rop.

-Stäng dörren, hober det är kallt ute...
Rösten var beslöjad och vacker liksom dess ägarinna som låg utsträckt framför en sprakande varm brasa i en het stenkamin som upptog nästan hela stugan. Alvkvinnan var naken under en filt som inte helt dolde de utsökta behagen och hon tittade på dom i dörröppningen med ett roat uttryck.

-Det är en alverfru!...Pekade Landival dumt och log för han hade aldrig sett en alv förut. Jolly, skakade på huvudet och stängde dörren med en ansträngning tills vinden slutade yla genom dörren.
-Ja ursäkta...sade han sedan med ett vänligt leende.

Han presenterade sig och sin utsocknes kusin och förklarade att vädret var så dåligt och att de inte såg röken i skorstenen varför de trott att stugan var övergiven.

-Det är Riftedalsved, den avger ingen rök. Men desto mer värme...svarade alvinnan och presenterade sig som Mellon. Det var sannolikt inte hennes riktiga namn men det var inte fel att säga så heller.
-Det finns varm glögg i karaffen och kakor.

Hon ställde sig oblygt upp för att knyta filten under armarna som en liten klänning och började duka upp bordet medan hoberna sparkade snön av sina håriga fötter och drog av sig halsdukarna.


-Jag låg just och drömde om en man att värma kroppen med... sade Mellon och höjde ett vackert ögonbryn tillsammans med ett hemlighetsfullt leende. Hon drog en silverfärgad hårslinga tillbaka över sitt något spetsiga öra och hällde varsamt upp glöggen som var så varm att det rykte om den. Mellon var lång och slank som de flesta alver och, uppskattade Jolly och Landival, med en välformad byst i apelsinstorlek under filten, som såg ut att kunna trilla av hennes graciösa kropp vilken sekund som helst.
-Men, ni är ju halvlängdsmän. Tur att ni är två då!...
-Oerhört!... började Landival viska i sin kusins öra. Men Jolly log bara rosigt och tog för sig av kakorna och glöggen som redan värmde starkt i hans strupe.
-Dessa kläder är våta snart...bäst att ni tar av dom...sade Mellon och började långsamt att knäppa upp Landivals jacka och väst. Hoben såg direkt chockerad ut och tittade på sin kusin igen men Jolly bara ryckte på axlarna och mumsade vidare på den goda kakan.

Alvinnan rörde sig sedan mot den mer korpulente hoben och satte sina händer på hans axlar. Jolly tittade dumt uppåt bakom honom och log mot hennes vackra grå ögon ovan honom fortfarande tuggandes på ännu en kaka. Mellon, klädde av honom och började nafsa i hans ena öra. Jollys läppar formades till en liten rund cirkel och man kunde se att de långa tårna krökte sig under de hårbevuxna hoberfötterna.

Landival svalde nervöst och slutade hålla sina frusna fingrar i armhålorna. Han fnös till och tog lite glögg så länge för att få något annat att göra bara. Medan han tittade mot den sprakande elden kunde han höra ett slafsigt lite sugande ljud då den vackra alvinnan böjt sig lätt framåt för att sticka sin tunga djupt i den runde kusinens svalg och börja kyssa honom intensivt. Landival rynkade ögonbrynen samman och sneglade ditåt igen medan han åt snabbt tuggande av kakorna och drack en smula darrhänt av glöggen. Han kunde se hur hennes tunga gled ut ur Jollys mun ibland och slicka runt in i kusinens munhåla medan hon kramade honom hårt bakifrån. Jolly blundade och såg ut att vara i sjunde himlen men hade också ett väldigt förbluffat, frågande ansiktsuttryck medan han hånglade.

Mellon öppnade ögonen i kyssen och slingrade sig vigt runt Jolly för att ställa sig mellan dom. Hon stod rakt framför Landival och log så vackert att det nästan tindrade av små stjärnor kring hennes ansikte. Alvinnan, drog av sig filten och lät den falla till björnskinnsfällen som de alla stod på. Hon var otrolig att se när hon var naken, hennes sköte tycktes välansat i en liten blond vass triangelform och Landival bara tappade sin haka medan ögonen stirrade upp och ner på den. Kaksmulor trillade ut ur mungiporna på honom och hon skrattade till klingande av hans uppsyn. Sedan var hon direkt över honom och kysste ner sin våta hala tunga i Landivals mun. Det värmde hobens frusna läppar och något började koka lite i hans byxor också samtidigt som han kämpade för att behålla balansen.

Jolly stirrade under tiden med huvudet på sned på hennes spänstiga rumpa vars mjuka hud glänste i eldskenet och lade nu tungan rätt i mun så att han kunde krama sina händer över den lekfullt. Han hörde ett uppmuntrande fnitter och behövde inte böja sig mycket för att kunna pressa in sitt huvud mellan de eggande skinkorna för att börja slicka henne bakifrån. Hennes skåra och klitta smakade honung och han hittade den snabbt med tungspetsen.

Mellon stönade till och putade mer bakåt samtidigt som hon började rycka i Landivals byxor. Landival tittade förvånat på hur alvinnan girigt drog ner hans byxor. Han var tvungen att smeka hennes vackra bröst och hade en viss aning om vad kusin Jolly höll på med bakom henne samtidigt. Ja, tänkte han. Varför ens göra motstånd?
Mellon började suga av honom. Hober är inte välhängda så hon tog honom djupt och sög till så hårt att kinderna sjönk ihopa för varje drag. De vackra grå ögonen lyste upp mot honom leende medan hon höll på och hon gjorde små vällustiga syndiga stön av Jollys ivriga kyssar bakom henne.

Plötsligt vände hon sig om och ställde sig på alla fyra, vigt svankandes med ryggen.
-Ta ut den, tjockis!...hon log busigt upp mot Jolly och slickade sin långa tunga kring läpparna så att tungspetsen nästan rörde hennes nästipp. Under tiden greppade Landival, Mellons höfter och midja med händerna och stötte in sin Fylkeskorv djupt in i den våta heta fittan. Han började nu ta henne hårt bakifrån med stor inlevelse och intensitet.

Jolly slet av sig sina knäbyxor och yllekalsonger. Mellon stönade lågt av att bli tagen bakifrån medan hon lade huvudet på sned för att börja suga av honom. Jolly tittade upp  i taket överlyckligt.

-Unnn, nnh, ieh! ieh! iehh! Nieeh!!!...Den stönande Landivals röst gick upp i falsett och han stötte så hårt han kunde in i de sista skälvande sekunderna så att det uppstod ett smackande läte när hans höftben smällde in i Mellons skinkor bakifrån, så himla fort.

-Jaa...fyll mig!...Mata mig!...åh!...Mellon, ropade högt. Landival stapplade bakåt och satte sig på golvet nära björnskinnshuvudet och kände sig underligt uttömd, som om de sista krafterna han hade i kroppen gick åt till utlösningen och all energi han hade spenderats.

Under tiden hade Mellon hastigt fällt kusin Jolly till marken och grenslat honom. Alvinnan drog sina fingrar genom håret och började  rida den korpulente hoben som om livet hängde på det. Hon stönade högt och de spasmiska rörelser fick hennes kropp att blänka av svett i det varma ljuset från eldstaden.

Jolly gjorde ett underligt hostande ljud och skakade till krampaktigt när han kom. Sedan verkade det som om han bara svimmade av med ett fånigt leende skrivet över hela det runda röda ansiktet. Det blev helt suddigt i synen för Landival som lutade sig bakåt mot björnfällen. Han blev plötsligt så trött och ögonlocken sänkte sig obevekligt som när dagen blir till natt.

***
Nästa morgon vaknade de båda med sina håriga fötter närmast en nästan utslocknad brasa. De hade båda sina munnar ömt pussandes det uppstoppade björnhuvudet på varsin sida av den stora björnfällen. Men det döda djuret hade inget att säga om detta även om Landival snabbt drog sig undan och tittade på dess stora tänder misstänksamt innan han reste sig för att leta upp sina yllekalsonger.
Mellon, syntes inte till. Hoberna öppnade till slut dörren och såg att stormen bedarrat. Kvar fanns bara en snögubbe med en morot som penis och ett sarkastiskt leende av mörka kex.
-Jolly, har du förlorat 20 skålpund i vikt? Du ser så mager ut min vän?...Landivals röst lät tunn och han kände sig helt slut. -Jag? Du behöver mer kakor och glögg, käre kusin. Du ser ju helt utmärglad ut.

Det hela var ett mysterium. De stod länge och blickade ut över den snötäckta dalen med frostgnistrande barrträd långt därnere. Så märkligt detta var. Ja, så himla märkligt och besynnerligt...
-Ja, men god Yule då käre Landival...
-God Yule, på dig Jolly...Det var en särdeles tur att vi hittade den här stugan. Jolly nickade bara långsamt.
***

2 läsare gillar denna novell.

.

Kommentarer

Recensera

Här kan du kommentera eller recensera novellen.

Ingen har ännu kommenterat denna novell.