Del 2 av "Varelsen i tjärnen", som är en fortsättning på "Bärnstensguden".

Marlon såg sig förvirrat omkring och andades in häftigt några gånger efter den verklighetstrogna mardömmen. När hans huvud ryckte till av överraskningen från att jägarkvinnan Nadine stod böjd över honom med ett frågande ansiktsuttryck, stänkte kallsvett från hans hår.

"Ursäkter, jag har sovit sent och ridits av illvilliga andar under natten.", sade han omedelbart och skämdes en smula av att kvinnan måste räta på sig och torka bort en droppe svett från sitt ansikte.
"Det är inget att oroa sig över, Marlon.", hon gav ett besynnerligt leende och vände sig för att röra i den stora koppargrytan som hängde över elden i en trefot av järn. Det luktade gott av stuvning. Han såg på henne från fällarna när hon vänt ryggen till. Hennes tunika var mer öppen än i går natt, man kunde ana de stora runda brösten pressa mot snörningen och skinnklädet som denna tycktes hålla samman ganska löst nu.

Marlon tittade ner på sin egen svettblanka bringa och försökte komma ihåg om han verkligen klätt av sig eller inte häromnatten. Men han sträckte sig efter sina benklädnader som låg intill fällarna och reste sig upp hastigt för att kliva i dom. Nadines huvud rörde sig sakta för att låta blicken spela över gästens långa men ändå muskulösa kropp. Den bar många ärr, men var ändå behaglig för henne trots att Marlon inte var någon ungdom. Han anade hennes blickar på sin rygg men hyste inget eget begär, då han kände sig både darrig av nattens mardrömsritt och faktiskt något febrig. Nadine såg de muskulösa manskinkorna försvinna ner i benkläderna och han snörde snabbt remmarna innan han tilltalade kvinnan igen.

"Så, var är din man? Har Pil gett sig ut på jakt?"
"Nej", log hon igen och rörde i grytan lätt framåtböjd. "Han är bara och vittjar fällorna och kommer snart." Han vände sig och såg att än mer av de fantastiska brösten anades från tunikans sidoöppningar från denna vinkeln.

"Vill du ha ett morgonthé, gäst? Det finns stuvning.", hon hade redan hällt upp det från ett annat kärl som också hängde från trefoten.
"Ja, mina tack. Jag känner mig mjuk i huvudet, jag hade en märklig dröm.", Marlon kastade en blick ut mot trädgården och konstaterade att det var längesedan det var morgon.

"Vad handlade den om?", Nadine överräckte lerkoppen med sitt rykande innehåll. De satte sig på bänkarna mittemot varandra över ett bord. Marlon pausade för att läppja drycken och blåsa på den innan han drack en slurk. Sedan förklarade han medan han åt. Hon reagerade inte mycket av att höra återberättelsen av Marlons dröm utan såg bara fascinerat på honom och log vagt ibland.

Marlon visste att hon ville ha honom. Men, tänkte att det inte var värt risken och att han nog skulle prestera dåligt. Men han kunde inte ignorera hennes blickar och de utmaningar som började komma från andra sidan bordet. Hon vek inte ögonkontakt och han kunde se hur händerna började röra sig lätt smekande upp och ner, ibland över hennes lår under bordet, ibland över sina armar. Sedan ena handen över hjärtat och snuddandes nyckelbenen med fingerspetsarna.

Till sist reste hon sig och satte sig sakta strax bredvid honom istället medan han berättade. Nadine, särade sakta på sina läppar och kisade med ögonen innan hon visade tungan rullad bakom tandraden innan hon log med en fnissning. Det kanske inte fanns något val då efter detta. Efter maten, trotsade han därför sitt svaghetstillstånd och närmade sig med en lätt testande kyss. Han tänkte också smickra henne med sköna ord, men insåg att hon redan var villig. Deras läppar möttes först stängda och han smekte sin hand sakta om hennes midja. Han kunde känna hur hennes mungipor drog upp sig i ett större leende och hur hennes tunga fladdrade ut tillfälligt.

Marlon tog då ett fastare grepp och lutade henne något bakåt mot träbordet som stod i mitten av hyddan och sedan kysste han henne mer intensivt. Tungorna gled sig varma och hala mot varandra och han tyckte att hon smakade gott. Känslan av de stora brösten som pressades mot hans bringa bådade gott och han lät händerna smeka utforskande över hennes eggande kurvor. Först över höfterna sedan kupande över brösten medan deras andhämtning ständigt ökade.

Han drog sig bort en liten bit för att komma åt att med ryckande rörelser lossa hennes skinntunika. Nadines nakna kropp fick det att rasa inom honom och Marlon kände ett massivt stånd resa sig innanför ländklädet. Han pressade henne upphetsat längre bakåt och kilade in sig mellan hennes nakna lår så att hon till hälften satt på träbordet med särade ben. Nadine såg på hur hans händer smekte hennes kropp en gång till med halvslutna ögon och på hur handen närmade sig hennes sköte från låren, sedan innanlåren, och sedan mellan dom.

Marlon böjde sig fram för att med kupade händer lyfta upp de stora varma brösten i sina händer. Girigt sög han på dom, kysste dom och drog tungan över hennes knottrande bröstvårta. Samtidigt fortsatte han att då och då sticka ner handen för att smeka hennes mjuka venusberg. Han fascinerades över den svarta tatueringen av ormen, eller törnet som ringlade sig över delar av henne. Det var nästan som om han ville följa den med blicken och fingrarna. Den kontrasterade vackert mot hennes ljusa mjuka hy. Förutom eldstaden, kom det in ljus från den enkla trädörren som stod öppen. Men bordet stod i skugga från dagsljuset. Fågelsång, surrande av insekter och ljud från getterna hördes utanför.

Nadine, hjälpte till att få av honom benklädnaderna genom att slita i remmarna som höll ihopa dom. Hon tog snabbt tag i hans hårda manslem med handen och sjönk sedan mer sakta ner på knä. Marlon, kände ett glädjerus svälla upp i bröstet. Han såg ner på henne triumfatoriskt och mötte hennes gröna suktande, längtande ögon innan hon svalde in hela hans kuk i munnen. Hon sög till. Han var tvungen att stöna till av känslan. Nadine tog den verkligen djupt, den verkade till och med glida ner i hennes hals och det kändes otroligt.

Marlon kände av ett litet ögonblick av yrsel men det gick över snabbt. Det var från febern, men han inbillade sig att det var kvinnans effekt på honom. Han log brett och nickade uppmuntrande ner mot henne. Nadine som började suga på  honom, mötte den upphetsade blicken och fortsatte sedan sakta men efterhand mer intensivt, in och ut.

"Du får mig att komma!", varnade han och skrattade till med slutna ögon. Marlon försökte att hålla tillbaka. Men nästa gång han tittade ner möttes han bara av busigt glittrande ögon och synen av hans egen mandom som lätt gled ner och sen bakåt igen ut ur hennes hals. Han kunde känna hennes nästipp snudda vid sina egna svettblanka magmuskler. Så pass djupt kunde hon ta honom och till synes med lätthet. Marlon stönade till högt igen och gjorde ett försök att skjuta bort henne mjukt med sina händer. Men, då ökade hon bara plötsligt takten och trycket tills det inte fanns någon återvändo.

"Arrrhhh!"...Marlon ryckte till spasmiskt och de första sädestrålarna tömde han i hennes mun. Hon lät den glida ut själv och höll den sprittande kuken runkande med handen medan den fortsatte att spruta. Säden träffade hennes läppar synligt droppande och hennes kind. En mindre droppe rann över hennes ena bröst och saktade ner någonstans under bröstvårtan.

"Pil...", sade hon mjukt och såg upp mot honom medan tungan sakta slickade över de egna läpparna för att rengöra dom från sperma. Marlon ryckte till nervöst, fortfarande häftigt dragande efter andan. Han fick snabbt sina kläder i ordning och letade med blicken efter sin Seaxkniv för säkerhets skull. Han hölstrade den snabbt i bältet. Under tiden hördes steg ute i den lilla trädgården och tre klampande ljud från jägarens fötter innan denne steg in i hyddan.

"Men, se där och var hälsad?", Pil hade en frågande röst och gav sin fru en blick medan hon snabbt klädd igen rörde sig över trägolvet barfota för att se till stuvningen. Hon log menande mot sin man och strök den långa flätan tillrätta bakåt över ryggen.

Marlon nickade. "Jag sov länge.", harklade han sig. "Några djur i fällorna, Jägarmäster?"
"Eh...Nej, dom var för små. Jag släppte dom rackarna igen.", hans svar kom fördröjt.
"Låt mig gå och se till min häst. Det är dags för mig att ge mig av. Jag tackar för gästfriheten.", Marlon lät allvarlig och trängde sig förbi honom i dörröppningen. Det var en sval men solig förmiddag. Luften som smekte hans svettiga rygg fick honom att rysa, men det var mer den där febern än kylan.

"Men var är Octagion?", sade han högst undrande där han stod och tittade mot platsen där hästen lämnats invid staketet. De två getterna hade slutat äta gräs och tittade på honom outgrundligt, nästan anklagande.
"Ja, jag har faktiskt letat. Du var svår att väcka denna morgon.", sade Pil bakom honom och tycktes klia sig bakom nacken. "Band du honom väl, antar jag?"...
"Nej, jag brukar aldrig behöva göra det.", Marlon svepte sin blick in mot skogsranden av täta mörka granar utanför staketet, sökande.
"Octagion är en speciell springare. Han har aldrig vandrat iväg från vårt läger."
"På så vis. Då kanske det var doften av björn, eller järven?"
"Nej, Octagion skulle ha flytt en björn och järv, tja det skulle bli mer synd om järven.", svarade Marlon och vandrade bort mot staketet för att läsa av spåren.
"Jag följde hästen en bit. Men tänkte att du kanske ville göra det själv.", sade Pil fortfarande bakom Marlon.
"Ja, du hade inte kunnat locka honom tillbaka, så det var lika gott.", Marlon fick stöda sig mot staketet. Ett nytt yrselanfall. Det snurrade.
"Är allt väl, gäst?"
Marlon vände sig sakta och betraktade Pil som fortfarande stod i dörren. Jägaren log.
"Ja, jag ska snart hitta min springare. Spåren leder norrut upp mot kullarna och klipporna där.", han pekade med handen som följde konturen av den kuperade horisonten ovan trädlinjen
"Den har inte flytt, utan lugnt gett sig av. Så väldigt besynnerligt."

"Följ med honom, Pil. Ni spårar bättre tillsammans och det är säkrare om det är björn.", Nadine ställde sig bredvid sin man och Marlon kunde se att hon också log och sakta lade handen på Pils utbuktning ovanpå skinnbyxorna.

"Det finns en liten skogstjärn norröver. Vi hittar den säkert där och är tillbaka innan kvällen.", Marlon kunde höra ett fniss genom orden.