Huvudnavigation

Logga in

Uppgifter

23/11, 2017 kl. 20:25, av hunken07

A sort of homecoming

Del 1 av 5 i serien Återföreningen

Ett gäng gamla vänner från gymnasietiden ses på en skärgårdsö.
Det är ett kärt återseende som leder till nya erfarenheter.

Det var en sån där helt perfekt dag i juli. Du vet, sådär som det är i Sverige när det är som bäst. En mild bris från sydväst, 25 grader i luften, doften av salt hav och måsarnas skri.
Och jag var dessutom på väg mot ett paradis i Stockholms skärgård som jag inte besökt på drygt 20 år. Och jag var glad och lätt i själen. Jag skulle till en plats som jag tyckte väldigt mycket om och få umgås med människor jag tycker väldigt mycket om.
I alla fall människor jag tyckte väldigt mycket om, men vissa av dem jag skulle träffa hade jag inte sett på många år. Och människor och man kan ju inte riktigt veta hur de förändras.
Bara att de gör det.
När vi gick på gymnasiet var vi ett gäng som alltid hängde ihop. 4 tjejer och två killar.
Jag heter Erik och var den smarta men blyga killen i gänget. Den andra killen heter Hannes och var den coola typen. Och dessutom smart. Och snygg.

Tjejerna hette Eva, Johanna, Sanna och Helena. Eva var den jag tyckte var snyggast då och jag var ordentligt kär i henne. Mörk, vältrimmad men inte så lång, bröst som hade passat perfekt i mina händer om jag nånsin fått känna efter närmare, utåtriktad och en ledartyp.
Johanna var lite mer tystlåten men egentligen den vackraste av dem alla. Blond, blåögd, ganska små bröst, en fantastisk rumpa och ett klingande skratt som gick att locka fram.

Hon hade en utstrålning som man inte kunde bli klok på emellanåt.
Spontan och busig på ett plan, men tog egentligen ingen plats i gänget.
Sanna var gängets kurvigaste tjej och visade mer än gärna upp delar av sina behag.
Det var många unga killars ögon som höll på att trilla ut ur sina hålor när hon var på det humöret. Jag tror att hon var ganska förtjust i att visa upp sig.
Helena var den där tysta och duktiga tjejen som alltid fanns där men som satt tyst så länge det inte var frågan om rent intellektuella diskussioner. Trams och flams var inget för henne.
Jag försöker komma ihåg henne, men allt jag ser på min inre film är en ganska tanig och intetsägande tjej av medellängd och med mellanblont hår.
Det var en härlig tid i våra liv och vi betydde mycket för varandra under gymnasieåren.
Konstigt nog, med tanke på vår ålder, fanns aldrig några kärleksaffärer eller sexuella relationer mellan oss (om man bortser från den gången då jag och Eva kysstes på en hennes veranda). Det fanns på något sätt en outtalad regel om att det inte skulle vara så.
Egentligen var det enbart på det intellektuella planet som vi hade utbyte av varandra.
Och nu, mycket senare, misstänker jag att de flesta av oss var mer eller mindre oskulder “back in the days”.

Så nu sitter jag här i min båt på väg mot ett paradis och en träff med vänner från förr.
Jag har hunnit bli 40 år gammal. Hunnit vara gift i några år och vara skild sedan två.
Mitt fokus har mest legat på karriär, så plats för barn har det inte blivit och det var just därför det sprack med frun. Hon ville ha barn, men inte jag. Två år sen nu …
Och jag har inte varit i närheten av en kvinna sexuellt sedan des. Varför inte?
Finns nog inget entydigt svar på den frågan, men mitt försvar är att det inte funnits tid.
På andra sidan fjärden ser jag nu Evas sommarställe som vi brukade hänga på varje sommar. Ser huvudbyggnaden en bit uppe på berget och de mindre stugorna längre ner mot vattnet. På den tiden fanns det två stugor, men jag anar att det finns några till nu.
Sjöboden och bryggan är kvar på samma plats som tidigare, men de är säkert renoverade sen jag var här sist. Märkligt att man kan komma ihåg strukturen på en plats efter så många år, men det har säkert att göra med kopplingen till en massa glada minnen.
Jo, just det: min båt är viktig för mig och en ytlig symbol på min framgång.
9 meter lång, tillräckligt med hästkrafter, ett master bedroom och tre kojplatser till.
Bra pentry, snygga trädetaljer … Men jag gör allt underhåll själv. Det är halva nöjet.

 

Jag närmar mig bryggan nu och ser två kvinnor stå på bryggan.
Kan det vara Eva och hennes dotter? Jag och Eva har haft lite kontakt genom åren
så jag vet att hon har en dotter som hon fick tidigt.  
Och att hennes man dog i cancer för ett år sedan. Tufft för henne.
Javisst är det hon! Och hennes dotter är nästan en kopia av henne. Märkligt.
Nästan som att då och nu möts. Som att tiden gått och samtidigt stått still.
- Erik!!! Evas glada rop ekar över fjärden. Släng hit tamparna!
- Hej, Eva! Kul att se dig! Mjukt tar jag in båten mot bryggan och räcker lugnt över förtampen till henne. Alltid kul att få visa upp sina kunskaper som sjöman, tänker jag.
- Jag ser att du övat upp din förmåga att lägga till vid bryggan sen sist. Minns du när du rammade in vår lilla motorbåt i bryggan så att den sprack i fören?
- Nej, shit! Det hade jag förträngt. Men jag var nog en smula berusad den gången.
- En smula? Eva ler stort mot mig med en jämn och vit tandrad. Dyngrak var vad du var.
- Mmm, så kanske det var. Minns inte riktigt, säger jag och känner att jag skäms en smula inför hennes dotter.
Hur gammal kan hon vara nu? Räknar i huvudet. Runt 20 är det rimliga svaret.

Jag ser till att båten är ordentligt förtöjd och kliver iland.
- Åh, Erik! Som jag saknat dig! Eva omfamnar mig i en varm och lång kram.
Det känns skönt att vara nära henne. Tryggt. Välbekant trots alla år som gått.
- Detsamma, säger jag till slut. Och vem är den unga damen?
- Hej, jag heter Petra. Evas dotter.
Vi tar i hand och jag drabbas än en gång av känslan att jag sett henne förut.
Fast logiskt vet jag ju att det är hennes mammas spegelbild jag ser.
- Förlåt, jag måste få säga … Ni är otroligt lika.
- Men vi vet, säger Eva och Petra med en mun och skrattar glatt.
- Men kom nu! Nu går vi upp till huset och förfriskar oss, säger Eva.

 

Jag ser i smyg på Eva och tänker att hon är väldigt välbevarad. Kanske något kilo extra jämfört med förr, men vem har inte det? Nåt annat vore ju nästan onaturligt.
Samma fina linjer, bröstens linjer under den tunna klänningen känns välbekanta.
Märkligt, min kropp reagerar likartat som den gjorde för 20 år sedan i hennes närvaro.
Du vet, det där behagliga pirret som uppstår. En mild kåthet. Hur kan det vara så?
Är det enkla svaret två års avhållsamhet? Nej, jag tror inte att det är så enkelt.
Jag har ju varit i närheten av vackra kvinnor längs vägen, men det brukar inte komma någon reaktion på det. Så kanske är det känslan av trygghet som är skillnaden?
Och jag måste erkänna: jag ser i smyg även på Petra. Hennes unga kropp är gudomligt vacker och sexig. Önskar att jag också varit 20 nu. Men å andra sidan …
På den tiden var jag ju för blyg för att ta initiativ. Och hur är det nudå? Hmm …

Uppe vid huset står det ett par flaskor Prosecco i en ishink och väntar på oss och Petra häller upp åt mig och Eva.
- Skål och välkommen till Paradiset, säger Eva.
Vi skålar och ser varandra i ögonen. Våra leenden är genuint varma.
- Tack, Eva. Det är underbart att vara här igen. Och på nåt vis känns det som igår.
- Mmm, jag vet. Jag har längtat efter att få ha dig, och er, här igen.
- När kommer de andra?
- Framåt 17-tiden. Men de kommer med skärgårdsbåt till andra sidan ön, du vet.
- Ska vi hämta dem med flakmoppen, som förr?
- Nej, din tok, svarar Eva och skrattar. Så roligt ska vi inte ha. Vi tar båten runt.
- Vi kan ta min båt om du vill.
- Perfekt! Då får de åka ståndsmässigt!

 

Klockan är bara 13 så vi har några timmar då vi får rå oss själva.
Vi äter en lättare lunch som Eva förberett och fortsätter att njuta av sol, värme och bubbel på verandan. Och av ett fint samtal. Det går snabbt att hitta in i varandras tankebanor igen och vi pratar om livet som pågått sedan sist vi sågs. Om lättsamma saker. Och om svåra saker.
Hennes mans död och de svåra åren innan han tvingades ge upp kampen mot cancern.
Om min skilsmässa och den sorg jag känt i samband med det. Svåra ämnen.
Men på nåt märkligt sätt enkelt att avhandla i Evas sällskap.
Vi sitter avslappnade i solstolar mitt emot varandra och ibland skannar min blick lite snabbt över hennes kropp. Fastnar några ögonblick vid de slanka benen som sticker fram under klänningen. Visst har den hasat upp en smula sen sist jag kollade?
Och ibland dras blicken mot den djupa urringningen och klyftan mellan hennes bröst.
De där brösten som jag en gång i tiden så gärna hade velat känna närmare på.
Låtit fingrarna smeka över hennes bröstvårtor och känna hur de styvnar, klämt åt lite med tumme och pekfinger runt dem och sedan kysst dem långsamt och …
Och nu i verkligheten ser jag hur hennes bröstvårtor faktiskt styvnat under det tunna tyget och pekar uppnosigt åt mitt håll. Kan inte slita blicken. Är det en vindpust som fått dem att reagera eller nåt annat. Känner det där pirret igen och tvingar mig att sluta stirra.
- Erik, förlåt att jag säger det, men du stirrar. På mina bröst.
- Öhm, förlåt … Jag vilade egentligen bara blicken utan att tänka på vart …
- Åhå, på det viset! Eva fnissar till. Precis som förr i tiden då.
- Men, jag brukade väl inte stirra på dina bröst!
- Inte? Jag har en helt annan bild.
- Men …
- Det gör inget, Erik. Det är okej. Både gällande då och nu.
- Du vet …
- Bara så du vet så har jag också stirrat i mina dar. Både på det ena och det andra.
- Ja, man gör väl det ibland. Men jag trodde nog att jag var mer diskret.
- Nej, inte alltid Erik. Inte alltid. Men strunt i det nu. Vad sägs om ett dopp?
- Absolut!
- Då ses vi nere på bryggan.

 

Ombord på båten byter jag snabbt om till badbyxor, tar med en handduk och går ut på bryggan. Sätter mig i en av solstolarna och bara känner att allt är bra.
Eva tycks dröja, så efter en stund går jag bort till sjöboden och öppnar dörren.
Den ser ny ut och faktum är att allt på insidan av sjöboden är nytt. Det som förr var ett allmänt förråd är numer en väldigt läckert inredd vedeldad bastu med tillhörande relax.
Skitsnyggt gjort, tänker jag och öppnar kylskåpet som finns och noterar att det är fullt av en massa goda öl. Precis när jag stänger kylskåpsdörren hör jag steg på bryggan och jag kliver ut igen. Det är Eva som kommer. Iklädd en vit och urläcker bikini.
Vit bikini … bada … blir det inte lite väl … vi får väl se.
- Ser att du inspekterat svartbygget.
- Svartbygge?
- Ja, det här är ju en enkel sjöbod som inte får användas till annat. Så att den blivit en underbar bastu är ju inget vi berättat för kommunen. Det har inte grannarna gjort när det gäller deras ombyggnader heller.
- Okej, så det är en sak man mörkar med?
- Ja, annars skulle man aldrig få göra det. Men kom nu! Dags att hoppa i!
Eva tar mig i handen, slänger ifrån sig sin handduk och sätter fart.
Efter fem snabba steg och ett hopp plumsar vi i vattnet.
- Det är faktiskt skitkallt, skriker Eva!
- Hade du inte koll på temperaturen innan, frågar jag.
- Nä, jag har inte badat den här sommaren. Men det var dags nu.
- Okej. Men det känns inte som man vill ligga i nån längre stund.
- Nej, nu går vi upp.
Eva går före mig uppför badstegen och precis som jag befarade (eller hoppades på) är hennes bikini i princip genomskinlig. Väl uppe står hon vänd mot mig och torkar sig långsamt med handduken. Bikinin smiter åt ordentligt nu när den är blöt och avslöjar mer än den döljer. Vattnet har gjort att hennes bröstvårtor pekar rätt ut och genom tyget anar jag de mörka vårtgårdarna och hur den knottrar sig. När jag torkar mitt hår låter jag blicken glida neråt över hennes kropp och fäster den på hennes nästan genomskinliga bikinitrosor.
Tyget smiter åt över blygdläpparnas konturer och in emellan dem. Jag kan ana mig till att hon förutom en smal strimma könshår är helt rakad. Och det pirrar i mig igen. Mycket.
Jag sätter mig i en solstol och lägger handduken över mina ädlare delar. I fall att, du vet.
Eva placerar sig mitt emot mig och med benen lite isär så att jag fortfarande har en lockande insyn. Gör hon det här medvetet eller är det bara jag som spelar mig själv ett spratt.
- Vill du ha en kall öl, Erik?
- Nej, det är bra tack. Jag ska ju leka sjökapten om ett tag och vill inte vara full då.
- Klokt av dig. Men jag hämtar en åt mig själv.
Medan Eva går och hämtar ölen fäller jag ned ryggstödet på solstolen och sluter mina ögon.
Det är på riktigt helt underbart att ligga här i solen och bara slappa. Och det är helt underbart att få den här tiden med Eva igen. Och, mmm, hennes vita bikini som visar nästan allt, och hur gärna jag skulle vilja sakta dra av den, känner att jag börjar få stånd, tur att handduken döljer, men ändå, om jag smög upp bakom henne och kysste henne i nacken vad skulle hon göra då? Kanske ge ifrån sig ett litet stön och sen …
Nånstans i den tankebanan somnade jag faktiskt. Var rätt slut efter en lång tids hårt jobb.
Vet inte hur länge jag var borta, men säkert en kvart i alla fall.
Vaknade till och möttes av Evas strålande leende.
- Sovit gott?
- Mmm, jag gjorde visst det.
- Och drömt nåt trevligt ser jag. Eva fnissade till.
Jag har världens stånd! Kuken är som ett spett i mina tajta badbrallor!
Snacka om att visa nästan allt!
- Ursäkta, jag vet inte riktigt … Jag fumlade efter handduken.
- Det gör absolut inget. Var länge sen jag såg nåt sånt. Strunta i handduken. Jag gillar utsikten som den är.
- Okej. Med stor tvekan lät jag bli handduken och tittade istället Eva i ögonen.
Hon bara log mot mig. Och som av en händelse lät hon handen sakta smeka över sitt bröst.
Hennes bröstvårtor var stenhårda och den här gången kan det inte ha varit på grund av kylan. Så jag satt kvar med mitt praktstånd en stund. Hon fick titta på mig om hon ville.
Och jag på henne. Hon har blicken fastlåst på hårdheten i mina badbyxor.
Smeker nu med båda händer över brösten, nyper lätt i bröstvårtorna. Suckar.
Ena handen rör sig ner mot skötet och masserar lite mjukt. Ett finger pressas in i tyget mellan blygläpparna. Ett litet stön hörs över hennes läppar. Det är otroligt upphetsande att se och jag känner hur kuken pulserar. Vill röra den. Men vågar jag? Ja, jag vågar!
Smeker försiktigt utanpå och Eva rör handen över skötet lite snabbare nu.
Hennes bröstkorg häver sig upp och ner och hon stönar lite emellanåt.
Och då plötsligt ringer det jävla alarmet på mobilen.
- Öh, det är dags att hämta de andra nu.
- Så synd, Erik. Vi som hade så trevligt.
- Mmm … Bäst att jag sätter på mig nåt mer passande.
- Ja, du vill ju inte chocka de andra damerna i sällskapet, fnissade Eva.
- Kom ner till båten då du bytt om så åker vi direkt.
- Ge mig fem minuter bara.

 

Vi sa inte mycket till varandra under båtturen till andra sidan ön.
Vid ett tillfälle lade Eva handen på min arm där jag stod vid ratten och bara log lite underfundigt mot mig. Vinden gjorde att hennes hår yrde runt henne så att hon såg härligt somrig och vild ut. Hon hade en busighet i blicken som jag mindes från förr och det gjorde mig glad. Och det där pirret aktiverades i mig igen.
Väl framme där Skärgårdsbåten skulle lägga till slog jag av motorn, slängde det lilla ankaret och så låg vi still en bit utanför bryggan och väntade.
Efter en liten stund kom båten, gästerna klev i land och vi gled in mot bryggan för att hämta dem. Inte för att de var helt lätta att känna igen för mig efter 20 år, men två kvinnor och en man på bryggan som vinkade till oss och Eva som vinkade tillbaka var ju ett gott tecken.
- Hej och välkomna! Eva hjälpte passagerarna upp på fördäck med jag stod vid rodret.
- Fantastiskt att få vara här igen, Eva! Och hej, Erik!
Den som kom först ombord var Sanna och hon var sig ganska lik. Lite mer kurvig än sist jag såg henne, men fortfarande en attraktiv kvinna.
- Halloj på er! Erik klev ombord och det var inte helt enkelt att känna igen honom.

Stort yvigt skägg, ett fårat ansikte och minst 30 kilo upp sen den gamla goda tiden.
Han kom fram till mig och gav mig en kram och av andedräkten att döma hade han tittat rätt djupt i flaskan redan nu. Nej, det verkade inte som han hade utvecklats till den hälsosamma typen.
- Skepp ohoj! Nästa på tur var Johanna och även hon hade förändrats en hel del under åren.
Hon var mager på ett närmast sjukligt sett och jag undrade vad som hade hänt henne.
Men hennes leende och de glittrande ögonen var sig lika från förr. När hon kramade mig kändes hon så bräcklig att jag instinktivt var extra försiktig.
- Hej på er! Kul att ses! Sist ombord kom Helena och jag hade aldrig kunnat känna igen henne om jag mött henne på stan. Mina minnen av henne var i och för sig diffusa och att jag nu stod inför en otroligt attraktiv kvinna fick det liksom inte då och nu att gå ihop.
Ett fantastiskt leende, busiga mörka ögon och en kropp som i mina ögon hade de perfekta måtten. För ett ögonblick var jag faktiskt mållös.
- Hej, Helena! Välkommen ombord.
- Hej, Erik! Otroligt vad du är dig lik. Man kan nästan tro att det var igår vi sågs.
- Tack! Och du är till och med mycket vackrare än vad jag minns!
- Äh! Smickrare där! Vi är ju nästan gubbar och kärringar allihop.
- Nja, håller faktiskt inte riktigt med. Ålder är bara en siffra du vet.
- Sant!
Jag fick den klart längsta kramen av Helena och kanske var hon lite för nära och kanske drog jag henne lite närmare. Men skönt och trevligt var det i alla fall.
Under färden tillbaka såg jag i smyg på henne så fort jag kunde.
Det här var onekligen en bra dag.

 

Väl tillbaka i hos Eva stod middagen framdukad på verandan. Petra hade fixat och donat medan vi var borta och nu stod ett överdåd av sill, färskpotatis, ostar, bröd, öl och snapsar och väntade på oss. Det var precis så här vi med gemensamma ansträngningar hade haft det på dåtidens sommarfester. Kanske inte lika välförsett med nubbesorter som nu, men ändå, det här var ändå en sorts “home coming”. Fast med extra allt.
Middagen flöt på och timme lades till timme medan vi hade trevligt. Hannes försökte inledningsvis ta på sig rollen av samma coola kille som för, men han passade inte riktigt i den kostymen längre. Och han hade definitivt problem med att hantera alkoholen.
När klockan drog mot nio beordrade tjejerna honom att gå och lägga sig och precis som förr käftade han inte emot. Vilka cheferna var i vårt gäng hade det aldrig rått några tvivel om. Han sluddrade “g’natt” och vinglade hem till stugan där han skulle bo.
Inte långt därefter meddelade Sanna att hon kände sig trött och skulle dra sig tillbaka.
Nu var bara jag, Eva, Helena och Johanna kvar på verandan i den ljumma sommarnatten.
Eva satte på musik som nu strömmade ut från vardagsrummet mot verandan och det spelades av blandning sköna låtar från “förr i tiden”. Vi hade nu alla fått i oss en del alkohol och var väl allmänt avslappnade och fnissiga, men ingen var egentligen särskilt berusad.
Vi pratade och pratade om allt som hänt under åren och jag fick nu förklaringen till Johannas sjukliga tunnhet. Hon förde en kamp mot cancern och, som hon sa själv, kraften höll på att rinna ur henne. Men hon var genuint glad över att kunna vara med oss den här kvällen.
Men nu var det dags även för henne att dra sig tillbaka.
Så nu var det bara jag, Eva och Helena kvar.
Helena var precis som jag separerad och hade inget nytt förhållande.
- Varför binda sig när det finns lösnummer, som hon uttryckte det.
- Nä, håller med. Man måste ju kolla att varan håller rätt kvalitet innan man slår till, sa Eva.
För min del är det förstås bara en teori än så länge.
- Ja, och fram till nu har det var mer kvantitet än kvalitet för min del, fnissade Helena.
- Och ändå har du ju en hel del att välja bland, log Eva och såg underfundigt på Helena.
- Jo, men även fast utbudet är större finns ju ingen garanti för kvalitet.
- Sant. Men du då Erik? Är du också ute på kvalitetskontroll?
- Hmm, nej … Jag har inte … du vet … sen vi separerade …
- Men, Erik! Har du inte haft sex på två år! Är du fortfarande lika blyg?
- Så blyg var jag väl inte?
- Men snälla du, det var du visst. Det pratade vi tjejer redan om förr i tiden.
Eller hur, Helena?
- Jodå, det hände ju emellanåt. Vi förstod inte riktigt varför.
- Hur menar du, utbrast jag med stor förvåning. Jag hade inte ens tänkt tanken att min blyghet skulle vara föremål för diskussion bland tjejerna.
- Jo, vi tänkte att hur kunde en snygging som du låta bli att ta för dig, Eva.
- Mmm, vissa av oss hade nog velat att du gjorde det, fnissade Helena och log mot Eva.
- Helena, nu ska du inte avslöja gamla hemlisar!
- Okej, jag lovar. Men ändå, Erik, nu kan du ju faktiskt börja om på nytt. Som vuxen.
- Det har liksom inte blivit av, du vet.
- Jag vet. Det har varit samma för mig fram till nu, sa Eva. Sorgen har krävt sitt, liksom.
- Men hörni, nu är klockan alldeles för mycket för mig. Och promillehalten lite för hög. Dags för mig att sova min skönhetssömn, sa Helena.
- Godnatt, snygging, sa Eva och klev upp och gav henne en puss på kinden.
Själv ställde jag mig också upp och gav Helena en kram. Lika lång och skön som tidigare.
Helena gick iväg till sin stuga och jag och Eva stod kvar i sommarnatten.
- Vilken skönhet hon har blivit, eller hur?
- Ja, sa jag. Det var nästan så att jag inte kände igen henne.
- Men på insidan är hon i alla fall samma gamla goa tjej. I alla fall nästan.
- Hur menar du?
- Det ska jag berätta en annan gång. Nu ska vi dansa!
Ur högtalarna strömmade en skön sommarballad som vi kände väl och vi började dansa tätt intill varandra. En ljum vind smekte oss och fick Eva hår att fladdra lite. I början var vi på ett lite trevande avstånd från varandra, men efter bara någon minut var vi ljuvligt nära.
Eva lutade sitt huvud mot min axel och andades stilla in i mot min hals vilket fick mig att rysa av välbehag. Just nu var livet onekligen väldigt behagligt. Men låten tog slut och dansen med den.
- Vill du dansa mer med mig? Eva log mot mig.
- Ja, gärna.
- Då tycker jag vi flyttar in. Det börjar bli lite svalt tycker jag.
Själv tyckte jag inte att det börjat bli svalt, men Eva kunde ju såklart ha en annan uppfattning. Och när jag såg närmare såg jag att hennes bröstvårtor styvnat igen och stack fram som två utropstecken under hennes klänning. Jag dröjde mig kvar med blicken.
- Nu stirrar du igen.
- Men Eva, jag stirrar inte! Jag bara …
- Tittar lite. Eva log igen. Det gör inget, Erik. Du får.
- Förlåt. Men de är så vackra.
- Mina bröst? Okej. Men du, hjälp mig att tända lite ljus nu. Jag går på toa så länge.
Eva räckte mig en ask tändstickor och jag började tända de ljus som fanns i vardagsrummet.
Medan jag höll på stack Petra in huvudet och sa godnatt.
När Eva kom tillbaka släckte hon takbelysningen och drog för de tjocka gardinerna.
Ett varmt skimmer spreds från de levande ljusen i rummet.
- Vill du fortfarande dansa med mig? Eva såg på mig med road blick.
- Absolut, men känn dig inte tvingad. Vi kan sitta och prata bara också.
- Jag dansar gärna. Ska bara leta på rätt spellista först.
Strax hördes en lugn ballad från ungdomens dagar i högtalarna igen och vi gled in i varandras famnar. Än en gång kände jag hennes andedräkt mot min hals och det skapade en skön spänning i kroppen som jag inte känt på länge. Eva tryckte sig närmare mot mig nu, nästan som om vi var ett och jag kände hur hennes ben ibland snuddade mitt skrev.
Nästa låt som hördes var den stora sommarballaden senaste gången jag var här.
- Minns du? Eva viskade nära mitt öra.
- Jag jag minns låten. Men inte artisten.
- Det var inte det jag menade. Minns du sist vi dansade till den här låten?
Och plötsligt gjorde jag det. Det var till den vi hade dansat precis så här och sedan gått ut på verandan. Kysst varandra. Först trevande. Sen mer hungrigt. Till slut passionerat.
Och jag mindes hur hon tryckt sig mot mig. Hur hennes sköte gneds mot mitt skrev.
Hur jag blivit hård och tyckt det varit pinsamt. Hur jag velat smeka hennes bröst men inte vågat. Hennes händer på min rumpa, längs min rygg, i min nacke.
Och hur jag sedan backat undan med förevändningen att gå och pissa.
Hur jag hatat mig själv för den fegheten efteråt. Och hur ofta jag tillfredsställt mig själv till minnet av hennes kropp mot min och hennes kyssar. Då, för länge sedan.
- Ja, jag minns stunden på verandan, svarade jag andlöst.
Hennes läppar var mycket nära mitt öra nu och hennes andedräkt fick mig att rysa.
- Jag med, viskade hon. Och jag minns hur jag kände.
- Vad kände du?
- Jag var så otroligt upphetsad, Erik. Hade längtat så efter att ha dig nära. Få kyssa dig.
- Jag hade också längtat efter det.
- Och så fick jag vara nära dig. Smaka dina läppar. Känna din kropp under mina händer.
Hennes ord fick mig att hårdna och hon måste ha känt det, för nu började hon gnida sig mot mig och väldigt snabbt var jag stenhård.
- Och jag älskade att känna din hårdhet mot mig. Det fick mig nästan att komma.
Där och då, medan vi dansade. Jag var beredd att gå hela vägen med dig den kvällen.
Och när det inte blev så … Du bara drog dig undan helt plötsligt.
- Jag … var oerfaren, Eva. Och rädd. Rädd att förstöra vår vänskap. Osäker.
- Men hade du velat?
- Mer än du anar. Jag var så förälskad i dig.
- Du var inte så bra på att visa det.
- Nej …
- Men nu dansar vi igen. Och jag känner dig mot mig igen. Och du är lika hård som då.
Men större än jag minns. Och jag … jag … Känn …
Eva tog min hand och förde den upp under sin klänning mot skötet.
Det ångade om det och hennes trosor var genomblöta.
- Snälla rör mig. Jag har varit upphetsad ända sedan jag såg dig på bryggan.
Försiktigt lät jag handen smeka utanpå trostyget i långa drag. Hon tryckte sig mot handen och stönade i mitt öra. Dansen hade upphört nu och vi stod fastklamrade på golvet.
- Jag vill ha dig, Eva. Låt mig ta hand om dig.
- Ja, ja, ta hand om mig. Snälla.
Sakta vek jag undan trostyget och kände hennes väta direkt mot fingrarna.
Jag lät långfingret sakta sjunka in mellan hennes svullna blygdläppar och hon darrade till av beröringen. Försiktigt, försiktigt lät jag fingret glida upp och ner längs skåran och nu stönade hon till för varje rörelse jag gjorde.
Jag kände nu också hur min egen kropp höll på att explodera av lust och hur det pulserade i min stenhårda lem. Allt detta som låg uppdämt, nu skulle det förlösas.
Jag tog bort min hand från hennes sköte och med båda händer förde jag sedan hennes klänning över huvudet så att hon nu stod i bara trosor och bh framför mig.
- Eva, du är underbart vacker och sexig, sa jag när jag tog ett halvt steg tillbaka och granskade henne. Lika vacker då som nu. Lika åtråvärd.
- Älska med mig, Erik. Låt mig känna dig i mig till slut.
- Du ska få det, men först ska jag ta hand om dig lite.
Jag knäppte upp hennes bh och slängde den på golvet. Ställde mig på knä på golvet och drog sakta ner hennes trosor medan jag hela tiden såg henne i ögonen.
Hennes blick var dimmig av kåthet och det enda de sa till mig var “ta mig”.
Min händer smekte henne över rumpan och klämde åt lite. Ett stön över hennes läppar.
Drog henne mot mig och kysste henne ömt mitt på skötet. Hon darrade av lust.
Sakta lät jag tungan öka trycket mot hennes skåra så att den delade sig och jag lät den färdas uppåt mot hennes känsligaste punkt. Eva höll nästan på att falla ihop.
- Jag klarar inte att stå så här. Måste ligga ner.
Hon drog med mig bort mot den stora soffan med divan och vi stannade upp framför den och kysstes. Hennes händer sökte sig mot min stenhårda lem och smekte mig utanpå byxorna.
Jag knuffade henne milt bakåt så att hon hamnade på rygg på soffan och jag la mig på plats mellan hennes ben. Tungan svepte över hennes dyblöta och heta sköte och jag lät först en och sedan två fingrar glida in i hennes fitta och ja krökte dem i vinkel uppåt..
Hennes stön och små skrik av vällust fyllde rummet och höfterna hade börjat röra sig upp mot mig. För att dra mig ännu närmare. Och hennes ena hand slöts runt min nacke.
Som för att styra mig, men nu var det ju egentligen jag som styrde. Såg hur hennes lediga hand öppnades och slöts på ett nästan krampaktigt sätt. Hon vara nära nu, så jag satte tungspetsen mot hennes klitta och lät den fladdra lätt och snabbt.
Det dröjde nog inte ens en minut innan hon kom i en lång orgasm.
- Åh! Jaaa … Mera … Precis så! Ja! … Jaaa! Aaargmf …!
En ny väta rann från henne och över hela mitt ansikte som låg kvar mellan hennes ben.
Efter en minut slog hon upp ögonen och log strålande mot mig.
- Det där var bland det skönaste jag varit med om, sa hon. Om jag vetat att du hade den här förmågan hade jag aldrig släppt taget om dig.
- Just den här förmågan var nog inte så utvecklad på den tiden.
- Förstår att du övat en del, men du har nog någon form av naturlig talang. Jag tror inte att jag nånsin blivit slickad så skönt av en man.
- Tack för berömmet. At your service, madam!
- Det ska jag komma ihåg framöver. Den servicen tackar man inte nej till. Men nu är det ju faktiskt en annan sak jag måste få veta.
- Och det är …?
- Hur den där hårda saken mellan dina ben ser ut i verkligheten. Ställ dig upp.
Jag ställde mig upp bredvid soffan och Eva satte sig upp. Hon såg mig i ögonen och smekte min stenhårda lem utanpå byxorna. Längs skaftet, ner runt pungen.
- Ta av dig skjortan, Erik.
Jag lydde såklart och samtidigt fortsatte hon smeka mig. Med sin lediga hand knäppte hon upp byxorna och drog ner gylfen. Och sedan, med ett enda drag drog hon ner både byxor och kalsonger så att de låg i en hög vid mina fötter. Jag klev ur klädhögen och bara stod framför henne.
- Du är också vacker. Och sexig. Och den där … kuken är mer än jag väntat mig.
Hon smekte mig sakta längs skaftet och lät sedan tummen smeka över toppen.
- Hur stor är den?
- 23 lång, 17 i omkrets.
- Vilken tur att du har mätt så att jag får korrekta data, fnissade Eva. Mäter alla killar?
- Skulle tro att alla gjort det någon gång i alla fall.
- Men låt se, vad ska vi hitta på med den här då …
Eva runkade mig sakta med ena handen och med den andra smekte hon mig runt pungen.
Det var fantastiskt skönt och jag kunde inte hålla inne ett litet stön.
- Så det där gillar du, sa hon. Jag undrar …
Försiktigt pussade hon på mitt ollon och lät sedan en liten bit glida in i munnen.
Den andra handen smekte fortfarande min pung och hon lät tungan fladdra över toppen.
Mjukt och retligt slöt hon återigen läpparna runt min kuk och lät den först komma in bara en liten bit, sedan försvann hela ollonet i hennes mun och så jobbade hon sig sakta ner längs skaftet till hon inte fick in mer.
- Mmm, jag fick visst in den i min lilla mun trots allt.
- Åhh, ja … Fortsätt gärna lite till.
- Såå, du gillar det va? Att jag tar dig i munnen?
Hon slöt sina läppar runt kuken igen och började föra huvudet upp och ner över mig.
Hennes ögon var slutna nu och det var uppenbart att hon njöt av att suga.
Kanske inte lika mycket som jag njöt, men hennes lediga hand hade nu sökt sig mot fittan och cirklade med hetsiga rörelser över den känsligaste punkten.
Synen med henne sittande framför mig, med min kuk i munnen och handen mellan benen …
Det var bland det sexigaste jag varit med om.
Jag kände att de välbekanta ilningarna var på väg så jag bromsade upp henne.
- Jag vill ta dig, Eva! Vara inne i dig.
- Kom då. Ta mig!
Hon lade sig ner på rygg i soffan och sträckte inbjudande upp armarna mot mig.
Jag placerade mig mellan hennes ben och lyfte upp hennes ben så att de vilade mot mina underarmar. Lät kuken glida upp och ner mellan blygdläpparna och det var en behandling som fick henne att stöna högt. Men det var inte nog för nån av oss, så efter ett litet tag fattade Eva tag om kuken, satte den mot öppningen och jag gled in.
Först bara med toppen och ett sakta juckande. Sen en liten bit längre in, och lite till ända tills jag slog i botten av henne och lät toppen masseras av hennes pulserande inre.
- Åh, Gud så skönt. Du fyller mig så skönt. Ta mig nu. Ta mig!
Vi var lika galna av kåthet båda två och ganska snabbt hittade vi ett bra tempo.
Våra stön blandades med varandra i rummet. Högre och högre blev de och efter en stund kände jag att Eva började dra ihop sig runt mig och det fick mig nästan att komma, så jag stannade upp.
- Tycker du om att rida? Vill du vara ovanpå mig?
- Jag älskar det.
Jag la mig på rygg i soffan och snabbt var hon på plats och sänkte sig sakta ner över mig.
Vi såg varandra i ögonen och allt var bara tillit och kåthet.
- Ta mig nu, sa jag. Jag vill se dig komma över mig.
Hon lutade sig fram över mig och vi kysstes passionerat. Mina händer sökte sig upp till hennes bröst och jag nöp försiktigt i hennes bröstvårtor.
- Ja, så! Gör så! Smek min bröst och nyp mina vårtor.
Varje gång jag nöp i hennes vårtor kände jag hur hon drog ihop sig runt mig.
Eva red mig först långsamt, men efter en liten stund satte hon sig mer upprätt och red mig hetsigare och hetsigare medan hon smekte sig mellan benen. Jag såg en rodnad sprida sig ner över hennes hals och hennes stön blev allt högre. Och jag själv kände att det var inte lång borta nu.
- Eva, jag kommer snart.
- Kom du! Bara kom!

Nu red hon mig vilt och drog ihop sig mer och mer samtidigt som jag kände att jag växte och växte. Plötsligt kom hon och det fick även mig över kanten. Sprut efter sprut sköt jag upp i henne och det verkade som att det aldrig skulle ta slut. Och Eva satt skakande på mig och långdragna, djupa stön kom över hennes läppar. Jag vet inte hur länge vi hängde kvar i våra orgasmer, eller snarare i vår gemensamma orgasm, men det var en fantastisk känsla.
Till slut föll hon ihop över mig och vi låg kvar så en stund. Utmattade. Tillfredsställda.
Eva rullade av mig efter ett tag och låg med huvudet mot mitt bröst.
- Erik, det där var helt jäkla fantastiskt!
- Håller med. Att det kan vara så första gången. Ja, för oss två, menar jag.
- Som sagt, om jag vetat hade jag inte släppt dig. Den där kuken du har … Mmm!
- Den är sig väldigt lik faktiskt. Fast bättre än på den tiden. Uthålligare.
- Jag skulle gärna få låna den någon mer gång.
- At your service, som sagt. Jag tar också gärna en repris.
- Du menar nu?!
- Nej, nej. Jag skrattade till. Så snabb återhämtning kan jag inte stå för.
- En annan skillnad från förr kanske? Men det gör inget. Jag klarar inte mer heller nu.
- Du Eva … Vart för det här oss då?
- Måste vi veta det? Räcker det inte med att det här var fantastiskt?
- Jo, det räcker faktiskt.
- Dags att sova?
- Ja, absolut.
- Vill du sova bredvid mig?
- Nja, vet inte … Skulle kännas lite konstigt … Med alla runt oss, du vet.
- Ja, jag fattar. Tänkte inte så långt. Tänkte bara på vad jag skulle göra med dig morrn bitti.
- Mmm, du får utveckla det. Men en annan gång. Jag tar en dusch och går ner till båten sen.
- Gör så. Vi ses i morrn. God natt.
- God natt. Och tack för i kväll.
Jag kysste henne ömt på munnen, tog min klädhög och gick mot dörren.

************************************************************************************

Petra hade slumrat till när hon tyckte sig höra märkliga ljud.
Ljud som var vagt bekanta, men som hon först inte kunde placera.
När hon lyssnat en stund insåg hon att det var ljud hon inte hört sedan hennes pappa levde.
För visst var det så? Hon hade ju hört det där förut … Det var mamma som hade sex.
Men kunde det vara möjligt? Med vem skulle det i så fall vara?
“Men allvarligt, det är väl ändå inget jag behöver bry mig om?”

Men nu var hon säker: det där var ljuden av mamma som hade sex.
“Vet att det inte är ok, men jag vill faktiskt se med vem.”
Hon drog på sig sin morgonrock och smög försiktigt ut genom dörren och bort mot mammas sovrum, men insåg på väg dit att det inte var därifrån ljuden kom.
De kom från nedervåningen.
“Näh, då är det nog inte mamma på riktigt. Hon kanske kollar porrfilm eller nåt?”
Hon smög försiktigt nerför trappen och kikade in i vardagsrummet. Först var det inte lätt att se nåt eftersom det bara var levande ljus tända. Men sedan såg hon. I soffan.
Hennes mamma som ligger på rygg. Naken. Och med en man mellan benen.
En man som helt klart slickar henne.
“Han verkar vara bra på det där” tänker Petra. Stönen från soffan blir högre.
Plötsligt skriker mamma till och skjuter höfterna upp mot mannens ansikte.
“Mmm, det där är mamma faktiskt värd. Men vem är mannen?”
Hon står kvar för hon vill faktiskt veta och efter ett litet tag reser han sig upp och Petra ser att det är Erik. Petra ser hur hennes mamma börjar smeka honom utanpå byxorna.
Och plötsligt står han där helt naken och Petra kan inte slita blicken.
“Shit, vilken kuk! Så jävla stor!”
Omedvetet har hon börjat smeka sig själv försiktigt mellan benen i samma takt som kuken blir smekt. Och när hennes mamma sedan tar den i munnen är handen plötsligt innanför trosorna. Fingrarna glider lätt mellan läpparna och hon cirklar försiktigt med fingret över klittan. Hon får kämpa för att inte stöna. “Men vafan, står jag här och kåtar upp mig medan mamma har sex med Erik? Ja, det gör jag  Jag tänder på den där kuken. Och på att se morsan ha sex.” Nu är hon helt plaskvåt mellan benen och när de efter en stund börjar knulla och mamma sedan rider den där stora kuken måste hon lugna ner sina smekningar för att inte komma. Sakta, sakta cirklar hon över sin klitta och håller sig precis på gränsen.
Hon står kvar ända tills de kommer i en gemensam orgasm och smyger försiktigt tillbaka till sitt rum. Hon slänger ifrån sig de dyblöta trosorna och lägger sig naken i sängen.
30 sekunder senare skakar henne kropp i en våldsam orgasm.










 

 

24 läsare gillar denna novell.

.

Kommentarer

Recensera

Här kan du kommentera eller recensera novellen.

#4

Hailey

Mmmm..... underbar, sensuell och pirrande. Kroppstemperaturen här steg med minst 1,5 grader.

28/10, 2020 kl. 20:21

#3

Huldran

Nice! Detta gillar jag. Lång och detaljerad upptakt. En riktig berättelse. Känslor som växer men måste dämpas. Finns kvar, för att senare på nytt flamma upp.

Dock, även jag, så här på avstånd, kan se att Erik är liite för försiktig av sig. Eller kan han inte tolka kvinnans tydliga signaler? Initiativet styrs helt av henne. Jag läser vidare. Skriver även i gästboken.

17/12, 2017 kl. 02:07

#2

hunken07

Den är på ingång, Solen. Är på ingång. Ligger och väntar på ett godkännande bara.
Så håll kvar upphetsningen tills Fröken tryckt på "GO".
Och du kommer att få lära känna Petra bättre ;)

25/11, 2017 kl. 18:21

#1

Mr_Solen

Oj vilken härlig start på serien, och ett nytta tema gör allt extra hetsigt. Spännande med den lilla dark horsen Petra... mmm nu har det gått ett dygn..dags för nästa del.... medans upphetsningen är märkbar :-)

Mr Sol

24/11, 2017 kl. 20:23