Huvudnavigation

Logga in

Uppgifter

29/7, 2008 kl. 18:01, av Hannes II

Permisson

Ett oväntat möte på tåget hem mellan två olyckligt kära ungdomar leder till en permission ingen av de båda kommer glömma

Jag sjönk djupt ner i sätet på det gamla lokaltåget. Bytet över från X2000 hade gått smidigt och för en gång skull så höll alla tidtabeller. Jag var trött, fruktansvärt trött och längtade bara hem till sängen. Dagen innan hade jag avslutat gröntjänsten vid min värnpliktstjänstgöring i flottan. Efter permissionen och påsklovet skulle min befattningsutbildning till kock starta för att sen kulminera i en tjänstgöring på en av flottans ubåtar.

Dagen till ära så hade jag permissionsuniformen på mig och i rundmössan som jag hade i knäet hade jag lagt mobiltelefonen och tågbiljetten. Sjösäcken hade jag slängt upp på hatthyllan tillsammans med ytterrocken. Jag slötittade ut genom fönstret på människorna som sprang omkring på perrongen i jakt på sina tåg.
- Men hej Hannes! Vad gör du här? hörde jag plötsligt någon säga.

Lite förvirrat tittade jag upp på tjejen som stod bredvid mig. Jag kännde genast igen henne som Moa. Moa gick året under mig på gymnasiet vilket nu innebar att hon gick i sista ring. Jag hade alltid varit lite svag för henne och sista året så hade det utvecklat sig till en hemlig förälskelse från min sida.

Moa log stort mot mig och släppte ner bagen hon bar på golvet framför platsen bredvid min. Lite tafatt så satte Moa ena knäet på sätet och lutade sig fram och gav mig en försiktig kram. Lite överrumplad besvarade jag hennes kram och Moas kropp var precis lika mjuk och varm som jag fantiserat om. Besvikelsen spred sig i kroppen när hon släppte taget om mig och gled ner i sätet bredvid mig.

- Hej Moa, sa jag.
- Men vad fin du är, sa Moa och drog med fingertopparna över min arm.
- Flottans käcka gossar du vet, sa jag.

Moa fnissade lite bredvid mig och krånglade till sittställningen lite. Hon knäppte upp den militärgröna parkasen och drog den bak över axlarna så att den gled ner längsmed hennes rygg. Hon hade en kort fransig jeanskjol på sig med ett par mönstrade nätstrumpor med ett par svarta leggings under, ett par grova kängor och en blå luvtröja på sig.

- Men var ligger du? Frågade hon samtidigt som hon log mot mig.
- Nere i Karlskrona, svarade jag.
- Brorsan gjorde lumpen som kustjägare och han sa att typ alla som ligger i flottan är kockar!
- Jag ligger som kock, svarade jag.
Moa såg lite förvånad ut innan hon började fnissa.
- Säkert? Frågade hon.

Jag nickade åt henne. Jag hade aldrig lyckats ta kontakt med Moa på något bra sätt när jag läste utan bara hälsat på henne sådär lite i förbifarten som man gjorde med ansikten man kände igen från bussen. Det förvånade mig lite att hon visste vad jag hette för hon hade aldrig visat något intresse för mig tidigare.

- Var har du varit? Frågade jag.
- Jag läser sista året på fotolinjen så jag har varit iväg och fotat lite, svarade hon.
- Kul, sa jag, - är det någon speciell inriktning du har.
- Modefoto, svarade hon, - jag har några bilder om du vill se?
- Visst, svarade jag.

Hon böjde sig ner och rotade runt lite i bagen innan hon fick tag på en liten klippbok som hon la upp i knäet.

- Fan va varmt det blir, sa hon och drog av sig luvtröjan.
Under hade hon bara ett rött linne på sig och en behå. Ena behåbandet hade glidit ner över hennes axel. Som förhäxad tittade jag på hennes armar som var täckta av små mörka hårstrån. De såg så mjuka ut att jag nästan ville känna efter om de var så mjuka som de såg ut. Moa log mot mig och för första gången så noterade jag att hon hade mörka blå ögon. Hon hade krusat det svartfärgade axellånga håret och sminkat ögonen ganska hårt.
- Här! sa hon och la klippboken i knäet på mig.

Innan jag hann reagera så öppnade hon klippboken och började peka och visa på fotografierna som var inklistrade. När hon inte pekade eller vände blad så villade hon handen på mitt ben och jag kunde känna hur varm hennes hand var genom det tunna tyget i flottans byxor. Jag hade svårt att koncentrera mig på vad hon sa för hela mitt fokus låg på handen som skickade ilningar av vällust genom mitt ben vidare ut i min kropp.

- Du är jätteduktig, sa jag när jag upptäckte att hon var klar och satt och tittade på mig.
Moa log mot mig och lekte lite med en tofs i håret.
- Är du törstig? Frågade hon.

Innan jag hann svara så hade hon böjt sig ner och plockat fram ett tetrapack med jos. Hon drog loss sugröret som var fäst vid tetran och tryckte ner det genom det lilla plastförsedda hålet som fanns längst upp. Hon sög i sig lite jos innan hon sträckte över förpackningen till mig. När jag greppade tetran så släppte hon inte taget utan höll kvar så jag fick böja mig fram för att kunna dricka. Moas ögon glittrade svagt när hon log mot mig.

- Hur länge skall du vara hemma nu då? Frågade hon.
- Över påskhelgen, svarade jag.
- Skall du göra något speciellt? Frågade hon.

Frågan förvånade mig och jag kunde inte tolka Moas finurliga blick.
- Inget planerat, sa jag lite undanglidande, - skall nog försöka sova ut lite.
- Om du vill så kan vi….
Hon avbröts av min mobiltelefon som ringde.
- Ja! Svarade jag.

Det var mamma som undrade hur långt jag kommit och när jag skulle vara hemma.
- När jag skall hämtas undrade du? Sa jag och tittade på Moa.
Jag la handen över mikrofonen på telefonen.
- Vad var det du frågade förut? Frågade jag.

Hjärtat dunkade hårt i bröstet på mig och jag var livrädd för att jag hade missuppfattat Moa.
- Om du ville fika, svarade hon lågt.
- Ja tåget tar två timmar till, sa jag till mamma väl medveten om att det bara var en halvtimme kvar tills vi var framme.

Moa tittade på mig när jag avslutade samtalet och nervöst la ner telefonen i mössan igen. Vi satt tysta och tittade på varandra ett tag och jag pressade fram ett leende när Moa sa:
- Vill du lyssna på musik? Det blir så pinsamt när det är tyst.
När jag nickade till svar så plockade hon fram en iPod och började trassla ut hörlurarna.
- Här, sa hon och räckte över den ena luren samtidigt som hon satte den andra i sitt ena öra.
Hon letade bland spellistorna och plötsligt så strömmade musik in i mitt öra.
- Det är brorsans band som spelar, sa Moa.

Det var ett härligt drag i musiken och jag kunde inte låta bli att ryckas med. Moa satt och sjöng med i låtarna och hon fnissade till när hon fick syn på att jag satt och tittade på henne. Vi lyssnade oss igenom ytterligare några låtar när konduktören ropade ut att nästa station var den vi skulle stiga av på. Det var mycket folk som skulle av i rusningstrafiken och Moa och jag kom ifrån varandra när vi gick av tåget. När jag kom av så stod hon en bit bort och väntade på mig.
- Skall vi gå till Klaras? Frågade hon.

Jag nickade och slängde upp sjösäcken på axeln. Vi pratade lite allmänt på vägen bort till Klaras kafé som var ett av de två fik som fanns i byn. Med plånboken full av kronans dagersättning så bjöd jag frikostigt Moa på fikat och jag kunde se hur glad hon blev! Vi bar med oss våra brickor och satte oss vid ett lite undanskymt bord. Flera kända ansikten fanns i lokalen och jag hejade på alla när vi passerade.
- Nu får de något att skvallra om, fnissade Moa när vi satt oss.

Jag släppte ner sjösäcken på golvet och slog mig ner mitt emot Moa. Vi satt och pratade lite om hur det var på skolan nu samtidigt som vi fikade. Plötsligt så gled Moa upp med sin hand över min samtidigt som hon fick ett allvarligt uttryck i ansiktet.

- Du Hannes, sa hon med låg röst.
- Jaa, svarade jag osäkert.
- Alltså jag har tyckt om dig ganska länge nu men inte vågat ta tag i det och när du slutade skolan så trodde jag nästan att det var kört.

Hon gjorde en liten paus och jag kände mig nästan lite yr av hennes bekännelse.
- Men när jag fick syn på dig på tåget så blev jag så glad och bestämde mig för att jag inte skulle släppa dig den här gången.
Hon gjorde en liten paus igen innan hon fortsatte.
- Hoppas att du…, orden dog ut för henne och hon såg lite generad och osäker ut.
- Jag har drömt om dig i mer än ett år nu, sa jag, - men jag har heller inte vågat!

Vi satt tysta och log stort mot varandra samtidigt som vi lekte med varandras fingrar. Moa lutade sig plötsligt mot mig över bordet. Instinktivt så förstod jag vad hon ville och när våra läppar vidrörde varandra så kunde jag känna hur hennes varma tunga smekte över mina läppar. Moa smakade ljuvligt gott och hon log stort mot mig när vi satte oss ner normalt igen.

- Va konstigt hur man kan missta sig på en annan människas signaler, sa hon, - jag trodde inte du var intresserad av mig över huvud taget.
- Detsamma, svarade jag.

Vi fnissade lite båda två och drunknade i varandras ögon. Tiden för när min mamma skulle hämta upp mig närmade sig alldeles för fort och det var mycket motvilligt jag sa:
- Du jag blir upphämtad nu så..
- Kan vi inte träffas i morgon? Frågade Moa.
- Om du vill så? Svarade jag.
- Mamma och pappa är borta i morgon kväll! Vi kan titta på några nya manga-filmer jag lånat, sa hon.
- Okey, sa jag.
- Klockan fem blir det bra?

Jag nickade till svar. Innan vi kläde på oss ytterkläderna så bytte vi telefonnummer med varandra. Vi gick ut tillsammans och på andra sidan gatan vid stationen kunde jag se mamma stå och vänta i familjens Volvo.
- Längtar tills i morgon, sa Moa och gav mig en snabb kram som jag tacksamt besvarade.

*
Magen var full av fjärilar när jag ringde på dörren till huset där Moa bodde. Hon öppnade nästan omedelbart och jag flämtade nästan till när jag fick syn på henne! Hon fnissade till när jag bara stod och stirrade på henne.
- Kom in jag fryser, sa hon och drog mig i armen.
Generad steg jag in och stängde dörren om mig. Moa stod lutad mot väggen och följde mig med blicken när jag klädde av mig ytterkläderna.
- Välkommen ! sa hon och gav mig en stor kram.

Jag kramade henne hårt tillbaka och så stod vi länge innan Moa drog med mig in. Hon hade lagat till lite vegetarisk mat som vi åt samtidigt som vi tittade på mangan. Efter att vi burit ut disken så sjönk vi ner i soffan igen och efter en stund så satt vi tätt, tätt ihop. Vi hade flätat ihop våra fingrar och Moa smekte min hand med sin tumme. När hon lutade huvudet mot min axel så la jag upp armen om ryggen på Moa som kröp upp i min famn.

Hannes andedräkt var varm och het mot min hals och efter en stund så hade jag svårt för att koncentrera mig på vad som visades på teven. När jag kände hennes mjuka läppar mot min hals så vände jag på mig och mötte upp henne i en kyss. Moas varma händer smekte mig i nacken samtidigt som våra tungor brottades med varandra. Moa pressade sig hårt mot mig och jag kunde till min stora förtvivlan känna hur jag blev hård.

- Du Hannes, viskade Moa.
- Ja, svarade jag med ansträngd röst.
- Jag har aldrig varit tillsammans med någon, viskade hon.
- Inte jag heller, svarade jag.

Vi satt stilla och höll om varandra hårt. Tanken svindlade! Moa var oskuld precis som jag vilket jag inte förväntat mig eftersom hon alltid tillhört den klick människor som alltid syntes och hördes i skolan.
- Du får stanna i natt om du vill, viskade hon.
- Vill du det? Frågade jag.
Hon tittade upp och mötte min blick.
- Mer än något annat, svarade hon.
Mjukt kysstes vi igen samtidigt som vi undersökte varandras kroppar med händerna. Jag var så hård att det nästan gjorde ont när Moa viskade:
- Kom! Vi går till mitt rum nu.

Vi släkte ner i huset och mycket nervös följde jag efter Moa till hennes rum. Moas rum var jättemysigt och i fönstret lyste en liten lampa som kastade ett mjukt behagligt sken. Jag kröp upp bredvid Moa i sängen och vi tumlade runt fnissandes samtidigt som vi kysstes emellanåt. Plötsligt stannade vi upp båda två! Moas blick var blank och hon andades ytligt när hon började dra i mitt bälte. Med skakiga händer så hjälpte jag henne att lirka upp bälte och byxor. Jag var så hård att jag nästan skämdes när Moa kämpade med att få av mig byxorna.

- Åh snälla, snälla, flämtade Moa när jag försiktigt drog av henne trosorna efter att hon lyft på rumpan för att underlätta.


Moas heta nakna kropp brände som eld mot min när vi pressade oss hårt mot varandra. Min lem låg hårt mot Moas mage och hon roterade med underlivet mot mig. Moa la sig ner på rygg och hon drog mig upp över sig. Villigt gjorde jag henne till viljes och smidigt gled hon upp med sina långa heta ben om min midja.
- Jag äter piller så det är bara att komma in, viskade hon.

Hon smet ner med händerna mellan oss och jag flämtade till när hennes heta hand greppade mig. Försiktigt drog hon mig fram och tillbaka mellan de heta kladdiga blygdläpparna innan hon med andra handen särade på läpparna och positionerade mig rätt.

Långsamt la jag lite tyngd bakom och Moa drog efter andan när jag började glida in i henne. Hennes kön kramade min lem så hårt att det nästan gjorde ont. Långsamt drog jag mig ur igen för att försiktigt glida in igen. Till slut så var hela lemmen begravd i Moa och jag kunde känna hur hennes muskler arbetade runt mig för att anpassa sig efter min storlek.

Berusad av upphetsningen började jag att glida in och ur Moa som kved under mig och mötte mina rörelser med sitt underliv. Moas händer var varma mot min kropp och hon kysste mig girigt samtidigt som hennes varma ben låg om min midja. Moa rörde alltmer oroligt på sig och hon mötte mig allt hårdare när jag kände hur hennes kön blev trängre! Hon pressade mig plötsligt hårt mot sig samtidigt som hon stelnade till under ett högt kvidande!

- Jaaa, kved hon samtidigt som hennes kön pulserade runt mig.
Moas krängande kropp fick min egen utlösning att bryta igenom och hårt pressade jag mig så långt in i henne jag kunde och började tömma all min säd. Under krampaktiga sammandragningar pumpade jag säden lång upp i Moa.

När jag kom till sans igen så låg jag tungt över Moa som mjukt smekte mig i nacken med sina varma händer. Utmattad rullade jag av henne och la mig bredvid henne. Gemensamt bäddade vi ner oss i sängen och mycket nyförälskad och tillfredställd gled jag in i sömnens rike.

*
Det var med stor saknad jag satt på lokaltåget för att åter igen åka ner till Karlskrona. Moa och jag hade varit tillsammans hela helgen. Samtidigt så var jag otroligt glad för jag hade något att se fram emot när tjänstgöringen blev alltför tråkig eller jobbig! I min plånbok hade jag ett foto av Moa och när jag tittade på det så fyllde det mig med värme och längtan.

57 läsare gillar denna novell.

.

Kommentarer

Recensera

Här kan du kommentera eller recensera novellen.

#2

~K~

Så finstämt...

18/2, 2018 kl. 11:35

#1

Mats R


Hannes
Nästan 5 år sedan denna novell publicerades och hittills ingen kommentar! Nåja, dina 5 stjärnor sitter säkert där i alla fall.

Som alltid, när Hannes skrivit, så läser man med en glad min på läpparna! Well done!
Mats

16/5, 2013 kl. 09:06