Huvudnavigation

Logga in

Uppgifter

19/8, 2022 kl. 22:41, av Dimman

Mösspåtagningen

Del 1 av 3 i serien Åh, Den Ljusnande Framtid Är Vår

Två år efter uppbrottet med flickvännen är Jonas tillbaka i hemstaden för att fira att brorsan gått ur gymnasiet. På ett firande efter mösspåtagningen får han syn på Ellen, hans före detta flickväns syster.

Detta är mitt första försök till en erotisk novell. Det är en historia i tre delar och skulle kanske kunna benämnas som lite av en slow burn (inget sex i första delen, men det kommer så småningom, jag lovar). Hoppas ni uppskattar att läsa den lika mycket som jag uppskattade att skriva den.

Jonas lutade sig mot staketet på uteserveringen. Eftermiddagen började bli till kväll. Djupblå himmel mot gröna trädkronor. Kvarterskrogen var full av vita klänningar, svarta kostymer, och studentmössor. Han hade fått en arbetsintervju som kom i vägen för Albins mösspåtagning, men hade lovat att svänga förbi efteråt när han tog en öl med klassen för att säga grattis. Krogen låg bara ett par kvarter bort från skolan och det var sedan länge tradition att det var dit treorna tog sig efter att ceremonin på skolgården var över. Där brukade även samlas lite annat folk också, äldre tvåor som hade hunnit fylla 18, kompisar från andra gymnasier, ibland även en lärare eller två. Jonas var inte helt säker på att Albin skulle ha tid att prata med honom, men det skadade inte att gå ner. Om inte annat kunde han ta en öl och njuta lite av det fina vädret för att fira att arbetsintervjun gått bra.

Oron visade sig obefogad. Albin hade varit väldigt glad att se honom också. Jonas hade trots allt varit borta i nästan ett år, och även om han hade varit hemma i snart en månad så låg det något sentimentalt i att få se Albin i sin studentmössa. Det var en konstig känsla, att få sitta där i försommarsolen och dricka tjeckisk öl med lillebrorsan. Det kändes som att någon sorts tröskel var passerad, som om att generationsväxlingen i familjen var inledd. Det var just den känslan av stolthet blandad med kamratskap som gjorde att Jonas för en halv sekund kunde bortse från de dåliga minnen som han kommit att förknippa med studenten. Nu hade Albin däremot dragit vidare för att fira någon annanstans och medan Jonas stod kvar började minnena komma tillbaka.

Han och Alicia hade varit tillsammans redan innan de började i samma klass i gymnasiet. De hade varit det där perfekta paret. Tvillingsjälarna. De som följdes åt var de än gick. De som var populära men aldrig orsakade drama. De som var både duktiga i skolan men också roliga på fester. De som alla trodde skulle hålla livet ut. Sådana relationer får aldrig ett vackert slut. Det är inte bara en partner som står på spel, gör man slut förlorar man en del av sin identitet. Man blir någon annan i omvärldens ögon: en halva av något trasigt. Så istället klamrar man sig fast. Man viker undan blicken för problemen tills de är så nära inpå att man knappt kan andas. Den allt mer ansträngda relationen lappas och lagas med allt mer desperata åtgärder. Fasaden blir tunnare och trycket blir högre. När det smäller så smäller det hårt.

"Det här är den lyckligaste tiden i vårt liv, och NU vill du göra slut!?". Maskaran hade runnit så att den fläckade ner hennes studentklänning. Klackarna stampade i marken.
"Vad fan är det för fel på dig?!". Hennes röst var redan hes, ansiktet var blodrött.
"Vad fan vill du att jag ska göra då?!" hade Jonas skrikit tillbaka.

Den sista månaden innan studenten kändes det som att han hade krossat en ruta och tvingades gå runt i spillrorna. Mösspåtagningen hade varit ett helvete. Studentskivorna hade han ömsom ställt in, ömsom supit sig dyngrak på. Utspringet hade inte varit något vidare heller, men han var åtminstone lättad över att en gång för alla kunna skiljas åt från henne. Han hade gått med tunga steg och blicken nedåt i den gassande Junisolen. Alicias mamma hade smugit iväg för att hälsa på honom. Hon hade alltid tyckt om honom och hoppades nog att det bara var ett tillfälligt uppbrott. Jonas sa ingenting, ändå kände han sig som en lögnare. Han hade skippat flaket och tagit bussen hem.

Det var två år sen nu. Ett år i kassan på ICA och ett år på resande fot i USA. Ändå hade han inte kunnat lägga det så långt bakom sig som han kanske önskat. Minnet var fortfarande smärtsamt tydligt. Den enda trösten var att ilskan åtminstone hade bleknat. När han tänkte tillbaka på det nu kände han sig inte längre arg, bara utmattad. Han drog en djup suck och tog en klunk av sin öl.

"Nämen hej!", rösten lät bekant, men han kunde inte placera den. "Dig var det inte igår man såg!"

Jonas vände sig om. Hon stod lutad vid staketet bredvid honom med en flaska öl i handen. Hon var två år äldre nu, men Alicias lillasyster var fortfarande sig lik. Gröna ögon, runt ansikte med mjuka drag och gyllenblont hår som nådde ner till axlarna.

"Ellen!" Utbrast han.
"Du hade väl inte glömt att jag och Albin gick i samma årskurs?", sa hon och log.
"Nja, jag.." Jonas skruvade lite på sig.
"Jag kanske inte får prata med dig nu? Efter att du gjorde slut med syrran", la hon till med en välbekant släng av sarkasm i rösten.
"Det är lugnt", försäkrade Jonas, "det var ju inte dig jag gjorde slut med".
"Man vet aldrig", Ellen fnissade, "hur är läget med dig?"
"Jodå, helt okej. Brorsan tar studenten, tänkte jag skulle svänga förbi och gratulera honom"
"Bra jobbat"
"Vadå?" Undrade Jonas lite förvirrat
"Att du gratulerar din brorsa på studenten"
"Det är väl klart man gör?"
"Du skulle bara veta". Ellen himlade med ögonen.

Hon och Alicia hade aldrig kommit speciellt bra överens. Ibland var det svårt att tro att de var från samma familj. Alicia hade varit flitig, duktig i skolan och alltid velat göra bra ifrån sig vad hon än gav sig in på. Ellen hade inte ärvt samma ambitioner som sin syster, och delade inte hennes lydiga, artiga attityd heller. Hon bråkade ofta med föräldrarna när Jonas var över. Jonas minns tydligt en morgon efter att Ellen hade kommit hem berusad från en fest. Deras mamma hade skällt ut henne efter noter och jämförde henne ofördelaktigt med Alicia i varannan mening. Syrliga kommentarer brukade flyga vid middagsbordet, och om de var hemma samtidigt verkade de göra vad som helst för att undvika att prata med varandra.

Jonas hade länge trott att det rörde sig om klassiskt syskonkäbbel, han och Albin hade trots allt bråkat nästan konstant under uppväxten innan de i mogen ålder försonats. I takt med att åren gick hade han dock börjat inse att sprickan mellan Alicia och hennes syster gick djupare än så.

"Jag ser dig inte längre på ICA förresten, har du fått nåt nytt jobb?", sa Ellen för att byta samtalsämne.
"Inte än, jag är arbetslös" erkände Jonas lite skamset, "Men jag har precis kommit tillbaka från en resa, så det ska nog ordna sig snart".
"Jaha, var då?".
"USA, mest".
"Va?! På riktigt", utbrast Ellen så förvånat att Jonas inte kunde undgå att fnissa till.
"Ja, på riktigt", svarade han.
"Fan vad coolt".
"Jo, det var ganska najs", sa Jonas och försökte att inte låta för skrytig.
"Men vad, har du varit i typ New York då, eller?", hon verkade uppriktigt imponerad.
"Nä, vi var på andra sidan. Jag och en polare hyrde en bil och åkte från Seattle ner längst med västkusten"
"Asså shit, så var ni i L.A. då?".
"Yes, hängde på Venice Beach med alla rockstjärnor och surfare", svarade Jonas och drog på smilbanden.
"Nej asså allvar, var ni där?", insisterade Ellen.
"Ja det var vi, vi surfade bara en gång dock, det gick för jävligt", skrattade Jonas.
"Det är ju fortfarande så jävla coolt! Jag vill fan också lära mig surfa", Ellen var inte påverkad av Jonas försök att tona ned skrytet.
"Du skulle aldrig ha tålamod", svarade han retsamt, lite osäker på om de kände varandra tillräckligt bra för att hon inte skulle ta illa upp.
"Och vad vet du om det?" Svarade hon. Hon lät trotsig, men på ett lekfullt sätt. Inte som att hon tagit illa upp. Jonas skrattade.
"Du kanske har vuxit sen jag träffade dig sist"
"Det kanske jag har", svarade Ellen, med ett lekfullt, nästan lite slugt leende på läpparna.

Flirtade hon med honom? Jonas försökte slå ifrån sig tanken, men den var för kittlande för att helt och hållet släppa greppet om. På något konstigt sätt hade han och Ellen alltid kommit överens. De pratade aldrig när Alicia var i samma rum, men då och då när hon inte var där hade han och Ellen hunnit byta några ord. Hon gick ju trots allt i samma årskurs som Albin, så lite att prata om hade de. Det skedde sällan, men när det gjorde det så var det som att de utvecklade en egen relation. När Alicia var där var hon hans flickväns syster. När de var ensamma var hon bara Ellen.

Jonas log tillbaka och blev stående i ett par sekunder innan han bytte samtalsämne.

"Har du varit på några skivor än då?".
"Ja, typ, tre stycken. Nej, vänta! Fyra". Jonas skrattade, och bestämde sig för att svara lite retsamt igen.
"Minnesluckor?".
"Annars har man inte haft roligt" svarade Ellen självsäkert.
"Vi ska ha vår på Lördag", fortsatte hon och tog en klunk av sin öl, "du borde komma!".
"Jag?".
"Ja, kom igen det blir kul!", Ellen såg på honom en stund innan hon plötsligt insåg varför han tvekade.
"Det är lugnt, Alicia kommer inte", la hon till.
"Inte?" Jonas lät förvånad. Hade de verkligen glidit ifrån varandra så mycket?
"Hon har 'tenta'", Ellen himlade med ögonen igen.
"Synd", svarade Jonas, han visste inte riktigt vad han skulle säga.
"Det är bullshit, det är sån jävla bullshit!" Ellen lät uppriktigt besviken, "Hon gör den där grejen som hon alltid gör", sa hon och ställde till rösten.
"'Ååh, nej, jag hade jättegärna velat, men jag kan inte den dagen!'", Jonas skrattade, imitationen var onekligen träffsäker.
"Och sen gör hon den där grejen, 'Asså om du veeerkligen vill kan jag kolla om jag kan flytta på de', bara för att man ska säga att hon inte behöver".

Jonas skrattade högt. Beteendet kändes igen.

"Asså, visst är hon sån!".
"Ja", svarade Jonas mellan fnissen. Ellen såg stolt ut över att hennes skämt gått hem.
"Så det är lugnt, du behöver inte oroa dig för att hon ska vara där".
"Är inte dina föräldrar där då?" undrade Jonas.
"Inte på eftersläppet", Ellen lät nöjd, som att hon förberett sig på frågan.
"Jag ska tänka på det", svarade han.
"Jag lovar att det blir kul", insisterade hon, "vi ska ha undervatten-tema, jag bjuder in dig till eventet".
"Jag ska se, kanske kommer om jag har tid", Jonas lovade inget men försökte att inte låta ointresserad.

De blev ståendes en stund till och pratade om både det ena och det andra. Ellen hade inga planer efter gymnasiet, hon skulle söka jobb sa hon, kanske flytta in hos en kompis i Malmö. Kontrasten till systern var onekligen slående. Alicia hade sökt och kommit in på LTH direkt efter studierna. I hennes värld skulle Jonas ha följt med, om inte till samma program så åtminstone till samma universitet. Det fanns dessvärre ingenting Jonas ville mindre än att plugga ett år till. Han kunde höra hur minnena av uppbråttet började knacka på igen, men för första gången på länge verkade de inte bryta sig in. Just idag verkade de bara rinna av honom.

Ellen såg bra ut, tänkte han. Hon var ett halvt huvud kortare än honom. Till skillnad från Alicia med sin slanka, vältränade kropp var hon lite kurvigare, plus sized utan att för den sakens skull vara överviktig. Den vita studentklänningen var väl skuren och framhävde hennes B-kupa och breda höfter. Den vita spets-BH:n skymtades nätt och jämt under tyget.

Efter ett tag ropade Ellens vänner på henne. Hon skulle också dra vidare.

"Lova att du kommer", ropade hon halvvägs genom dörren.
"Det låter kul, jag ska tänka på det", ropade han tillbaka.
"Utklädnad obligatorisk!", ropade hon, men Jonas hann inte svara.

Efteråt satt han kvar en stund i kvällssolen innan han begav sig hemåt. Morsan var hemma, farsan var ute på ett ärende. Jonas gick upp till sitt rum och stängde dörren om sig. Han hade fortfarande inte vant sig vid att vara tillbaka i pojkrummet igen efter nästan ett år på resande fot. Han kunde inte säga att han saknade de sunkiga hostel-sängarna, men ibland kändes det som att den mjuka tryggheten i hans egna säng inte längre var ämnad för honom. Som att den av misstag välkomnat fel person in i värmen, utan att märka av det. Han fingrade lite rastlöst på mobilen. Han hade halvt förväntat sig att se en Facebook-inbjudan till en studentskiva, men någon sån syntes inte till. Ellen var väl fortfarande ute, tänkte han, eller så hade hon glömt. Han la ifrån sig mobilen och låg kvar en stund på sängen. Solen lyste in genom fönstret och fåglarna kvittrade. Det hade varit en bra eftermiddag.

När Jonas vaknade nästa dag var klockan nästan elva. Huset var tomt, föräldrarna hade sedan länga åkt till jobben. Lakanen var fuktiga av svett. Han skruvade på sig, morgonståndet gned mot täcket. Han hade drömt någonting men mindes inte vad. Vad det än var måste det ha gjort honom upphetsad. Han strök sakta handen över ståndet utanpå kalsongerna. En rysning gick igenom honom. Så här kåt hade han inte varit på länge. Han övervägde att plocka upp mobilen, men just idag kändes det överflödigt att titta på porr. Istället tog han ett fast grepp om ståndet utanpå tyget och och började runka med långa, långsamma drag. Helst av allt hade han velat dra ut på det, ligga kvar där i morgonsolen och onanera hela morgonen, men han insåg snart att det inte skulle gå. Han lirkade fram kuken ur kalsongerna och slöt ögonen.

Han såg Ellen framför sig. Han hade inte för avsikt att göra det, det bara hände. Han försökte fantisera om något annat. Tankarna for ofokuserat mellan rekryteraren han pratat med igår och en amerikanska han flörtat med på en bar i Portland. Men hur mycket han än försökte hålla dem borta verkade tankarna komma tillbaka till Ellen. Han såg framför sig hur stod där på uteserveringen på samma sätt som hon gjort igår, men nu var hon bara klädd i ett par vita spetsunderkläder. Hon tittande på honom med det där sluga leendet som hon hade gett honom. Varför kunde han inte sluta tänka på henne? Inte för att det egentligen gjorde någon skillnad. Han var ju inte ihop med hennes syrra längre. Ändå kändes det lite fel, lite smutsigt. Kanske var det just därför det var så svårt att släppa tanken? Fuck it, han orkade inte försöka tygla sig längre. Det var ändå bara en fantasi.

I samma stund som han bestämde sig kände han en stöt gå genom kroppen. Han började se framför sig hur Ellen masserade hans stånd utanpå byxorna, hur hon bet sig själv i underläppen och såg honom i ögonen. Jävlar vad kåt han var.

"Jag har velat ha dig så jävla länge", kunde han nästan höra henne viska.

Jonas runkade fortare och kände redan hur orgasmen var på väg. I fantasin fick Ellen ut hans kuk ur byxorna och tog ett fast grepp om den. Jonas kom nästan omedelbart. Han stönade högt och kände hur kuken började pulsera. Satsen kom ut i långa, hårda stötar och han kunde känna hur den rann ner för sidan av magen. Flåsandes blev han blev liggande ett tag innan han torkade av sig.

Till slut tog han mobilen från nattygsbordet och drog iväg ett meddelande.

"Jag kommer på lördag"

Svaret kom knappt en halv minut senare.

"Bra ;)"

12 läsare gillar denna novell.

.

Kommentarer

Recensera

Här kan du kommentera eller recensera novellen.

#1

MalmöLars

Det börjar bra

20/8, 2022 kl. 16:57