Det var med en lättnadens suck som hon lämnade eventfirman bakom sig. Visserligen var det fyra dagar kvar på praktiken, som varade en vecka. Men redan efter första dagen undrade Lina hur hon skulle härda ut.

Inte bara det att grejerna som hon hade fått utföra under dagen var rena betjäntsysslorna - typ hämta kaffe, städa undan skräp och kopiera papper. Även om detta inte alls var vad hon hade tänkt sig när pappa hade berättat om praktikplatsen som han hade fixat åt henne. Det innebar ju i alla fall att hon slapp plugga.

Anledningen till att en lättnadens suck for över Linas läppar berodde på eventbolagets chef. En man vid namn Carl-Johan Löwensteen. När hon spänd av förväntan hade visats in till honom på förmiddagen hade hon förväntat sig en kreativ, humoristisk mjukiskille. Det var den bilden hon hade av folk som jobbade med upplevelser, events och design.

Med Carl-Johan var det raka motsatsen. Han var en sträng, stenhård man som förväntade sig disciplin. Och det hade väl ändå gått att uthärda, om det inte vore för att dessa personlighetsdrag kombinerades med en knivskarp och nästan sadistisk känsla för andras svagheter. Efter fem minuter i Carl-Johans sällskap var det tydligt att han inte var den typen av man som undlät sig att utnyttja sin begåvning. Med en suck av njutning utdelade han sina order - samtidigt som hans ögon låg som klistrade vid varje attraktiv kvinnlig kropp inom hans synfält.

Även för Lina hade detta låtit sig märkas. Redan från första stund hade hon blivit ofrivilligt medveten om hans kåta blickar. Visserligen var Lina van vid att killar kollade på henne. I skolan hände det jämt. Men hon var inte van vid att en gubbe som mycket väl hade kunnat gälla för hennes pappa dreglade över henne. En man som dessutom var hennes chef. Ja, åtminstone för den här veckan.

En rysning for genom Linas kropp. Och hon tänkte på hennes egen far. På hur det var han som hade rekommenderat henne för Carl-Johan. Hur var det möjligt?

Eftersom de två tydligen var gamla tenniskompisar och säkert hade delat många bastutimmar tillsammans efter de hårda träningarna, var det minst sagt konstigt att han inte hade märkt vilket pervo till man som denne Carl-Johan var. Inte minst med tanke på att Lina nog visste vad män pratade om när de var ensamma.

Lina hyste inga större illusioner om det manliga könet. I skolan hade hon som sagt en hel del vana av killars mera perversa böjelser. Med skillnaden att allt då var på hennes egna villkor. Där var det hon som bestämde sig för när hon ville låta dem titta och ta för sig av det hon hade att bjuda på. Och att de ville var det ingen tvekan om.

Många gånger hade hon låtit killarna tafsa på henne i skolans korridorer. Och minst lika många gånger hade hon låtit halvt främmande killar dra in henne på skolans toaletter för att låta dem få del av det hon hade att bjuda på. Med de tajta jeansen nedhasade till knäna lät hon dem ta henne bakifrån mot närmaste tvättställ. Ibland med följden att det kom in fler personer som hjälpte till.

Vid ett tillfälle hade det kommit in en klunga på tre killar i just en sådan situation. Det hade slutat med att hon hade sluppit att stödja sig mot handfatet och i stället kunnat luta varin av sina små, välmanikylerade händer mot varsin kuk. Och som inte det vore nog lutade hon huvudet mot den fjärde killen, genom att trycka ned munnen mot hans grova kuk. Det var sköna tider...

Men nu var klockan strax efter 17:00. och Lina var som sagt på väg hem. Morgonens vind verkade ha lagt sig. Och med eventfirman bakom ryggen var kanske inte livet så dumt trots allt.

Där hemma hade säkert mamma redan börjat med middagen, tänkte Lina förhoppningsfullt. Det var inte utan att magen började kurra. Sedan kom hon på att Lena, hennes mamma, inte slutade sitt jobb förrän vid sex på måndagar. Fan, vilken otur man skulle ha i dag, muttrade hon samtidigt som hon klev upp för farstutrappan och satte nyckeln i låset.

Inne var det knäpptyst.

- Märkligt, tänkte hon. Pappa spelar ju alltid sin kassa musik på arbetsrummet på hög volym på övervåningen. Han kanske är ute en sväng. Skönt att vara ensam hur som helst.

Efter att ha sparkat av sig skorna gick Lina raka vägen nedför trappan ner till källaren, där hon hade sitt rum. Halvvägs ned stannade hon plötsligt upp. Från sitt rum på nedervåningen hörde hon musik på låg volym. Vem fan var det som var på hennes rum?

Försiktigt smög hon de sista meterna nedför trappan. Vid dörrposten stannade hon. Dörren var inte helt stängd, utan en springa av ljus trängde ut i det halvskumma dunklet. Genom dörren såg hon att någon satt vid hennes dator. Så frös hon till is.

- Jävlar, väste hon, halvt omedveten om sig själv. Jääävlar.

Personen som satt i snurrstolen vid datorn var hennes pappa.
Men det var inte det enda skälet till att hon stelnade till...