Huvudnavigation

Logga in

Uppgifter

6/8, 2013 kl. 01:14, av zinkadus

När allting vände

En novell om hur ett enkelt telefonsamtal kan förändra hela livet.

Det var sommaren när jag var 25 år. Jag pluggade sedan några år på annan ort men skulle spendera sommaren i min hemstad. Det hade varit ett riktigt skitår för min egen del. Sjukdom i familjen hade lett till dålig studiemotivation, vilket i sin tur lett till att jag var allt annat än nöjd med mina studieresultat. Jag hade bommat på en tenta som jag skulle bli tvungen att skriva igen i augusti. Det hade helt enkelt inte varit något bra halvår.

När så min flickvän, Lovisa, hade dumpat mig veckan innan jag skulle åka hem över sommaren blev det inte precis bättre. Att hon gjorde slut kom som en blixt från klar himmel. Visst, hon hade pratat om att hon ville plugga utomlands ett år, men hon hade aldrig sagt eller gjort något som tydde på att hon ville att vårt förhållande skulle ta slut. Jag skulle ljuga om jag påstod att det inte gjorde mig något att hon dumpade mig, vi hade ändå varit tillsammans i tre år. Så kom det sig att jag för första gången sedan jag flyttade hemifrån fem år tidigare faktiskt såg fram emot att få komma hem till föräldrarna och ladda batterierna, samtidigt som det skulle bli kul att umgås med mina barndomskompisar igen.

Början av sommaren var rätt seg, polarna hade fortfarande några veckor kvar till sina semestrar, och ett par av dem hade redan bokat in resor med sina flickvänner. Så en kväll några dagar innan deras semestrar skulle börja ringde min bästa kompis Patrik. Han och resten av gänget hade tänkt boka en sista minuten-resa till Cypern och spendera sina två första semesterveckor där. Nu ringde han och undrade om jag ville hänga med. Inom mig drog jag världens djupaste suck. Bara resan och hotellet skulle gå på 5 500 spänn, det fanns inte en chans att jag skulle ha råd att följa med. ”När fan ska det vända och bli bättre?”, tänkte jag för mig själv. En charterresa med grabbgänget hade varit det perfekta sättet att glömma Lovisa för ett tag, så jag bad honom kolla vad det skulle kosta att bara stanna en vecka. Efter en liten stund ringde han tillbaka, men det visade sig att det bara skulle vara marginellt billigare.

”Helvete”, tänkte jag. Det här artade sig onekligen till att bli den sämsta sommaren på länge. Efter att vi pratat en stund till om vad som hänt den senaste tiden la vi på. Jag la mig i soffan och slötittade på TV medan jag låg och tyckte synd om mig själv. Efter en halvtimme ringde telefonen igen. Jag var på dåligt humör och undrade vad Patrik kunde tänkas vilja nu, så jag kollade aldrig numret utan svarade bara med ett surt ”Ja?”.

 

- Tjena, är det Pontus?

- Ja?

- Tjenare Pontus, Nicke här! Hur är läget?

 

Jag kände igen rösten men kunde inte placera den. Jag sökte febrilt i minnet men kunde inte komma på att jag kände någon Nicke.

 

- Det är bara bra, ljög jag. Själv?

- Jo fan, det knallar och går.

 

”Knallar och går”. Poletten trillade ner. Det var min gamle fotbollstränare. ”Knallar och går” var hans favorituttryck, själv hade jag knappt hört någon annan människa använda det. Varför han ringde mig hade jag dock ingen aning om, jag hade varken träffat eller pratat med honom på säkert tre år.

 

- Du, jag ska gå rakt på sak, jag har en jättetjänst jag skulle vilja be dig om.

- Jaha?

- Jo, jag surrade just med Patrik och han sa att du var ledig i sommar.

- Ja, vad jag vet i alla fall. Vad gäller det?

- Vi har ju Fotbollsfesten här om ett par veckor.

- Ja? Fotbollsfesten var min gamla moderförenings årliga fotbollscup. På senare år hade den vuxit och blivit en rätt stor cup, det brukade komma en hel del lag utifrån.

- Jo, så här är det. Vi har ett flicklag som kommer ner en vecka innan cupen, de har tänkt köra träningsläger innan cupen drar igång. Jag hade själv tänkt vara ambassadör för dem, men nu har lillgrabben blivit sjuk och frugan har inte semester förrän om tre veckor. Tror du att du kan ställa upp?

- Ambassadör? Vad innebär det?

- Det är nåt löjligt namn styrelsen har hittat på för att det ska låta fint. I själva verket går det ut på att hjälpa laget, framförallt med det praktiska. Du vet, hålla koll på nycklar, pumpa bollar, städa sovsalen. Såna grejer. Inte så jävla kul kanske, men jag är desperat. Du får 300 spänn per dag ur min egen ficka.

- Hur länge är det då? Och vad är det för ålder på tjejerna?

- Nu ska vi se, jo just det, tjejerna är 15-16 bast. Det blir en och en halv vecka, från torsdag till söndag.

 

Jag funderade på saken. Elva dagar. Det skulle bli en rätt skön slant till slut ändå. Och hur mycket jobb kunde det vara egentligen? Städa efter ett gäng tjejer borde vara rätt lugnt, de smutsade väl knappast ner särskilt mycket. Dessutom, även om jag var 25 själv och helt ointresserad av sådana småtjejer kunde det ju vara trevligt med lite ögongodis om dagarna.

 

- Jag gör det.

- Fan va schysst! Kan du komma förbi imorgon och hämta nycklarna?

 

Sagt och gjort, jag åkte förbi dagen efter och hämtade upp nycklarna. Tjejerna skulle sova på min gamla högstadieskola, ett stenkast från stans stora friluftsfält med flera fotbollsplaner. Vår klubbstuga låg i anslutning till fältet så det skulle knappast bli särskilt jobbigt att fylla vattenflaskor och pumpa bollar på morgnarna. Jag hade ungefär fyra kilometer dit från mina föräldrar, så det var ett lämpligt sätt att börja dagen med en joggingtur till fältet.

Torsdagen kom och någon som hette Torbjörn ringde och berättade att de skulle vara framme vid skolan om ett par timmar. Totalt var det 20 tjejer och tre ledare, så det skulle behövas två lektionssalar. Jag cyklade iväg till skolan och började tömma två salar på bänkar och stolar innan jag sopade rent golvet.

Lagom till att jag var färdig hörde jag bussen rulla in utanför huvudentrén. Det vällde ut unga tjejer, men bara två ledare syntes till. Två män i 40-årsåldern kom fram och hälsade och presenterade sig som Torbjörn och Östen. Det var svårt att inte snegla mot en busslast med solbrända, fnittriga, 16-åriga tjejer, men jag lyckades hålla mig. Jag stod och småpratade lite med Torbjörn och Östen en stund, frågade om resan hade gått bra och om det var något som behövde fixas nu direkt bland annat. Till slut blev jag tvungen att fråga vart den tredje ledaren hade tagit vägen. Torbjörn vände sig mot klungan av tjejer och ropade.

 

- Cassandra, kom hit och hälsa.

 

Ur mängden tjejer som packade ur bussen lösgjorde sig en tjej som inte var längre än någon annan i laget. Hon var i 20-årsåldern, hade rödblont hår som hon hade satt upp i en knut, var kanske 165 cm lång och hade ett runt ansikte som väl var ganska sött med lite fräknar. Att kalla henne mullig vore fel, för det syntes att hon var vältränad, men hon var kurvig och hade runda former. Kort sagt kanske inte det där platinablonda bombnedslaget som alla killar vänder sig om efter på stan, men det var ändå något speciellt med henne. Hon kom fram till mig, Torbjörn och Östen och sträckte fram handen mot mig.

 

- Hej, Cassandra!

- Pontus, välkommen!

 

Hon blottade sin kritvita tandrad och fyrade av ett leende mot mig som fick mig att smälta direkt. När hon log sitt sprudlande leende var hon det vackraste jag någonsin sett. Medan jag stod som ett fån och inte visste vad jag skulle säga hade tjejerna packat ur bussen och började röra sig mot skolan. Jag väcktes ur mitt hypnosliknande tillstånd och kom tillbaka till verkligheten igen. Jag visade laget sovsalarna, köket, toaletterna och duschutrymmena innan jag tackade för mig och begav mig hemåt.

Hela kvällen hade jag Cassandras vackra leende fastetsat på näthinnan. Tankarna på Lovisa var bortflugna och jag längtade efter att få se Cassandra nästa dag.

Fredagen och lördagen förflöt bra, när jag hade städat salarna och ordnat annat som behövde fixas gick jag ner till fältet och kollade på träningarna och surrade med Torbjörn och Östen. Jag ville få kontakt med Cassandra, men det fanns aldrig något riktigt läge då hon var aktiv ute på planen med tjejerna medan Torbjörn och Östen brukade övervaka från sidan. Trots att jag aldrig fick chansen att prata med henne tyckte jag att hon verkade kolla åt mitt håll lite då och då.

I slutet av lördagens träningspass frågade Torbjörn om jag ville hänga med ledarna ut på stan och visa var man kunde ta sig en öl. Söndagen skulle vara träningsfri, så de ville passa på att koppla av lite. ”Äntligen en chans att få vara nära Cassandra”, tänkte jag och tackade genast ja. Vi bestämde tid och plats och jag var där en kvart innan utsatt tid. Besvikelsen träffade som en slägga i solar plexus när jag såg att det bara var Torbjörn och Östen som kom och mötte mig.

 

- Var är Cassandra?

- Hon är kvar på skolan. En av oss var tvungen att stanna, vi kan inte låta tjejerna härja fritt en hel kväll.

 

Jag kände mig som en idiot. Jag borde naturligtvis fattat att en av dem skulle varit tvungen att hålla koll på laget. Nåja, jag satt åtminstone inte hemma och glodde på TV medan jag tyckte synd om mig själv när mina polare festade på Cypern. Vi gick och satte oss på en uteservering och drack några öl och hade faktiskt en riktigt trevlig kväll. När klockan närmade sig 22-tiden blev Östen trött och bestämde sig för att dra sig tillbaka, men Torbjörn ville gärna sitta kvar. Vi kom bra överens och pratade om allt möjligt. Klockan hade närmat sig 23 när jag kände hur någon knackade mig på axeln. Jag vände mig om och där stod Cassandra! Mitt hjärta hoppade över ett slag när hon log sitt oslagbara leende.

Hon satte sig ner mittemot mig och beställde ett glas vin. Hon hade på sig en svartglittrig klänning som satt perfekt på henne med lagom mycket urringning och jag fick uppbåda all viljestyrka jag hade för att inte stirra rakt ner i hennes klyfta. Stämningen var fortsatt hög och jag hade just kommit över den värsta nervositeten när Torbjörn meddelade att han också tänkte dra sig tillbaka. Han frågade Cassandra om hon skulle följa med och tyst bad jag till alla gudar jag kunde komma på för att hon skulle stanna. Hon log mot mig och dröjde med svaret, samtidigt som jag kände hur hennes fot började stryka sig upp och ner mot mitt ben.

 

- Näe, jag stannar nog här ett tag, Pontus har ju nyckel till skolan så ni behöver inte vänta på mig.

 

Inom mig jublade jag, men på utsidan log jag bara fånigt. Torbjörn vandrade iväg medan jag och Cassandra satt kvar. Jag hade väl aldrig varit särskilt smidig när det kommer till att ragga på tjejer, och den här kvällen var dessvärre inget undantag. Jag förbannade mig själv för att jag inte vågade ta första steget. Tänk om hon bara hade retats när hon strök foten mot mitt ben? Det skulle vara outhärdligt att lägga in en misslyckad stöt och sedan tvingas träffa henne varje dag i en hel vecka, så jag lyckades inte samla ihop tillräckligt med mod.

Vi satt kvar tills uteserveringen stängde klockan 01. Till slut hade den värsta blygsamheten lagt sig för mig och vi började prata om allt möjligt. Hon berättade att hon var 23 år och funderade på att börja plugga. Hon hade i början hoppat in som ledare i laget eftersom hennes lillasyster spelade där, men när systern hade slutat hade Cassandra tyckt att det var så roligt att hon ändå hade fortsatt. Och så det viktigaste, hon var singel. Hon var så otroligt lätt att prata med och hade en underbar personlighet. Hon var snäll, rolig, omtänksam och positiv. Hela hon utstrålade en sprudlande energi. Vi hade pratat så mycket att vi nästan glömt bort att dricka och när det var dags att gå kändes det som vi hade känt varandra i flera år.

 

- Vill du följa mig till skolan? Jag vågar nog inte gå själv dit nu när det är mörkt.

- Självklart.

- Det blir ingen omväg för dig då?

- Jo, en liten, men det gör absolut ingenting.

- Säkert?

- Ja, bara skönt med en kvällspromenad, svarade jag. I själva verket ville jag vara nära henne så länge som möjligt.

- Tack, det är verkligen jättesnällt av dig.

 

Hon gav mig en snabb puss på kinden. Det var tur att det var rätt mörkt, annars hade hon nog sett hur generad jag blev.

Vi gick vidare en bit och fortsatte prata om allt möjligt. Till slut stannade hon upp och tittade på mig.

 

- Jag måste fråga dig en sak Pontus.

- Visst, fråga vad du vill.

- Tycker du inte om mig?

- Va? Varför tror du det?

- För att jag har suttit och flörtat med dig i två timmar utan att du ens har gett mig en kram.

 

Hon tittade på mig med besvikna ögon. Jag kunde inte tro mina öron, ville hon verkligen ha mig? Jag stod mållös i vad som kändes som en evighet. Till slut var det Cassandra som bröt tystnaden.

 

- Antar att din tystnad säger allt.

 

Hon lät besviken, men orden väckte mig desperat till liv igen, hon ville ha mig och jag höll på sumpa allt genom att stå där tyst som en idiot. Innan jag själv ens förstod vad som hände hade jag klivit fram och tagit henne i min famn.

 

- Du är den vackraste jag någonsin har sett, viskade jag i hennes öra. Jag har inte kunnat sluta tänka på dig sedan jag såg dig för första gången.

 

Hon tittade upp på mig och log med sina gröna ögon.

 

- Säkert?

- Ja, helt säkert.

 

Vi möttes i en kyss. Hennes mjuka läppar smakade underbart, jag ville aldrig sluta kyssa henne. Vi stod och kysstes ett bra tag innan hon till slut drog sig tillbaka. Hon såg mig djupt i ögonen och log.

 

- Kan vi gå hem till dig?

- Absolut! Jag förbannade att jag lät alldeles för ivrig, men hon verkade inte ha något emot det.

 

Vi tog varandra i handen och gick hem till mina föräldrar. Som tur var befann de sig hos några bekanta, så jag hade huset för mig själv. Vi hade knappt hunnit stänga ytterdörren innan vi började kyssas igen. Vi gick in till mitt sovrum och satte oss på sängen. Vi kysstes en stund till och jag lät min ena hand söka sig till hennes bröst. Hon hade ett par b-kupor som passade resten av hennes kropp perfekt. Jag hörde hur hon stönade till lätt när jag lät min hand söka sig innanför klänningen och bh:n. Hon gav mig en lätt knuff så jag låg på rygg i sängen medan hon ställde sig upp och drog av sig klänningen. Bh:n följde raskt efter och sist hennes svarta stringtrosor som hade dolt en rakad fitta med en söt liten tofs som hon hade sparat. Hon stod naken framför mig och log sitt fantastiska leende. Snabbt fick jag av mig skjortan och började knäppa upp byxorna, men hon tog tag i mina händer och hejdade mig.

Hon ställde sig på knä och knäppte upp sista knapparna innan hon drog av mig byxorna och boxershortsen. Hon tog tag i min kuk som vid det här laget var så hård som den någonsin kunde bli och började runka. Jag log ner mot henne och kände mig som ett fån. Världens lyckligaste fån. Hon pussade lätt på ollonet och jag kände rysningar skjuta genom min kropp. Hon tog ollonet i munnen och började suga mjukt. Det kändes som om jag befann mig i himmelriket. Hon tittade upp på mig medan hon sög och jag förlorade mig helt i hennes vackra ögon medan jag strök henne över kinden och genom håret. Till slut kände jag att det höll på bli för mycket.

 

- Du måste sluta, annars kommer jag.

- Det är okej.

- Nej, jag vill inte komma än.

 

Jag drog upp henne i sängen och la henne på rygg bredvid mig. Jag gav henne en puss i pannan och började kyssa mig ner över hennes kropp. Näsan, munnen, halsen. När jag kom till hennes fantastiska mjuka bröst sög jag på hennes bröstvårtor och kände hur de styvnade i min mun innan jag fortsatte neråt. Jag kysste henne på insidan av låren och till slut var jag framme vid mitt mål. Jag gav henne en lätt kyss på klitoris innan jag började slicka. Efter en stund lät jag två fingrar glida in i henne medan jag fortfarande slickade henne. Hon stönade av min behandling och tog tag i mitt hår samtidigt som hon tryckte sitt sköte mot mitt ansikte. Plötsligt drog hon bort mitt huvud och tittade på mig.

 

- Gillar du det inte, frågade jag.

- Älskar det, men nu vill jag ha dig inuti mig.

- Jag har inga kondomer, mitt ex gick på p-piller.

 

Jag ville bita tungan av mig! Hur kunde jag vara så jävla dum att jag drog upp mitt ex nu? Hon skrattade bara och pekade på sin väska. Jag drog den till mig och hittade en kondom som jag drog på fort. Jag la mig tillrätta mellan hennes ben och började sakta tränga in i henne. Hon var otroligt våt och jag gled lätt in i henne. Hennes fitta var underbart trång och kramade min kuk på ett fantastiskt sätt, det var som om vi var gjorda för varandra. Vi såg varandra djupt i ögonen och log mot varandra när jag började stöta i henne.

Vi kom snabbt in i en skön takt och hennes motjuck matchade mina rörelser perfekt. Jag böjde mig ner och kysste henne samtidigt som jag fortsatte stöta i henne. Gud, hon var underbar på alla sätt jag kunde tänka mig. Vi knullade ett tag till innan jag kände att jag var på väg att komma. Fan också! Jag ville inte att det någonsin skulle ta slut.

 

- Förlåt, men jag kommer snart.

- Jag också, stönade hon fram. Lite hårdare, snälla.

 

Jag gav henne några sista djupa stötar så hårt jag kunde innan vi kom tillsammans. Det var en underbar känsla att känna hennes fitta krampa runt min sprutande kuk. Jag rasade nästan ihop över henne men jag var fortfarande kvar inne i henne. Jag ville inte bryta magin och dra mig ur, men till slut blev jag tvungen. Jag la mig bredvid henne och gav henne en lång puss på munnen, hon tittade på mig och log finurligt. Jag kände att jag borde säga något, men visste inte vad. Till slut sa jag det första jag kom på.

 

- Cassandra, jag älskar dig.

 

Helvete! Hur dum får man vara? Så jävla typiskt. Jag kände förvisso verkligen genuint att jag älskade henne, men det kan man ju inte säga efter att ha känt varandra så här kort tid. Jag hade garanterat skrämt iväg henne och sista veckan skulle bli ett helvete. Tystnaden som uppstod var så plågsam att jag hellre hade lagt mig i ett badkar med kokande tjära. Hon tittade mig bara djupt i ögonen, och till slut log hon.

 

- Pontus, jag älskar dig också.

 

EPILOG

Veckan efter var nog en av de bästa i mitt liv. Efter vår natt ihop var jag och Cassandra ett par, och hon sov hos mig varje natt. Hon åkte förvisso hem när cupen var över, men kom snart tillbaka igen. När hösten kom och plugget skulle börja igen hade jag redan sagt upp mitt rum i studentkorridoren och tillsammans med Cassandra skaffat en lägenhet stor nog för två.

Nu har det dock blivit dags att flytta igen, vår första gemensamma lägenhet har nämligen blivit för liten för vår blivande familj. Och ja, trots att det nu är fem år sedan jag träffade min själsfrände så längtar jag lika mycket efter att få se henne när vi är ifrån varandra som jag gjorde den där första kvällen då jag fick se henne utanför skolan.

22 läsare gillar denna novell.

.

Kommentarer

Recensera

Här kan du kommentera eller recensera novellen.

#3

Mats R


zinkadus
Jag är mycket positiv till denna novell! Kommer nu att se om du skrivit något annat.

Tack!

Mats

7/10, 2013 kl. 17:17

#2

My-sa

He! Inte ett uns lik pryda Sofie ;). Härligt att du kan skriva så olika noveller... Kan annars bli för likt när man läser noveller av samma författare... Gillar denna, en söt (om man får använda ordet söt ;)och fin berättelse. (Även om Pryda Sofie har en annan inverkan, så att säga..)
En puss för olika men bra noveller!

8/9, 2013 kl. 01:31

#1

zinkadus

Tackar oddball!

6/8, 2013 kl. 12:41