Niklas och Rebeckas äventyr fortsätter...

Kapitel 5

Vi vaknade på morgonen av en lätt knackning på dörren och jag reste mig upp och la täcket på Rebecka. Jag drog på mig ett par byxor och öppnade dörren. Utanför satt en ung man

-       Mästare Yoshina vill prata med er

-       Vi kommer genast sa jag och bugade mig

-       Rebecka, Yoshina vill prata med oss

-       Ok sa hon och sträckte på sig och reste sig upp

Vi klädde på oss våra dräkter. Rebecka satte upp håret med en gummisnodd. Vi gick ut i gången och följde efter den unge mannen in på hennes rum

-       God morgon sa hon leende

-       God morgon sa vi

-       Väckte vi er

-       Nej sa jag vi var vakna

-       Vi störde inte i något annat?

-       Nej sa jag

-       Bra sa hon och log. Idag är er sista dag här, jag tänkte att vi skulle åka ut på en liten resa sa hon

-       Ok sa vi

-       Vi åker direkt sa hon och reste sig

Hon gick ut och vi följde efter, en bil väntade på oss och vi åkte iväg. Ingen sa något på hela tiden och bilen körde ut på landet. Vi kom fram till en skog och vi åkte in i den. Vi åkte i kanske trettio minuter innan vi kom fram till ett hus.

Bilen stannade och vi gick ut. Vi gick in i huset och kom fram till ett rum och en dörr öppnades och vi gick in. Vi satte oss ner och tittade på Yoshina

-       Denna plats är vår egentliga skola sa hon

-       En Ninja Ryo sa jag

-       Du har alldeles rätt unga pantern. Hur länge har du vetat?

-       Alltid tror jag

-       Ok?

-       Ja jag kunde inte riktigt sätta fingret på det. Men något var, hm. Märkligt från början, jag blev övertygad när ”magin” kom med. Ninja är förknippat med vad skall vi säga övertro?

-       Du har läst på sa hon

-       Ja det gjorde jag ganska tidigt. När jag blev övertygad om vad det handlade om

-       Vad innebär det? Frågade Rebecka

-       Vad sa Yoshina?

-       Ninja, jag har ju sett en och annan film

-       Ja och de har inte så mycket verkligheten att göra sa Yoshina

-       Ordet Ninja betyder i smyg. De gjorde samurajernas skitgöra så att säga, de var inte bundna av Bushidos koder. Eller några koder mer än sina egna, som inte så många vet något om sa jag. De är lika hemliga som Ninja i sig själv. De var lönnmördare, spioner osv. man skulle väl kunna säga den tidens hemliga agenter, men med kunskaper om självförsvar som inga andra. Det finns olika skolor och varje skola har sina specialiteter. På denna skola är jag övertygad om att Kenjustsu är specialiteten. Jag har alltid misstänkt att Miyamoto studerade här, och det var här han lärde sig grunderna till sin svärdsteknik. Samt att det var här han skrev en bok om fem ringar. Ninjas är utbrytningskungar, trollkarlar och lönnmördare. De var som störst under 1600 – 1800 talet men när moderniseringen av Japan började så försvann de. I och med Meiji regimen. Men de har alltid funnits, men i olika skepnader. Det finns ”goda” ninjaskolor och sen finns det mindre ”goda” ninjaskolor. Denna är en av de goda, och jag misstänker att de två som attackerade mig. Är från en av de mindre goda skolorna, men jag var inte målet. Det var du Yoshina. Men som sagt det finns inte mycket skrivet om dem eller hur många skolor det finns. Men den äldsta är inte japansk. Den kommer från så mycket annat i Japan från inre Asien, Hashassasin. Som går tillbaka till tiden före romarriket. Ingen vet exakt när de startade. Eller vad de kan men Ninjas har sitt ursprung där.

-       Du är bättre påläst än många som skulle kalla sig visa Niklas. Du har rätt i alla dina iakttagelser, både vad det gäller denna Ryo och andra Ryo. Det finns idag åtta skolor och som du säger vissa är goda och andra är vi kan väl kalla dem onda för sakens skull. Jag är imponerad av dina slutsatser kring Miyamoto du har alldeles rätt där. Angående vårt ursprung så har du alldeles rätt där med. Två bröder startade de första Ninjaskolorna här i Japan varav denna är den ena. De vallfärdade i inre Asien och kom i kontakt med Hashassasin. Sen så tog de sina kunskaper med hem och startade de första Ninjaskolorna, sen kom andra. Du har också rätt angående de två som attackerade dig. Det var inte dig de skulle attackera det var mig. Men din träning slog till

-       Mm sa jag Haragei

-       Precis sa hon

-       Vad är det? sa Rebecka

-       Det närmsta jag kan komma är ett sjätte sinne, eller överträning. Frågar du en Ninja så är det ett sjätte sinne. Andra skulle säga överträning

-       Helt rätt igen sa Yoshina och log

-       Nu till min fråga sa jag. Varför ha du tagit med oss hit?

-       För att ni i egenskap av era kunskaper och träning är Ninjas. Eller rättare sagt efter idag så kommer ni att vara det, om jag tror rätt så har ni fotografiskt minne

-       Ja sa jag

-       Och ni kan läsa varandras tankar?

-       Ja sa jag

Rebecka hajade till

-       Ni skall få läsa igenom vårt bibliotek, och efter det så kommer ni att besitta en kunskap som överstiger många andras angående Ninjas. Om jag tror rätt så kommer ni att lära er samtidigt som ni läser eller hur?

-       Ja sa jag, vi är överväldigade av ditt erbjudande och vi accepterar det. Fast att jag misstänker att vi blev upptagna i er slutna krets i och med våra tatueringar, och jag misstänker att ”magi” är denna skolas första specialitet och att den kommer från Messulteterna i det som idag är Laos och djunglerna där.

Yoshina stirrade på mig och böjde på huvudet

-       Du är vis Niklas, du har helt rätt angående allt sa hon lågt. Det är en hemlighet som bara ett fåtal har kunskap om. Göm den väl sa hon

-       En fråga bara varför satte du min tatuering där du gjorde?

-       Vad menar du sa hon? Jag bestämmer inte var den skall sitta

-       Ok sa jag tveksamt. Vem bestämmer det?

-       Jag vet inte sa hon. Jag fick lära mig hur det går till men varför den hamnar där den gör vet jag inte. Det jag vet är att den är personlig för alla. Jag har min på ryggen. Saido har sin på bröstet, får jag fråga var din sitter?

-       Den börjar på låret och sträcker sig över mitt kön sa jag

-       Oj sa hon det har jag inte hört talas om sedan Miyamoto, du vet att han kallades för den svarta pantern?

-       Nej sa jag det visste jag inte. Men jag har en svart panter där i alla fall

-       Jag har min lotusblomma på låret sa Rebecka

-       På samma plats som konkubinen sa Yoshina lågt

-       Skall vi gå sa jag

-       Ja sa Yoshina följ med mig

Vi gick vidare in i huset, jag hade mina sinnen på helspänn och jag kände att Rebecka också hade det. Vi kom fram till ett rum och vi gick in. Yoshina lyfte på en Tatami matta och öppnade en lucka och gick nerför en trappa.

Vi följde efter henne och kom in i en labyrint, som jag fick en känsla av var större än huset ovanför. Det var härnere den egentliga skolan fanns. I smyg betydde Ninja och de dolde sig väl. Vi kom fram till en dörr och hon öppnade dörren och vi gick in

-       Här är vårt bibliotek. All samlad kunskap från vår Ryu. Denna kunskap erbjuder jag er

-       Tack sa vi och böjde på huvudena

-       Jag måste sitta här och vakta er medan ni läser och jag får inte lämna rummet förrän ni är klara sa hon

-       Ok sa vi

-       Skall vi börja? Frågade Rebecka

-       Mm sa jag

Vi satte igång och läsa, och som vanligt när vi läste så försvann tid och rum. Vi kände inget behov av att äta eller dricka. Vi var uppslukade av böckerna, eller rättare sagt det mesta var pergamentrullar.

Vi läste och lärde oss. Vi arbetade oss igenom materialet och började närma oss slutet på läsandet. När jag fick en känsla av att här fanns mer material. Jag stannade vid änden av en bokhylla.

Jag fick en ingivelse och tryckte på en hylla och hela bokhyllan flyttade på sig. Bakom så fanns det ett tjugotal pergamentrullar. Jag lyfte fram dem försiktigt och la dem på bordet.

Yoshina bara stirrade. Jag rullade upp den första och började läsa och stelnade till. Jag läste intensivt och Rebecka slutade läsa en bok som hon framför sig och stirrade på mig.

Jag rullade upp nästa och läste, och nästa och nästa. Jag läste intensivare än någonsin och till slut tog rullarna slut. Rebecka gick tillbaka till sin bok och slog upp den.

Jag läste de sista böckerna i min hylla och sen var vi färdiga. Vi såg att det stod mat framför Yoshina och vi satte oss ner

-       Tack för denna möjligheten sa jag, vi har lärt oss mycket om er och om oss. De där pergamentrullarna sa jag och pekade på de jag hittat, de förstår jag att de har gömt väl. Tänk dig för innan du läser dem, de innehåller saker som får håret att resa sig på mig och jag är inte lättskrämd. De innehöll också sanningen om våra krafter sa jag, de härstammar från Messulteterna i djunglerna i sydöstra Asien, de har sedan blivit, hur skall jag säga förfinade? Över årtusendena. Att vi lyser har med Tau, Tau att göra. Det förklarar vår förmåga att hela oss själva, att vi kan kommunicera med varandra och att vi kan allt det vi kan som ingen kan förklara. Da Vinci tog allt detta ett steg längre och han såg till att vi skulle bli de vi blev. Genom att använda deras ”magi” hade jag fått som jag velat. Så hade jag tagit de rullarna och tagit med dem till vårt hus i Schweiz och låst in dem där. Jag varnar dig för att läsa dem sa jag allvarligt, du riskerar att förlora förståndet

-       Visa mig en sa Yoshina

Jag räckte över en av dem till henne. Hon tittade på den och gav tillbaka den snabbt

-       Jag kan inte läsa vad där står. Det är skrivet på ett språk som jag inte kan

-       Ok sa jag, förresten du måste framamma två tatueringar till på oss sa jag

-       Jaså sa hon?

-       Mm jag måste få en växt jag med och Rebecka måste få ett djur

-       Ok sa hon, måste alla få det?

-       Nej sa jag tydligen så gäller det bara oss, en av de böckerna är skriven av Da Vinci sa jag. Han gjorde ett avtal för att han skulle få som han ville. Så gick han med på att vi skulle få två tatueringar. Det var priset han fick betala

-       Två tatueringar?

-       Mm fråga mig inte varför men så var det

-       Ok sa hon, men Tau, Tau?

-       Mm sa jag, du vet vad det är?

-       Jadå sa hon, men jag trodde att det var en myt

-       Tydligen inte sa Rebecka, det förklarar en massa saker sa hon. Han var inte dum Da Vinci, han ville skydda sig själv och Mona. Så han tog hjälp av två världar. En magisk och en som innebar att de blev de bästa lönnmördarna. Det bästa skyddet från två världar. Det är gåvan han skänkt oss, tänk om det hade varit de ”onda” ninjaskolan som lärt upp dem och i förlängningen oss. Då vill jag inte veta konsekvenserna.

-       Inte jag i heller sa jag. Men att vi skulle komma hit var förutbestämt för länge sedan.

Yoshina tittade på oss och på rullarna

-       Ta dem sa hon, de är era, jag skall skicka efter en väska som ni kan packa ner dem i. Om det ni säger är sant så var det meningen att ni skulle finna dem här

-       Tack sa jag allvarligt och böjde på huvudet

Hon stack ut huvudet utanför dörren och gav en order, efter fem minuter så kom mannen tillbaka med en ryggsäck, jag packade ner böckerna och pergamentrullarna i den.

-       Vilken dag är det sa jag?

-       Det är tisdag morgon sa Yoshina

-       Ok sa jag. Vi måste äta sen så skulle jag vilja att vi blev körda till flygplatsen. Jag känner mig inte lugn förrän vi har låst in dem i vårt hus i Schweiz

Vi gick upp från källaren. Yoshina bad om att mat skulle plockas fram. Vi satte oss och väntade på den.

-       Så ni besitter Tau, Tau sa hon

-       Mm tydligen sa vi med en röst

-       Skall vi ge er era tatueringar nu?

-       Det är väl lika bra sa jag

Hon satte sina händer på mitt huvud och började mässa. Hon mässade i fem minuter och sen kände jag hur det brände till på min rygg. Jag skrek och smärtan var olidlig men den gick över nästan direkt

-       Får jag se sa Rebecka

Jag tog av mig på överkroppen och vände mig om. På min rygg satt det nu ett körsbärsträd i fullblomning, med blad som föll mot marken

-       Du vet vad det betyder sa Yoshina

-       Pånyttfödelse sa jag

-       Mm

-       Passande sa jag det är det vi är

-       Du vet att pantern är ett magiskt djur för Messulteterna

-       Mm jag läste det, det är det förnämsta djuret för dem. Och det är det djuret de hämtar sin kraft ifrån. Precis som de gör från lotusblommansblad.

-       Så Rebecka då är det din tur

Hon satte sina händer på Rebeckas huvud och började mässa, efter fem minuter skrek Rebecka och lika snabbt var det över

-       Du har fått en panter du med sa jag. På samma ställe som min panter sitter. Fast din börjar med svansen över ditt kön och har huvudet ner mot låret

De stirrade på mig. Rebecka drog ner sina byxor och bekräftade vad jag sagt. Hon drog upp byxorna igen och tittade frågande på mig. Jag log

-       Yin och yang sa jag

-       Självklart sa Yoshina, när ni blir ett så kommer det att bilda Yin och Yang, din svarta med hennes vita

-       Mm sa jag och även om vi står bredvid varandra. Det som kommer med förbannelsen är att från och med nu så kommer alla att se våra tatueringar

-       Oj sa Yoshina

-       Tja jag tycker att de är vackra sa Rebecka

-       Försök förklara det när jag står i duschen efter en match sa jag torrt

-       Ja jisses det tänkte jag inte på sa Rebecka

Maten om in och vi åt, med tanke på att vi inte ätit eller druckit på ett dygn så kastade vi i oss maten. När vi ätit färdigt så reste vi oss och gick ut ur huset. Bilen körde oss till flygplatsen och vårt plan.

-       Nu fick ni inte tränat idag sa Yoshina med ett leende

-       Nej men vi är tacksamma för allt. Framförallt för kunskapen sa jag

-       Du förhindrade ett mordförsök på mig. Det var det minsta jag kunde göra sa hon

-       Jag tackar dig också sa Rebecka för allt. För att du gav mig möjligheten att få komma med i ert sällskap

-       Det är jag som tackar sa Yoshina för att ni ville dela er största stund med mig

Vi sa adjö och vi lovade att hålla henne underrättad om allt som hände oss. Att vi skulle komma tillbaka när vi fick tillfälle till det. Vi gick ombord på planet och vi flög iväg. jag andades ut och gick fram till piloten

-       Vi måste ta en omväg på vår väg hem sa jag

-       Ok sa han

-       Vi måste mellanlanda i Bern, kan du kontakta Gunther?

-       Javisst sa han ett ögonblick

Han tog av sitt headset och plockade fram ett annat headset och pratade in i det. han räckte över det till mig

-       Hej sa jag, det är Niklas

-       Hej sa han

-       Kan du möta oss i Bern?

-       Javisst sa han när är ni här?

Jag tittade på piloten och han sa 12 timmar

-       Vi är framme om 12 timmar sa jag. Vi vill att du ensam möter oss på flygplatsen och kör oss till vårt hus direkt

-       Ok sa han inga problem

-       Bra sa jag. Vill du meddela Berit att vi är ok och att vi är på väg hem och beräknar med att vara hemma om 20 timmar ungefär

-       Ok sa han något mer?

-       Hm kan du kontakta min förvaltare av fastigheten och fråga om det finns någon ledig lägenhet i mitt hus

-       Javisst sa han, något mer?

-       Ja vi behöver 100 000 dollar i kontanter

-       Ok sa han, jag trodde att du spenderat så det räckte för i år

-       Nej det är vår semesterkassa. Förresten vi tar 200 000 dollar i kontanter

-       Ett ögonblick. När du lämnat oss i Bern får du flyga direkt till Sverige så eller du måste vila? Frågade jag kaptenen

-       Jag måste vila sa han

-       Du måste fixa en pilot som kan flyga planet till Sverige. När vi är klara i Bern sa jag

-       Ok sa han inga problem. Förresten jag får gratulera till ert giftermål

-       Tack vi blev lite ledsna när du inte kom sa jag

-       Mm jag med men det dök upp lite saker

-       Ok något allvarligt

-       Nej det kan vänta tills ni kommer hit. Var är ni förresten?

-       Just nu över kinesiska sjön

-       Ok då ses vi om 12timmar

-       Bra sa jag hej

Jag gav piloten headsetet och gick bak till Rebecka och satte mig

-       Fixat sa jag, jag bad även honom att fixa 200 000 dollar i kontanter, och att han skulle höra av sig till Berit om att vi är på väg.

-       Jag vet sa hon och log och knackade sig på pannan

-       Haha att jag fortfarande ibland glömmer det sa jag

-       Mm sa hon och log

-       Vill ni ha något att dricka sa stewarden

-       Grönt te sa jag

-       Kaffe sa Rebecka,

-       Ok sa han

-       Grönt te?

-       Mm ett sista minne från Japan sa jag

-       Ok sa hon och log. Det har varit en spännande resa sa Rebecka

-       Mm sa jag verkligen. jag har förresten klurat ut hur huset kan vara skyddat sa jag

-       Tau, Tau sa Rebecka

-       Mm sa jag i hennes huvud, när vi pratar om Tau, Tau så är det nog bäst att vi gör det här sa jag

-       Mm sa hon. Vad menade du med att pantern är deras totemdjur?

-       När de vill hämta styrka och kraft. Så jagar de pantern och dödar den. De skär ut panterns hjärta och äter det rått. Då tror då att de blir uppfyllda med panterns magiska styrka. Sen så flår de pantern och klär sig i skinnet för att bli uppfyllda av panterns själ som skall skänka dem evigt liv

-       Jisses sa hon tror du på det?

-       Tror och tror sa jag, jag vet inte vad jag skall tro. De trodde på det i alla fall

-       Lotusblomman då?

-       Den är giftig. Men de kom på någon metod att tugga den, den gav dem halluciena effekter. Legenden säger att kunde se in i framtiden när de tuggade den.

-       Körsbärsträdet?

-       Det står för pånyttfödelse i Japan, vilket är passande för oss eller hur

-       Mm sa hon

-       Men vad det betydde för Tau, Tau prästerna har jag inte en aning om. Det stod inget om det i böckerna eller pergamentrullarna. Vi får leta efter svaret någon annanstans

-       Ok sa hon, när skall vi träna med svärden? Frågade Rebecka

-       När vi kommer hem sa jag. Vi kan göra det i Jespers träningsrum där är bättre plats än hemma hos oss

-       Mm sa hon

Vi drack upp vårt kaffe och te och fällde ner stolarna. Rebecka hoppade över i min stol och kurade ihop sig som en boll. Hon la sig tätt intill mig och pussade mig

-       Godnatt hjärtat sa hon

-       Godnatt hjärtat sa jag och höll väskan med böckerna och rullarna i min hand

Vi stängde ögonen och började drömma. Jag vaknade av att stewarden skakade mig lätt i axeln. Vi hade sovit i elva timmar

-       Vi är framme i Bern om tio minuter sa han

-       Ok sa jag tack

Jag väckte Rebecka med en puss

-       Hjärtat vi är framme

-       Mm sa hon och sträckte på sig. Hinner vi byta om?

-       Va?

-       Ja vi har våra dräkter på oss

-       Ja jisses sa jag. Nej det tror jag inte, vi tar med våra väskor till huset sa jag och byter om där

-       Ok sa hon och log. Jag undrar om vi kan chocka Gunther

-       Inte en chans sa jag och log

-       Nej sa hon det tror inte jag heller inte ens om vi varit nakna

-       Nä sa jag det tror inte jag i heller

Planet landade och det stod en bil och väntade på oss. Två män stod utanför den och väntade. Det var Gunther och piloten. Planet stannade och vi gick av planet och hoppade in i bilen. Gunther körde direkt.

Han körde genom Bern och ut till vårt hus. Han parkerade utanför huset och vi gick in. Jag andades ut, de var i säkerhet. Vi gick ner i källaren och in i vårt sanktum.

Jag satte ner väskan och plockade upp böckerna och rullarna och la dem och i bokhyllan. Rebecka höll på att byta om såg jag

-       Får jag se din tatuering sa jag

Hon drog ner sin trosa och visade mig, jag gick fram och pussade den

-       Får jag se din sa hon

Jag knöt upp byxorna i dräkten och lät dem falla. Hon satte sig på knä och lekte med tungan på den. Hon reste sig upp och log mot mig

-       Jag ser framemot när de skall leka med varandra sa hon

-       Mm jag med sa jag med ett leende

Vi bytte om och packade ner våra dräkter. Vi gick ut ur rummet och upp förstavåningen.

-       Så Gunther sa jag tack för hjälpen

-       Ingen fara sa han

-       Vilken dag är det? frågade jag

-       Det är onsdagskväll sa han

-       Ok sa jag, jag är vilse på dagarna. Men bra då hinner vi till Antes student. Kollade du med förvaltaren?

-       Ja det finns två lägenheter lediga. En fyrarums och en trerums

-       Ok sa jag. Säg åt honom att Ante skall ha trerumslägenheten, till samma hyra som Jörgen

-       Ok sa han och antecknade

-       Jag vill ha ett kontrakt klart innan vi åker

-       Givetvis sa Gunther

-       Fick du tag på Berit?

-       Jadå sa han hon är informerad

-       Tack sa jag. Kan du fixa så att vi antingen blir hämtade eller att vi får en hyrbil på flygplatsen sa jag

-       Jadå vilket föredrar ni

-       Hämtning sa jag

-       Ok fixat sa han

-       Bra sa jag och pengarna?

-       I en duffelbag i hallen

-       Tack. Förresten vi kommer att bygga ett hus på Kos. Bara så att du inte får ett slaganfall när räkningarna börjar trilla in sa jag

-       Jag får inte slaganfall sa han stelt

-       Bra sa jag för det kan komma att springa iväg. Vi skall göra vårt bästa för att hålla det på nivå men jag lovar inget. Vi kanske trillar ner på fjärdeplats för en dag eller två sa jag

-       Tredje sa han dina aktier börjar betala sig

-       Va bra sa jag och log, förresten Gunther sa jag allvarligt

-       Ja sa han

-       Jag bara skojar med dig. Vi uppskattar de insatser som du gör för oss jättemycket. Vi hade inte klarat oss länge utan dig, så tack sa jag vi var väldigt ledsna när du inte kunde komma sa jag. Vi räknar dig som en i familjen

-       Ja sa Rebecka, du är som en farbror för oss och vi älskar dig sa hon och avfyrade ett strålande leende. Även om vi ibland skojar med dig

Han tittade på oss och efter en stund så log han. Sen sa han

-       Jag tar till mig av vad ni säger sa och jag älskar er med. Fast att jag inte alltid visar det

-       Tack sa vi med en röst

-       Var det något mer?

-       När skall du ha semester? frågade jag

-       Va sa han?

-       Semester sa jag

-       Det har jag varje dag sa han

-       Ok sa jag. Men du vill inte åka iväg någonstans och dricka paraplydrinkar?

-       Jag nyttjar inte alkohol sa han

-       Ok sa jag, glöm det

-       Ja sa han

-       Nu skulle vi vilja bli körda till flygplatsen sa jag

-       Javisst sa han

Vi gick ut ur huset och vi stängde och låste. Jag gav nycklarna till Gunther och sen körde vi iväg. Bilen rullade igenom staden och ut till flygplatsen.

-       Vi kommer att åka till Grekland och Italien inom det snaraste. Det blir nog Italien först och sedan Grekland. Vi skall tydligen övernatta i Da Vincis hus i Florens och sen i Medici palatset. Vill du förvarna myndigheterna om att vi kommer att sova i Medici palatset, de får stänga för renovering eller nåt

-       Jag löser det sa han

-       Hur blev renoveringen förresten? Sa Rebecka

-       Den blev bra sa Gunther ni kommer bli överraskade av resultatet sa han och log

-       Finns det sängar osv. där frågade Rebecka

-       Ja då det är fullt renoverat, jag bor där när jag är i Florens och hälsar på Grevinnan. Skall jag förvarna om att ni kommer

-       Nej vi överraskar henne sa jag, hur sköter hon sig?

-       Alldeles utmärkt sa han och log

-       Va bra sa jag, och släkten på Santorini?

-       De försöker anpassa sig. Det går framåt men långsamt

-       Vi kanske skall besöka dem sa jag och log. En utmaning eller två sätter nog fart på dem sa jag

-       Men då är det min tur sa Rebecka och ler

-       Haha sa jag, ja hjärtat det är det

Vi kom fram till flygplatsen och tackade Gunther

-       Planet stannar i Sverige sa jag

-       Nej sa Gunther det måste komma hit och vända. När vill ni ha det?

-       Fredag eller lördag sa jag troligast på lördag

-       Ok sa han då ser jag till så att det är på plats på lördag

-       Ok sa jag men om vi behöver det på fredag?

-       Bara ring så är det på plats inom tre timmar sa han. Förresten vi kommer byta plan till ett nyare på måndag. Så när planet lämnat er i Italien så kommer det att flyga hit och det nya flyger ner till er

-       Ok sa jag, jag hör av mig vilken dag vi åker och om det blir Grekland eller Italien först sa jag

-       Ok sa han

Vi gick ombord på planet och det lyfte. Vi satte oss och drack varsin flaska mineralvatten. Resan gick fort och vi närmade oss hemma. Planet landade och det stod en bil och väntade på oss.

Vi lastade in vårt bagage och sa till chauffören att köra oss hem. Bilen körde iväg och vi lutade oss tillbaka i baksätet. Färden till lägenheten gick smidigt och vi var hemma inom en timme. Vi gick upp i lägenheten och klädde av oss och började packa upp våra väskor.

Väskan med pengar satte jag under sängen. Jag hängde in kostymen och packade upp mina kläder. Rebecka packade upp hon med och hon hängde in brudklänningen och packade upp sina kläder.

Vi måste boka tvättid tänkte jag i förbigående. När vi var färdiga så tog vi våra skrin med svärden och gick i vårt träningsrum. Rebecka öppnade sitt skrin och tog fram sina svärd hon drog ur dem ur skidorna och tog dem i sina händer.

Hon började göra rörelserna. Jag satte mig mot ena väggen och tittade på henne. Hon rörde sig graciöst och jag beundrade henne. Hon blev klar och avslutade med att buga sig. Hon gick fram till skrinet och la ner svärden och stängde det. Vi gick ut ur rummet och in i sängkammaren. Vi tittade på varandra och sa

-       Sova?

-       Mm

Vi la oss i sängen och hon la sitt huvud på mitt bröst och vi somnade.