Jag kastar upp min vita basker och fångar den igen och sätter den på mitt huvud och jag kramar de andra som står runt mig. Vi är tolv som klarat oss, vi skrattar alla tolv och vi kramar varandra igen.

Denna novell är skriven exklusivt för Bubblan, för att kunna läsa den måste du vara inloggad. Logga in eller bli medlem nu!