Smala fotleder, alltför nakna det det kalla vädret; en kappa hårt knuten om en midja, alltför smal för stans buffliga trängsel; kritvitt håret, alltför rent och perfekt för vinterns smutsiga slask och damm. Och så plötsligt går hon rakt ut på gatan.

Förord: Som vanligt varvar jag mina nya noveller här med gamla. Än en gång blir det en semi-gammal novell, som är inskickad, men ännu inte publicerad på annat håll. Så ni är den första som läser den, även om den inte är exklusiv för Bubblan. Jag skrev den för ett halvår sen, men tänker fortfarande på den ibland. Jag tycker att den har något alldeles speciellt. Hoppas ni håller med!

-----------------------------------

Jag fick syn på henne strax innan det hände. Jag minns att jag redan då lade märke till att hon liksom inte hörde hemma där. Jag såg inte mer än ett par smala fotleder, alltför nakna det det kalla vädret; en kappa hårt knuten om en midja, alltför smal för stans buffliga trängsel; och det kritvita håret, alltför rent och perfekt för vinterns smutsiga slask och damm. Jag hade ögonen på henne, medan hon snabbt såg sig om, inte mer än en nätt spetsig näsa hann fastna på näthinnan, innan hon vek av från den smutsiga trottoaren och gick rakt ut på gatan.

Jag minns fortfarande varje millisekund, i slow motion. Hur hennes hår svajade för varje planlöst steg, hur nästan hela den låga tygskon begravdes i slasket nedanför trottoarkanten, och hur hon tog två steg till innan hon liksom väcktes upp av bussens skrikande bromsar. Vid det laget var jag redan på väg i full fart. Mina år i rugbyklubben hade gjort mig accelerationssnabb trots min vikt (Det är mer muskler än det ser ut som!), och någon djup instinkt hade satt fart på benen redan innan jag medvetet uppfattat bussen.

Utan att sakta in slet jag med mig henne från där hon stod förstenad och stirrade på bussen som aldrig skulle hinna stanna. Jag landade handlöst på sidan och ryggen, för att skydda henne från fallet, mitt ute på vägen, medan bussen dånande passerade en decimeter från mina fötter. På något sätt kom jag upp på fötter snabbt nog för att hinna ta oss hela vägen över till andra trottoaren innan trafiken åt andra hållet hann nå oss.

Jag pustade ut, omtumlad och stapplade till när adrenalinpåslaget klingade ut. Jag hade skrapat mig rejält på armbågen och höften, men det var inget allvarligt. Slasket och de trasiga kläderna fick det att se värre ut än det var. Hon hade slagit sig lite på knät, men i övrigt verkade hon oskadd, konstaterade jag lättad. Då fick vi för första gången ögonkontakt. Hennes ögon var isblå, nästan för intensiva för att kunna vara naturliga eller ens verkliga. Hennes ansikte var lika overkligt vackert. Hyn var nästan lika kritvit som håret, dragen var tidlöst änglalika och de lätt särade läpparna för perfekta för att smutsas ner med en kyss. Intrycket att hon inte hörde hemma, inte bara i vår smutsiga stad, utan också i vår värld eller tidsålder, stärktes.

Det första hon sa lät lika utomjordiskt som hennes ansikte såg ut. Jag trodde ett ögonblick att hon pratade ett språk från en annan värld, men mot slutet av meningen kände jag igen det som någon sorts slaviskt språk. Ryska, ukrainska, slovakiska, det kunde vara vad som helst med min begränsade kännedom. Jag förstod inte ett ord mer än att hon kanske trots allt var från vår planet och tid ändå. Den insikten gjorde henne dock inte mindre ofattbart vacker. Vacker och skör. För hon var inte bara för vacker för vår värld, utan också för skör och spröd. För ömtålig för att behöva utsättas för oss vanliga, smutsiga och egoistiska människor som fyllde gatorna här i stan.

Jag kände en stark instinkt att ta henne bort från gatan, bort från miljön som var alldeles för skitig och ovärdigt hennes uppenbarelse, men jag hindrade mig själv i steget. Jag kunde inte kommunicera med henne och hon var ju, den tidlöst ungdomliga skönheten till trots, sannolikt en vuxen människa som kunde och borde ta hand om sig själv. Jag kunde inte bara rycka med mig henne och röva bort henne för att hon var vacker.

Hennes ansiktsuttryck var skärrat och oroligt, men hon hade inte ryggat tillbaka för steget jag tagit mot henne. Oberörd av min impuls att ta med mig henne stod hon där och synade mig från topp till tå och jag skämdes för min klumpiga och kraftiga kropp - för sådan kände jag mig i hennes närhet. Hennes blick fastnade på mina skador på höften och benet och hon sa en mening till på sitt obegripliga språk innan hon sträckte fram handen till mig. Jag tittade på den lilla sköra handen och vågade knappt röra den med mina stora och skitiga labbar, men tog den efter viss tvekan. Hennes hand var så tunn, lätt och len att jag knappt vågade hålla om den, men hon höll ett fast grepp om två av mina fingrar. Förbluffad följde jag med när hon satte iväg längs trottoaren. Vart vi skulle hade jag ingen aning om, men jag lät henne leda oss runt hörnet in på nästa gata.

Snabbt och vant tryckte hon in portkoden till en port och ledde oss in på en innergård jag aldrig sett innan. Det är märkligt vilka trädgårdar och parker som döljs bakom gatornas fasader. Snett över innergården fanns en dörr som vi gick in genom. När vi stod i hissen upp till vindsvåningen tittade hon försiktigt på mig. Hon hade inte den minsta osäkerhet i blicken och jag undrade vad hon hade i kikaren. Men hon synade mina skrapsår på ett sätt som fick mig att tro att hon kanske skulle hjälpa mig att lägga om dem eller tvätta dem.

Min puls hade varit hög sen händelsen framför bussen, jag kände att svetten började svalna vid tinningen och först nu lugnade jag ner mig nog för att inse att jag förmodligen räddat hennes liv. Hon låste upp dörren till det jag fick anta var hennes lägenhet, och hängde av sig. Jag hade anat formerna under kappan, men blev ändå chockad av hennes figur. Intrycket att hon var skör kvarstod och förstärktes av hur smal hon var. Inte spinkigt och benigt smal, men ändå så tunn runt ben, armar och midja att det kändes som att hon skulle gå av om man inte var försiktig med henne. Kontrasten till mina grova leder kunde inte varit större.

Lägenheten var ljust inredd och bredde ut sig över en stor del av vindsvåningen. De flesta fönstren satt i snedtaket och från dem hängde vita tyger ända ner till golvet som ljuset föll mycket effektfullt på. Jag kände mig än en gång smutsig och ovärdig. Med kraftig benstomme och trasiga kläder som var blöta av både slask och blod, skulle jag knappt kunna röra mig i lägenheten utan att välta ut eller smutsa ner något bland våta fåtöljer, höga vaser och slingrande växter.

Med stor försiktighet följde jag efter henne in i ett badrum. Ja, badrum är inte ett uttryck som gav rummet rättvisa. Det var enormt, kanske lika stort som hela min lägenhet, och jag gav för sista gången upp alla försök till att gissa eller förstå vem hon var eller var hon kom ifrån. Även om hon kom från jorden så var hon uppenbarligen från en annan värld - oavsett om det var på ett ekonomiskt, kulturellt, eller övernaturligt plan som skillnaden var störst.

Jag blev visad till en bred träbänk, ungefär som i en bastu, och med några gester och oförståeliga ord förmedlade hon att jag skulle ta av mig mina trasiga kläder. Jag tvekade en sekund, men hon nickade tydligt när jag började knäppa upp flanellskjortan som fått ärmen uppriven mot asfalten. Under tiden lämnade hon badrummet och när jag satt i bara kalsonger och t-shirt på bänken såg jag mig om i det stora badrummet. Där fanns bland annat en stor duschavdelning i exklusiva mozaik-mönster, men framförallt en hel pool, åtminstone fyra gånger sex meter stor, som ångade i mitten av rummet.

Hon kom tillbaka bärande på en låda och ett par handdukar, även de kritvita. Hon ställde mer grejerna på bänken en meter ifrån mig och satte sig själv däremellan. Hon satt på yttersta kanten av bänken med perfekt hållning och tog fram ett vitt tygstycke som hon droppade några skvättar på med en flaska. Varenda rörelse var i perfekt balans och kontroll, medan hon såg mig i ögonen och tog tag i min arm. Långsamt förde hon tygbiten till mitt skrapsår vid armbågen och jag grymtade till när det sved i såren. Hon såg mig i ögonen igen och försäkrade sig om att det var okej innan hon med öm hand fortsatte att badda mitt sår. Jag försökte att hålla armen stilla och inte frusta så högt, för det sved rejält, men hon verkade veta vad hon gjorde och hennes vana fingrar lugnade en aning.

När hon var klar med skrapsåret på armen reste hon sig upp, såg mig i ögonen och drog av sig byxorna. Långa, smala, bleka lår uppenbarade sig nedanför ett par nätta svarta trosor med låg skärning. Jag hann undra vad som nu skulle hända, men när hennes knän blottades påmindes jag om det lilla skrapsåret hon fått. Hon satte sig med sina ben över mina och fuktade en ny tygbit innan hon gav den till mig.

Redan när hennes händer rengjorde såren på min armbåge kändes det fel. Hon var alldeles för skinande perfekt för att smutsas ner av min kropp. Och nu skulle jag tvätta av henne? Det kändes som att varje ögonblick i hennes närhet bara kunde besudla henne ytterligare. Det fanns inget jag kunde göra som skulle göra henne renare. Men hon stödde sig mot armarna bak ryggen och väntade, så det var väl bara att sätta igång.

Jag försökte göra det utan att röra henne med mer än bara tyglappen, men när jag närmade mig hennes sår darrade benet till. Instinktivt tog jag tag om hennes smala vad med den lediga handen för att stilla henne. Jag ångrade mig omedelbart, jag ville inte förstöra mer av hennes sköra tunna hud med mina grova, skrovliga handflator. Men jag kände värmen av hennes leende innan jag såg det och möttes av en uppmuntrande nickning. Jag slöt fingrarna om den perfekta lilla vaden innan jag, så försiktigt jag kunde med min klumpiga hand, tvättade hennes sår rent.

Hon blundade, bet ihop läpparna och gnydde till några gånger, men hanterade det i stort sätt bättre än jag. Det var visserligen inget stort skrapsår och jag behövde inte badda många gånger innan det var rent, men jag kunde inte förmå mig att sluta ändå. De långa, smala benen var de vackraste jag sett, och jag ville ha kvar dem i mitt knä bara någon liten sekund till.

Till slut öppnade hon ögonen och jag skämdes över att behöva bli påkommen med att vara färdig och ändå fortsätta. Men hon bara satte sig upprätt och sträckte fram sina händer. Det tog några ögonblick innan jag såg en liten rispa längst ner på ena handflatan. Jag tvekade inte lika länge denna gången innan jag tog hennes lilla hand i min, så ömt jag kunde och tittade på henne för att se om hon var redo. Hon knep inte ihop läpparna denna gången och jag torkade försiktigt bort en liten droppe blod med en ren hörna av tyget. Stönet hon gav ifrån sig satte igång alla möjliga sorters fantasier, den ena mer olämplig än den andra.

De späda små händerna såg nästan absurt små ut i mina. Det var som om hennes perfekta renhet smittade av sig på mig och jag ville inte släppa hennes hand. Hon var så vacker. När jag inte kunde låtsas att det fanns mer att torka bort log hon mot mig med det gulligaste och tacksammaste leendet jag sett, innan hon smidigt drog tillbaka både händer och ben från mig. Medan hon skvätte ner en ny större tygbit signalerade hon att det var dags att tvätta höften. Jag kände plötsligt hur det redan bildats ganska stora sårskorpor och kunde inte låta bli att rynka på näsan vid tanken på att rengöra skrapsåret som var betydligt större än de vi tvättat hittills.

Hon såg allvarligt men lugnande på mig och jag förstod att hon ville att jag lade mig på sidan på bänken. Hon måste ha märkt hur jag spände mig, för hon lät sina händer smeka mig på låret och höften, bara mycket lätt med fingertopparna. Det var nästan som om hennes händer hade en helande kraft i sig själva. Och sen, innan jag var beredd på det, kom smärtan. Hon visste att det behövde bli överstökat, som ett plåster som måste rivas av. Det fanns ingen anledning att dra ut på det eller mesa med det. Det sved rejält, långt in i benmärkgen, och jag lyckades ännu sämre än tidigare med att inte grymta och frusta mot det, men till sist var det över.

Jag tittade upp och hon verkade nästan lika skärrad som jag. Hennes stora isblå ögon glänste, som om de tårats, och hon flämtade lika kraftfullt som jag medan hon backade undan. Innan jag hunnit sätta mig upp hade hon rest sig. Med några nya oförståeliga ord tecknade hon mot ett kylskåp och sen mot bassängen. Jag höjde ögonbrynen men hon bara nickade innan hon tog de använda trasorna med sig och lämnade rummet.

Jag satt kvar på bänken och hämtade mig några sekunder innan jag gick bort till kylskåpet. Det var fyllt med drycker av olika slag. Ingen av dem kunde jag identifiera på rak arm, men jag tog en aluminiumburk som såg ut att kunna vara öl. Jag öppnade den och konstaterade att det var precis vad jag behövde. Efter ett par klunkar av iskall lager och lite tvekan tog jag av både t-shirt och kalsonger innan jag gick mot poolen. Det sved i såren igen när jag gled ner i det varma vattnet, men efter de första sekunderna hade det gått över. Vattnet doftade gott om och jag undrade om det bidrog till lugnet jag kände, medan jag flöt runt och sköt ifrån den bortre änden med fötterna.

Jag satt på en sits i bassängen med huvudet lutat bak över kanten och med ölburk ovanför vattenytan i ena handen när hon kom tillbaka in i badrummet. Hennes kritvita hår var uppsatt nu och hon hade en tunn silkesrock på sig. En våg av frågor och insikter gick genom kroppen när jag märkte hur tydligt hennes bröstvårtor avtecknades mot det tunna glansiga tyget. Hon hade antingen ingenting alls, eller väldigt lite, på sig under rocken. Hennes ansiktes perfekta linjer framhävdes ännu tydligare när håret var uppsatt. Hon var visserligen nästan huvudet kortare än jag, men nedifrån vattenytan, och tack vare att hon var så smal, såg hon enastående ståtlig ut där hon stod, som en gudinna i total grace. I ena handen höll hon som telefon och när hon höjde den blev jag först rädd att hon skulle fotografera och blev väldigt medveten om hur min kropp reagerat under vattenytan på hennes drömlika uppenbarelse.

Hon fokuserade blicken på telefonen och tryckte runt lite på den. Det var visserligen förmodligen en av de större modellerna, men den såg ändå extra enorm ut i hennes smala fingrar. Hon förde telefonen närmre munnen och uttalade några ord på sitt språk, granskade resultatet och tittade sedan på mig medan hon tryckte på en knapp.

"Tack. Så. Mycket. För. Du. Mig. Räddat. " sa en stakig men tydlig röst på svenska från telefonen.

Jag bara glodde medan hon såg på mig med det mest fulländade leendet som skådats på jorden. Hennes händer lossade bandet som var hårt snörat om midjan och den tunna silkesrocken fladdrade som i slow motion ner mot golvet nedanför hennes nakna fötter. Ja nedanför hennes nakna ... alltihop. Hennes kropp var mer underbar än jag kunnat tänka mig. Brösten var fylligare än man kunde förvänta sig på en så smal kropp, men ändå så intrikat formade att jag inte skulle gissa att de var opererade. Formerna fortsatte ner över den släta och nästan omänskligt smala magen, runt höfternas kurva och de smala, men inte ointressant formade benen.

Med sin gudomliga grace steg hon fram och sänkte sig i bassängen. Hennes blick var så intensiv att det kändes som att den knöt sig runt min bröstkorg och gjorde min andning tyngre. Fumligt försökte jag ställa ifrån mig den halvfulla ölburken på bassängkanten, men den ramlade bakåt och rann ut på golvet.

Jag var som paralyserad av hennes blick när hon närmade sig i vattnet och jag visste knappt vad jag skulle tänka. Jag ville ha henne, självklart ville jag det, från första stund. Lusten vrålade i mig som ett primitivt, men för tillfället fastkedjat, vilddjur. Ingen på jorden personifierade ren och skär ÅTRÅ som hon. Men hon var för perfekt för mig. Hennes sköra lilla kropp var inte skapt för en sån buffel som jag. När hon sträckte sina händer mot mina axlar vågade jag knappt ta emot henne. Det kittlade av frustration under hela huden medan jag la all min koncentration på att så mjukt som möjligt ta tag om hennes midja utan att krossa henne, när hon gled in i min famn för att tacka mig för att jag räddat hennes liv.

Tankarna virvlade. Detta passade egentligen inte mig. Jag är alltid hård, nästan våldsam, i sängen. Jag kan inte bärga mig, utan det bara blir så. Vissa tjejer älskar det, och jag har för säkerhets skull vant mig vid att gå runt mellan dem som jag vet kan hantera mig och som uppskattar det. Nya kontakter är riskabla. Jag har varit med om olyckor och skador som jag inte vill se hända igen. Och den sköra lilla ängeln som mös i mina händer, hon skulle definitivt gå sönder. Men vad skulle jag göra? Den tunna lilla midjan i mina händer, hon var som en liten porslinsdocka. En porslinsdocka formad som en gudinna av åtrå, med ögon som brände i mina och som uppmanade mig att TA HENNE. Aaarggh! Vad skulle jag göra?!

Jag visste en sak jag kunde göra. Jag lyfte upp henne, hon vägde knappt nånting, och vände oss så att hon satt på bassängkanten. Hon tjöt till, men hennes blick blev snarare hetare än skrämd. Hennes blick höll på att göra mig vild, men jag lyckades sansa mig än en gång. Det fanns inte en del av min kropp som inte var i total kontrast till hennes. Min hud framstod som sandpapper, hårig och fläckig av fräknar och ojämnt pigment, jämfört med hennes perfekta silkeslena hy. Hon var slank och välsvarvad, för att inte säga gudomlig en gång till, medan jag var bred, kraftig och kantig i kroppsformen. Mina osymmetriska läppar var skrovliga och vistna av utearbete hela vintern, medan hennes glänste utan en tillstymmelse till minsta ojämnhet. Jag förtjänade inte att vara här, men jag hade räddat hennes liv och hon ville tacka mig för det. Så nu fick jag ta mig samman och göra vad jag kunde för att göra detta så sensuellt och värdigt som jag kunde.

Jag kysste hennes bröst. De var mjuka, men ändå välfyllda, och det krävdes all koncentration jag kunde uppbåda för att jag inte skulle tappa det och börja slita i dem direkt. Bara några mjuka kyssar, sen vågade jag inte mer. Magen var platt, utan en rynka, trots att hon böjde sig lätt framåt där hon satt. Hon flämtade till när hon förstod vart jag var på väg, och sköt själv fram höften för att öppna sig för mig.

Hennes fitta var så liten, vacker och oförstörd. En kort glänsande skåra omgiven av små vackra rosa kronblad till blygdläppar, toppat av en lockande knopp till klitoris. Jag var inte värdig att gå lös på denna vackra lilla blomma, men hennes gnyende andning krävde att jag gav henne nånting. Hon smakade snarare sött, som om slemhinnorna utsöndrade honung och jordgubbar, än den salta och beska saft jag var mer van vid att smaka i dessa regioner.

Den lilla fittan pulserade mot mina läppar och stötte ut nya ljuva safter i samma takt som hennes mun stötte ut änglalika stön av njutning. Lika mjukt och försiktigt som jag försökte slicka henne, lika ömt strök hennes fingrar i virvlar genom mitt hår. Jag rös genom hela kroppen och ville bara ha mer, mer, MER av hennes fitta, men precis när jag trodde att hon var på väg upp i nästa nivå av extas tog hon tag om mitt huvud och lyfte bort det från sitt sköte. Jag sneglade upp mot henne och möttes av den kåtaste blick jag nånsin sett. Hon förde försiktigt mitt huvud närmre hennes, och jag fick resa mig upp på bassängens sittavsats för att nå hennes läppar.

Första kyssen var kort och mjuk. Den andra likaså, men med en tydlig hunger efter mer. Den tredje var oändlig. Hon sög fast min mun i hennes. Hela min kropp gungade till av den djupa åtrån i kyssen. Hon inte bara lät mig komma åt henne som tack, utan hon ville själv, med djupaste längtan, att jag skulle ta henne. Men jag visste fortfarande att det aldrig skulle gå, att det skulle sluta med en olycka om jag inte lyckades avstyra det. Kyssen var för het, snart skulle jag vara bortom all kontroll.

Då kände jag hennes händer på mitt stånd. Hon stelnade till innan händerna försiktigt trevade sig fram längs och runtom skaftet. Kyssen hade stannat av och jag backade med huvudet för att ge henne fri sikt. Nu skulle hon förstå att det var lönlöst. Hon tittade ner med en svårtolkad förvånad min mot min kuk. Precis som allt annat på våra kroppar stod min kuk i total kontrast med hennes kropp. Om hon var liten, tunn och späd i allmänhet, och extra liten, vacker och oförstörd runt sitt kön, så var jag motsatsen. Hennes små, smala händer gjorde skillnaden tydlig. De smala handlederna gav intrycket att båda handlederna behövdes för att motsvara mitt stånd i omfång.

Jag var beredd på skräck, ånger och vånda i hennes ögon. Men istället sprack hon upp i ett slugt leende, följt av en gillande nickning. Händerna dröjde kvar på ståndet i nån sekund, innan hon slöt armarna om min nacke, tryckte sin kropp mot min och kysste mig ännu hungrigare än innan. Jag lyfte henne i min famn, vände mig om och satte mig på bassängkanten. Trots att jag satt upprätt, stack mer kuk än tillräckligt upp för henne, ovanför mina lår. Men längden var ett mindre bekymmer än tjockleken.

Ändå tvekade hon inte, utan pressade sin lilla fitta mot mitt bultande ollon. Jag kom så klart inte in en millimeter, men hon såg inte det minsta osäker ut när hon rullade runt lite på höften, tryckte sin kropp mot min och böjde sig ner för att kyssa mig.

Att kyssa hennes läppar var det mest magiska jag gjort, det visste jag sedan nyss. Men att samtidigt höra henne kvida i min mun, känna hennes bröst och hårda bröstvårtor pressa mot mina axlar, och känna hennes kropp åla sig långsamt i mitt grepp, gjorde det ännu mer fantastiskt. Jag kände ett lugn, och en vilja att hellre än något annat så fick denna stunden gärna vara för evigt. Att bara få sitta här, med hennes fittas safter savande ner längs min stake, och kyssa henne var nog. Jag behövde inte knulla henne, inte förstöra denna änglakropp jag fått låna för en stund.

Kyssen blev djupare, tungorna ivrigare, och hennes flämtningar tyngre, tills till sist, på något magiskt sätt, jag kände mitt ollon slukas av hennes slida. Förutom ett lite djupare kvidande, och några ryckande impulser som fortplantades genom hennes tunna kropp i min famn, så fortsatte hon som inget hänt. Kyssen fortsatte medan jag kände hur jag gled länge och längre in i hennes varma och trånga inre. Inte förrän jag började rulla fram höften och sära på benen för att komma ännu djupare, släppte hon kyssen och flämtade ljudligt. Hon försökte kyssa mig igen, men jag blev ivrig och tryckte henne hårdare neråt, och när halva kuken var inne kunde hon inte hålla tillbaka de innerliga stönen längre.

Hennes sätt att uttrycka sin njutning var bara ännu en del av henne som var för vacker för att vara mänsklig. Njutningen skapade erotiska rörelse i hennes buk som, förutom att vara måttlöst sexiga, också fick min kuk att tränga lite lite djupare, vilket gav upphov till nya nivåer av njutning, nya rörelser och nya stimulanser. Jag kunde bara sitta där, låta mina händer försiktigt följa hennes midjas rörelser, och betrakta hennes dans. Jag lyckades att försiktigt glida bak en decimeter för att ge henne bättre åtkomst till mitt kön utan att äventyra hennes balans på poolkanten.

Jag förstår inte hur det gick till, men hon klarade hela min kuk, sånär som på ett par centimeter. Hon stannade till och stönade innan hon fortsatte den långsamma dansen upp längs staken igen. Det var svårt att hålla sig lugn när jag såg något så vackert njuta så kopiöst, men jag lät henne styra tempot. Hennes takt var definitivt mer värdig och inlevelsefull än något jag hade kunnat prestera. Åtminstone till en början.

De ljuva stönen från hennes läppar blev mer intensiva medan jag kände allt tydligare hur hennes inre rörde sig och pressade mot mitt stånd som om och om igen tvingades djup upp i hennes buk. Även på hennes rörelser märkte jag att något var på väg, och det blev tydligare och tydligare att det var nära.

Till sist stannade hon upp och jag gjorde mig redo för att inte komma själv medan jag förväntade mig att orgasmen skulle dundra in över henne. Hon ryckte till några gånger och flämtade lite, men trädde sen långsamt av sig från mig. Vad höll hon på med? Retades hon med mig? Frustrationen vällde fram i mig, som om det var jag själv som varit nära och förvägrats orgasmen. Jag ville se hennes gudomliga lilla kropp vrida sig i orgasmens dyningar, känna konvulsionerna runt mitt stånd, höra änglaröstens djupa stön, men det blev inget. Istället såg hon på mig med ett leende som hon inte kunde hålla tillbaka, och sa några ord jag inte förstod medan hon greppade om mitt stånd med båda händerna.

Hon såg sig om, fick nån sorts idé och signalerade åt mig följa med när hon gick förbi dusch-partiet till nån sorts beach-del med solstolar och äkta, jävlar-i-mig, strandsand. Jag kunde inte välja om jag skulle gå så nära henne att jag kunde röra vid hennes kropp när hon rörde sig, eller om jag skulle gå på lite avstånd för att kunna spana in henne bättre. Jag valde det senare, och vartenda steg hon tog var värt det. Men det bästa var blicken hon gav mig när hon kikade bak samtidigt som hon lutade sig fram, tog stöd mot ryggstödet av en solstol och putade med rumpan mot mig.

Jag gick långsamt fram som om jag gick på helig mark och tog plats bakom henne. Många tjejer ser bra ut i den positionen, men detta var något alldeles extra. Jag smekte mjukt längs hennes kurvor runt midja, höft och rumpa. Hon var verkligen fulländad. Den lilla rosa blomman som hon på något sätt fått in min kuk i glänste och lockade, men jag avvaktade några sekunder bara för att allt var så vackert.

Sen började jag långsamt att tränga in i henne. Åtminstone försökte jag, men jag kan inte säga att jag blev förvånad över att det inte gick direkt. På något sätt gjorde det mig ännu kåtare och mina händer löpte allt hungrigare längs hennes osannolika former. Hennes rumpa var välproportionerlig på hennes smala kropp, men ändå så liten att jag lätt kunde omsluta hennes skinkor med en hand var. Hon gnydde och de skära små kronbladen började veckla ut sig runt mitt ollon. Mina händer smekte henne fram över ryggen innan jag tog ett ordentligt tag om den minimala midjan och med det greppet började hennes fitta långsamt att sluka mig igen.

De innerliga stönen hon gav ifrån sig medan jag trängde in var det enda som höll mig från att bli helt vild och knulla henne så hårt jag kunde. Jag ville inte höra henne skrika och hulka åt mitt hårda knull, jag ville höra mer av de djupa stönen, känna mer av hennes inres rörelser längs min stakes resa in mot botten av henne. Hennes inre rörde sig mer redan vid första stöten, och det tog inte lång tid, trots det låga tempot, innan hon var helt bortom sig och började få svårt att hålla balansen i ställningen. Jag stannade upp, men hon tryckte sig själv vidare mot roten av min stake. Till sist kunde jag inte motstå att köra på åtminstone lite mer.

Fortfarande med ett fast grepp om hennes midja började jag öka tempot, och hennes reaktioner trappades snart upp tills hon var på gränsen att komma igen. Jag kände ivern i hur hon mötte mina stötar och lät henne ta över mer av taktpinnen medan jag koncentrerade mig hårt för att inte komma själv. Men precis när jag trodde att hon skulle explodera så kastade hon sig av min kuk. Lika frustrerad som förra gången stod jag och tittade på henne medan hon flämtade i solstolen med slutna ögon. Hennes perfekta bröst hävdes upp och ner av hennes tunga andetag. Innan hon öppnat ögonen famlade hon med handen och hittade mitt stånd. Med ett fast grepp om ståndet mumlade hon ett par meningar på sitt språk och jag kunde inte för mitt liv förstå vad hon höll på med.

Innan jag kommit till någon slutsats, eller ens till en vettig gissning, så rättade hon till sig i solstolen och satte sig vid fotändan av den, lutad bakåt mot det uppfällda ryggstödet och med benen särade. Jag ställde mig på knä i sanden framför henne och lät mitt stånd svaja framför hennes underliv. Hon tog tag om det med båda händerna, runkade det lite och sa en mening till som jag inte förstod. Men blicken hon gav mig var oemotståndligt gullig, innan hon styrde ollonet mot den lilla slidmynningen igen. Hon sa några ord till, och denna gången trodde jag att jag kände igen dem från vad hon sagt till telefonen en stund tidigare - när hon tackade mig för att jag räddat hennes liv.

Jag började undra vad för sorts tack det skulle bli. Hur många gånger till skulle hon förvägra sig själv orgasmen "för min skull"? Och hur mycket ville hon egentligen tacka mig egentligen. En fånig tanke slog mig att hon skulle bli min sexslav för resten av livet, men den slog jag bort. Däremot skulle jag njuta av stunden så mycket jag kunde. Ville hon tacka mig så här, så skulle jag ta emot tacket och se till att uppskatta det så mycket jag kunde.

Medan hon gnydde fram den sista meningen om och om igen trängde jag in henne igen. Det gick fortare innan jag kom in denna gången, men hon var fortfarande fantastiskt trång hela vägen in till botten, men ändå fortfarande blöt nog för att jag skulle glida in utan obekväma motstånd.

Jag höjde tempot mer direkt denna gången. Medan jag stötte min höft mot henne i allt hårdare juck fortplantade sig stötarna genom hennes kropp och brösten gungade med perfekt konsistens. Jag såg över hennes kropp, de guppande brösten, den smala platta magen, de allt högre tjutande läpparna, och de skära blygdläpparna som stramade runt mitt skaft. Hon kastade huvudet bakåt några gånger medan upplevelsen blev allt mer överväldigande för oss båda. Jag frustade och stönade nästan lika högt som hon.

Denna gången skulle hon inte få komma undan. Jag var på gränsen själv, men blundade och ansträngde mig intensivt för att tänka på mitt förråd där hemma som behövde sorteras, medan jag stängde ute alla intryck från henne. Det gick knappt att komma in i förrådet längre och längst in fanns ett skrivbord som jag lovat att min syster skulle få nästa vecka, det skulle ta en hel dag att få ut det!

Jag kände hur hon tog tag om min arm och återvände till verkligheten. Tankeövningen hade gett effekt, jag hade plötsligt långt till orgasmen, och hon verkade vara precis på gränsen. Jag mötte hennes intensiva blick och i samma stund började hon vråla mot mig.

Man håller inte tillbaka en orgasm ostraffat, och hon hade gjort det två eller tre gånger. Hennes kropp gjorde några kraftfulla rörelser upp och ner, tills hon flög av mitt stånd så att det smackade upp mot min mage. Hon kröp ihop i en boll och skrek ut medan benen ryckte till några gånger, innan hon började tjuta igen och rullade av solstolen. Hon kravlade sig framåt på armbågarna i sanden som om hon försökte fly från något innan ryckningarna avtog så mycket att hon kunde överta kontrollen över kroppen. Hon tog sig upp på armbågarna, flämtade ett par gånger, och kämpade sig sen mot mig.

Hon närmast kastade sig och tog tag med båda händerna runt roten av min kuk och närmade sig den med vidöppen mun. Innan hon nådde hela vägen fram stannade hon till med förskräckt min. Hon tittade noga på min snopp, ner mot sitt eget underliv, och mot solstolen vi precis älskat vid, och sist upp mot mitt ansikte. Hennes magmuskler ryckte till ett par gånger till och hon sjönk ihop med pannan mot mitt lår och flåsade högt.

Jag smekte hennes huvud med ena handen och hon tittade upp mot mig. Förvirringen i hennes ögon var blandad med utmattning. Jag såg hur hela hon var kraftlös och började förstå. Orgasmen hade sugit den sista musten ur henne - Kanske gjorde hennes orgasmer alltid det, så hon höll orgasmen borta tills hon trodde att jag skulle komma. Jag skämdes lite för att jag hållt tillbaka min egen. Det hade varit det perfekta avslutet att komma tillsammans och jag hade förstört det med min egoistiska önskan att knulla henne mer.

Hon hade tårar i ögonen när hon segade upp sig till rak rygg och gapade mot mitt stånd, men jag ryggade tillbaka. Jag kunde inte kräva att hon skulle försöka suga av mig nu. Istället sänkte jag mig ner på knä och plockade upp henne i min famn. Jag satte henne ordentligt i solstolen och satte mig själv vänd mot henne. Innan jag hann ta några fler initiativ höll hon om mitt stånd med båda händerna igen och jag fick intrycket att hon verkligen tyckte om min kuk. I samma stund visste jag att det inte skulle vara någon konst alls för mig att komma.

Jag såg på henne, alla de perfekta dragen i ansiktet, kinderna som var rosiga efter orgasmen, läpparna som var för fina för att kyssa med min grova min, brösten som blivit sandiga efter hans kravlande på marken, och de fina händerna som inte ville släppa mitt stånd. Jag kysste henne lätt och såg henne sen i ögonen medan jag började runka mig själv långsamt. Hennes späda små händer runt roten av skaftet fick ståndet att kännas större än nånsin, och jag såg i hennes ögon hur mycket hon längtade efter att se mig komma. Det räckte för mig, och jag behövde varken hålla på länge eller höja takten särskilt mycket innan jag visste att jag var på rätt väg.

Man håller inte tillbaka en orgasm ostraffat, och jag hade gjort det flera gånger. Medan hon lutade sig fram och kysste mig med den mjukaste och mest längtande kyssen jag nånsin upplevt, så exploderade jag mellan våra kroppar. Det var som om jag inte kunde sluta komma, och sädesvätskan täckte allt mer av både hennes bröst och mitt eget. Innan jag helt slutat spruta tryckte hon sin mage mot min så att våra kladdiga kroppar klistrades ihop.

När min snopp slaknat i hennes kladdiga små händer lösgjorde hon sig från kyssen och omfamningen. Sperman klibbade i långa strimmor mellan våra kroppar och hon såg på mig med ett utmattat, men tacksamt leende. Jag uppfattade hennes matthet och lyfte henne i min famn till duscharna. Långsamt tvättade jag av hennes kropp från sand och kroppsvätskor, medan jag beundrade varje del av hennes underbara lilla kropp.

Jag drog på mig mina smutsiga, trasiga och delvis blodiga kläder, medan hon knöt silkesrocken om sig. Hon följde mig till dörren. Jag tittade bak mot henne en gång till medan hissdörrarna öppnades. Hon stod lutad mot dörrposten med huvudet på sne och tackade för att jag räddat hennes liv igen. Sen klev jag in i hissen och snart var hon borta från min sikt.

Jag såg henne aldrig igen. Jag tog omvägar om hennes kvarter, lyckades till och med smita in på hennes innergård en gång. Men jag såg aldrig skymten av henne igen, inte minsta tecken på att hon ens bodde kvar - eller att hon nånsin bott där. Jag försökte på olika sätt identifiera åtminstone hennes språk genom tack-strofen hon upprepat så många gånger, men inget språk på Google translate liknade hennes.

Det enda jag kvar, förutom minnena, var de trasiga kläderna.