Novellen heter:

Jag är sämst på att vara gay, och sämst på att onanera

Jag är sämst på att vara gay, och sämst på att onanera.

Jag onanerar minst en gång om dagen även om jag ska träffa henne samma dag. Jag trånar efter henne. Min kropp trånar efter henne. Tanken på att ta henne bakifrån medan hon stönar ”Åh gud” gör att jag blir vimmelkantig och smått galen. Det enda rätta att göra för att återigen uppnå homeostas och återställa sinnets equilibrium är att gå med hjärtat i halsen till sängen eller soffan för att sätta igång den onanerande verksamheten.

Det har aldrig hänt mig tidigare att en kvinna i det verkliga livet eller som jag har skapat i min fantasi har fått mig att komma när jag onanerar. Vanligtvis brukar jag tänka på killar, snubbar, män som tar mig bakifrån. Ibland vaginalt och ibland analt. Helst båda. Helst analt. Långsamt och mjukt, fort och hårt. Jag betraktar killar som sexuella objekt i mina fantasier. Har de ett vackert ansikte, en smal, tränad och hårlös kropp samt en fin kuk blir jag våt och kåt. De behöver ingen personlighet. De behöver inte prata. De behöver bara knulla mig. Jag har aldrig förstått varför jag blir så upphetsad av killars tredje ben. Jag är ju helt säker på att jag enbart njuter av att ligga med kvinnor i verkligheten. Problemet är att jag sällan blir attraherad av kvinnor. Om jag har tur blir jag attraherad av en kvinna kanske vart tredje år. Om jag har tur. Om ens det.

För mig måste en kvinna uppfylla ett antal orealistiska, orimliga, smått ouppnåeliga kriterier för att jag ska attraheras av henne. Om jag ska fantisera om en kvinna, ja då måste jag designa hennes ansikte och händer med enorm omsorg. Bortsett från ansiktet är händerna det jag uppmärksammar först när jag träffar en kvinna. Händer kan väcka det intensiva obehaget som har huserat inom mig sedan jag var 10 år gammal. Obehaget som har legat i ide i 30 år med ena ögat halvöppet, alltid redo att skydda mig. Redo att göra det som krävs för att hålla mig vid liv. Redo att bekämpa monstret som vill mig illa. Men honom ska vi inte nämna här. Han har gjort sig förtjänt av att få sin alldeles egna huvudroll i nästa kapitel. Det har hänt att jag har slutat träffat tjejer och avstått från att gå på dejt med tjejer på grund av att deras händer inte hållit måttet. När jag swipar mig genom Sveriges tillgängliga kvinnor på Tinder dras mina ögon direkt till deras händer. Har de ett fint ansikte men fula händer, ja, då blir det att swipa vänster. Har de ett fint ansikte och fina händer men en konstig form på näsan, ja, ännu en gång drar jag spelkortet åt vänster. Det minsta lilla avvikande som jag uppfattar som oattraktivt går bort direkt. Det blir inget mer med det. Jag skiter fullständigt i hennes personlighet, om hon är snäll, rolig eller om vi har gemensamma intressen. Jag är besatt av skönhet. Inte minst när jag bläddrar mig genom en dejtingapp. Du kanske undrar vem fan jag tror att jag är?! Du, det undrar jag också.

Det som tar mest tid för mig att gestalta hos kvinnan i min erotiska film är kvinnans lilla extra. Det där lilla extra som ingen i världen någonsin har lyckats förklara för någon annan så att de förstår exakt vad den personen får ens kropp att förnimma. Det där lilla extra som inte går att sätta ord på. Det där lilla extra som är förutsättningen för att jag ska närma mig en kvinna som redan uppfyller mina ytliga, orealistiska kriterier. Jag tror fan det är det som avgör att jag är gay. Där har vi det! Det är kvinnors lilla extra som jag dras till och inte till det motsatta könet. Kvinnans kropp, bröst, rumpa, ben eller det hon har mellan benen har aldrig varit det som fångat mitt initiala intresse. Jag behöver ett vackert ansikte, händer som inte väcker det vilande obehaget och det lilla extra för att bli emotionellt eller ytligt intresserad, investerad, och kåt. Men inte när jag onanerar. Att konstruera det omöjliga hos kvinnan har jag inte tid med när jag är kåt. Det tar redan mellan 40–60 minuter för mig att uppnå en orgasm varje gång jag onanerar, och då har jag redan en färdig utvald kille som ska knulla mig. Det är en strukturerad process för mig att onanera. Saker och ting måste hända i en särskild ordning. Både i fantasin och i verkligheten. Det allra första jag gör är att hitta en låt som passar in med min kåthet och sinnesstämning. Låten blir soundtracket för knullfilmen jag iscensätter. Låten är allt. Låten är avgörande. Finns det ingen låt, finns det ingen onani. Det blir inget mer med det. När låten är vald och tillagd som nästa låt i kön på Spotify intar jag min position i sängen. Eller soffan. Kudden måste vara tillräckligt kompakt men ändå mjuk och knuffad mer till höger under huvudet. Huvudet. Jag har uppmärksammat att om jag lutar huvudet snett till höger och tittar upp mot taket spelas min film klart och skarpt. Det är som att jag är i rummet. Det är som att jag har lämnat min kropp och förflyttats till denna makalösa produktion som jag själv regisserar och dessutom har äran att spela huvudrollen i. Men så fort jag vrider på huvudet och lutar det åt vänster försvinner konturerna i filmen. Jag får ingen tydlig bild av killens ansikte, kropp, och det viktigaste, kuken. Allt blir suddigt och till slut blir fittan less. Jag behöver därmed inta en specifik position med huvudet på den korade mjukhårda kudden för att känna att jag faktiskt är där i min lilla porrfilm. Det slutar alltid med att jag får en variant av nackspärr när jag är klar med skådespeleriet. När jag har valt låt, rättat till min kudde och intagit min position på en av de två mjuka underlagen är det inte sällan som min mobil har blivit ofrivilligt övergiven och hamnat utom räckhåll. All förväntan och spänning som jag har byggt upp inför denna angelägna egentid pyser ut ur mig. Jag börjar ifrågasätta min egen duglighet att kunna besörja mina basala sexuella behov på egen hand. Det är en nödvändighet för mig att ha mobilen till hands. Som regel har jag den vilande på min bröstkorg för att jag ska ha möjlighet att spela upp låten från början när sista tonen skingras bakom mitt pilska gny utan att alltför lång tid har gått förlorad. Det är inte sällan jag behöver spola tillbaka min amatörfilm till just det ögonblicket där min anspråkslösa kille och jag befann oss i innan låten tog slut. För när låten är slut, är onanerandet slut. När låten är slut, har lusten hamnat på villovägar. Förbindelsen är bruten. Jag borde verkligen lista ut var repeatknappen finns på Spotify.

Min erotiska film behöver en handling. Det är inte bara pang på knulla mig, här är jag, ta mig. Det är samma story varje gång. Storyn tar plats i killens sekelskifteslägenhet. Japp, han äger en sekelskifteslägenhet. Fråga mig inte varför. Han bara har det. Jag ställer väl vissa krav på vem som ska få äran att knulla mig. Hög standard. Det borde vi alla ha. Vi befinner oss i hans sovrum. I hans säng. Sovrummet har högt i tak. Vita väggar. Takrosetter ovanför några lampor. Stuckaturer kring taklisterna. Ekgolv som har burit och lotsat trötta, tunga, kåta, trasiga, sorgsna, ensamma, lyckliga själar till stunder av förväntningar, snopenhet, överraskningar, lidande och härligheter. Sängen är riktad mot de stora fönsterna med spruckna vita träramar. Solens strålar tränger sig varsamt igenom de smaragdgröna mörkläggningsgardinerna vars enda lilla uppgift är att utestänga glädjespridaren, hindra den att erbjuda falska förhoppningar om dagens oändliga möjligheter. Min kropp börjar vakna till liv. Min värd börjar vakna till liv. Jag känner hans varma, hårda penis mot min rumpa och jag välkomnar den med öppna armar. Jag trycker min bakdel mot hans mest värdefulla ägodel för att signalera att den magiska porten är öppen för besök. Han börjar dra ner mina svarta trosor från min vänstra höft, mina svarta trosor från H&M som kom i flerpack för 99 kronor. Trosor i bomullstrikå som föga smickrande täcker min noppriga, gropiga bleka rumpa. I synkronicitet vänder jag mig på mage, tar mig upp på alla fyra med honom tätt bakom mig. Han fortsätter dra ner mina svarta billiga trosor med sina händer, över mina vassa knän, ner för vaderna och slutligen över mina fötter. Trosorna är kastade in i det förflutna. Han tar sin bultande medelstora kuk, nej här finns det ingen megastor kuk som ska in i mig, faller inte mig i smaken, han slår den ett par gånger mot min ländrygg, glider med den ner mot min rumpa och för in den i min längtande våta vulva. Han är väl medveten om att detta enbart är en hållplats. En hållplats på vägen mot ändhållplatsen. Anhalten före destinationen. In och ut. Långsamt och medelhårt. Kuken växer. Kuken laddar. Kuken är täckt med hans och mitt naturliga glidmedel. In och ut. Det går allt fortare. In och ut. In och ut. Fortare. In och ut. Inte hårdare. Det sparar vi till sen. Han har hittat tempot. Vi har hittat tempot. Det är dags. Han drar ut sitt hederspris långsamt ur min morgonknullade fitta och för den varsamt upp och ner längs mitt anus. Han snuddar försiktigt med ollonet mot min ändöppning. Jag för min rumpa mot honom och känner värmen omfamna mig. Hans kuk tränger långsamt in i mig och jag sjunker allt djupare ner i sängen. In och ut. Långsamt och mjukt. Han drar nästan ut hela sin längd för att sedan föra in den igen. Om och om igen. In och ut. Långsamt och lite hårdare. Lite snabbare och lite hårdare. Vi har hittat rytmen. Hans kuk och mitt anus har hittat varandra. Vi är i symbios. Han släpper taget om mina höfter, böjer sig över min rygg och placerar sina händer stadigt på sängen en bit från mina. Han juckar allt snabbare. In och ut. Ut och in. Snabbare och hårdare. Hårdare. Snabbare. Han är outtröttlig. Jag är obegränsad. Jag stönar som en tjej som älskar kuk mer än morgonkaffet i sällskap med en snusprilla under läppen. Han stönar som om han äntligen har fått den julklapp han alltid har önskat sig men aldrig fått. Hans kuk förs in och ut hårdare men långsammare. Slutstationen är runt hörnet. Nästa hållplats: “Jag kommer, jag kommer, jag kommer jag är nästan där. Jag och besättningen vill tacka alla resande och önskar er en fortsatt trevlig dag”. Han tar sig tillbaka upp och fattar återigen tag i mina höfter. Han tar ut kuken så att ollonet är ensamt i mörkret för att hårt knulla tillbaka in i mig. In och nästan hela vägen ut i ljuset. In igen. Hårt och långsamt. Långsamt och hårt. Jag vill ha allt han har i mig. Juckandet blir allt hårdare och långsammare. Han kommer. Han kommer inne i mig. Han sprutar allt som finns att spruta. Han för in sin kuk hårt en sist gång. Han sparar inte på något. Min kropp kreverar av fyrverkerier. Vi har anlänt. Vi har kommit i mål. Han drar ut sin välarbetade hjälpreda med omsorg. Jag känner hur hans utlösning rinner ut ur mig som en liten anusvulkan. Allt blir svart. Allt försvinner. Kuken försvinner. Kuken är återigen svartlistad.

Med hjärtat i halsen sliter jag av mig mina jeans samtidigt som jag snubblar över mina ivriga fötter som leder mig till sovrummet. Sängen blir min flygande färdtjänst som tar mig till henne. Min kropp landar ograciöst på mitt prassliga fjällarnika duntäcke från Ikea. Jag lyfter min rumpa och tar snabbt av mig trosorna. T-shirten behåller jag på mig. Mina bröst kommer inte vara med i denna akt. Det är de aldrig. Jag är inte den som smeker mina bröst för att bli upphetsad. Så sexig är jag inte. Så sensuell är jag inte. Så kul är jag inte. Jag har aldrig blivit kåt av att någon håller på med mina bröst. Allra minst av mig själv. Jag förnimmer endast en intensiv plågande smärta när någon biter, suger eller vrider på mina bröstvårtor. Och känner absolut ingenting när någon slickar mina bröstvårtor. Mina bröst är slöseri med tid. Fina att titta på men värdelösa att ta på. Jag rättar till min position och utför mina sedvanliga regelmässiga rutiner. Huvudet lutat mer åt höger. Check. Blicken upp mot taket. Check. Mobilen på bröstkorgen. Check. När jag hör den utvalda låten uppfylla varje yta av mitt kala sovrum lägger jag mina fingrar på min klitoris och sluter ögonen. Äntligen. Där är hon. Inte en kille med sin skinnflöjt som jag har gestaltat fram som prototyp. Utan det är hon. Henne. Hennes kropp är skräddarsydd av flera timmar i gymmet och i löpslingor under ett flertal år. Hon är i sina bästa år, mellan 25–30. Hon har långt rakt hår ända ner till midjan. Mjuka men framträdande käkben. Perfekt avstånd mellan haka och läppar. Lika perfekt avstånd mellan ögonbrynen och hårfästet. Mandelformade ögon. En nätt liten näsa. Långa ögonfransar. Ögonbryn naturligt fylliga och symmetriska. Händer som håller kärleksfullt hårt i det de vill ha. Inget smink förutom lite glittrande highlighter på kindbenen. Och det viktigaste av allt, hon äger det lilla extra. Det där alldeles enastående lilla extra. Så som hon är i verkligheten är hon i min fantasi. Det finns inget att redigera. Inget att ersätta. Inget att tillsätta. Hela hon är fulländad. Från topp till tå. I verkligheten. I min fantasi. Det finns inget förspel. Det finns ingen sekelskifteslägenhet med takrosetter. Det behövs inte. Här har jag inga krav. Här behöver jag inga krav. Hon står redo på alla fyra på sin 180 säng, tittar bak mot mig. Hennes långa hår fördelar sig försiktigt på hennes rygg och framför hennes ansikte. Hennes mun, halvöppen.Våra hungriga ögon möts. Jag tittar på henne med beundran. Jag tänker att hon har gjort det här förut. Många gånger. Möjligtvis för många gånger. Eller är det jag som är oerfaren? Hur fan kan hon vara så sexig utan ansträngning? Vet hon om det? Är det ett inlärt beteende? Är det autentiskt? Skitsamma. Det spelar ingen roll. Jag befinner mig i fantasiernas kosmos där djupet av hennes inre värld inte är relevant. Empati hör inte hemma i min knullfilm. Det enda som är relevant är hur djupt jag kan föra in mina fingrar i hennes kissimurra. Kissimurra. Finns det någon roligare synonym än kissimurra för kvinnans öppning? Öppningen genom vilken vi alla gjort entré i livet. Jag vänder bort min blick och fokuserar på hennes ändalykt. Hon för den långsamt och bestämt ner mot mig. Hennes rygg sjunker och svankar som en perfekt båge. Våra svultna blickar möts igen. Hon låter huvudet falla avspänt framåt, ner mot madrassen. I samma stund särar hon några centimeter på sina ben. Jag tar det som min invit. Min inbjudan att utforska det som finns framför mig. Jag tar min vänsterhand och placerar den på vänster sida av hennes midja. Precis vid höften. Fingrarna vilar ovanför hennes ljumske. Tummen avslappnad på sidan av rumpan. Handflatan pressar mot höften. Min högerhand greppar tag i hennes nacke. Inte för hårt. Inte för mjukt. Jag trycker åt på halsens baksida innan jag för handen vidare ner längs hennes ryggrad. Vidare ner mot hennes svank. Vidare ner mot hennes rumpa. Jag placerar handen i samma läge som vänsterhanden. Precis vid höftöppningen. Precis ovanför ljumsken. Med ett lätt grepp drar jag händerna åt varsitt håll. Ett plötsligt, ljust kvidande stön fyller upp rummet. Jag tittar med förundran och upphetsning på det som finns framför mig. Brunögat. Russinet. Stolgångsöppningen. Anuset. Inte ett spår av hår. Det är som att det aldrig har vuxit hår där. Hur är detta möjligt? Jag börjar tänka på alla de gånger jag har försökt, med ihärdiga ansträngningar, att raka bort allt hår från min vaginas påfartsramp, förbi mina alltför stora köttiga blygdläppar till slutet av anusets öppning. Det är en ständig kamp som jag än idag aldrig har lyckats med. Jag vet vad jag måste göra. Jag vet vad jag vill göra. Jag måste smaka henne. Hon är redo. Jag är redo. Jag öppnar munnen och snuddar försiktigt utsidan av hennes vagina med min tunga. Hennes rygg sjunker alltmer mot mig. Jag andas djupt. Tungan letar sig in i hennes inre. Jag andas inte längre in luft. Jag andas in hennes existens. Hon är våt. Men inte för våt. Hon smakar precis som hon ser ut. Inte för excentriskt. Inte för bittert. Inte för surt. Inte för sött. PH-värdet är fan i mig i toppklass. De allra flesta vaginor jag har smakat har smakat syrligt med en metallisk beskhet i sällskap av en lukt som har lämnat mig förvirrad, besviken och otillfredsställd. Det får mig att undra hur jag smakar. Jag vill inte veta. Jag behöver inte veta. Det här handlar inte om mig. Med mina läppar täckta över hennes fitta slickar jag henne hela vägen upp mot hennes anus. Gud vad hon smakar gudomligt. Ja, till och med hennes brunöga smakar gudomligt. Vem är denna kvinna?! Vem fan är jag?! Varför är jag så jävla fascinerad av anus?! Varför är jag så jävla fascinerad av just analsex?! Jag är helt övertygad om att jag egentligen skulle blivit född som en homosexuell kille. En bög. En bög som älskar att bli knullad bakifrån. En bög som älskar att knulla bakifrån. Jag andas djupare. Jag lyfter huvudet några millimeter och blåser lite runt anuset. Det drar försiktigt ihop sig. Jag framkallar en loska med mitt rikliga heta saliv och låter den långsamt rinna ner ovanför hennes anus. Jag börjar slicka runt guldgruvan. Jag slickar, jag suger och jag kysser. Jag samlar salivet med min tunga, tillbaka till mittpunkten för min patologiska besatta fixering. Jag blåser en sista gång. Små ståpäls tar plats på hennes rumpa. Jag för in min tunga så långt det går i det trånga utrymmet. In och ut. Det går långsamt. In och ut. Hur mycket jag än vill att det ska gå fortare saknar min kropps starkaste muskel uthållighet. Hur mycket jag än älskar att slicka och använda min tunga som redskap för att penetrera kvinnans underverk är det ofrånkomligt att jag får kramp i tungan. Det är av ren vilja som jag kan slicka en kvinnas nedre del längre än en kvart. Jag låter min kraftlösa tunga vila och mina fingrar tar över angelägenheten. Jag tar min högra hand och för in två fingrar i hennes vagina. Det är en stor skillnad att ha två fingrar i sig mot att ha tre, fyra eller fler. Det skaver inte lika mycket. Det gör inte lika ont. Och ont ska det inte göra när man knullar. Då blir det inget mer med det. Jag knullar henne bestämt och stadigt. Stadigt och bestämt. Men inte för hårt. Aldrig för hårt i början. Det vet både du och jag mycket väl om från våra tidigare, bedrövliga, kassa, sorgliga sexuella möten. Aldrig. För. Hårt. I. Början. Men bestämt går bra. Att knulla bestämt ska inte förväxlas med hårdhet. Det är en stor skillnad. Det ska vara i samspel med den som är undergiven. Hon som är undergiven i lekkammaren är den som bestämmer. Det är hon som är kapten och du är besättningen. Det är hon som bestämmer kursen. Det är hon som visar dig otvetydigt med sin kropp, ansiktsuttryck och läten vad hon vill och behöver ha. Det är ett universellt och idiosynkratiskt språk som du bör bemästra.

Mina två fingrar förs taktfast in och ut till dansen av hennes juckande. In och ut. Stabilt och bestämt. In och ut. Min blick är dedikerad, fastklistrad på hennes vagina. Jag tittar besatt på hur mina fingrar förs in och ut. Stabilt och bestämt. Jag har aldrig önskat att jag hade en kuk så mycket som jag gör nu. Att se ens kuk föras in och ut. Att känna hur blygdläpparna omfamnar kuken. Att känna hur kuken beläggs med hennes vätska som jag är upphovsman till. Att få höra den unika, väldefinierade, allomfattande smackningen som enbart kan härstamma från samarbetet mellan en kuk och en fitta. Jag vill ha en kuk!! Men det har jag inte. Det här är vad jag har att jobba med. Det här är vad jag har att erbjuda, och utifrån hennes kroppsspråk är hon nöjd med det. Men hur nöjd är hon? Är hon mer än nöjd med det? Känns det lika bra som en kuk? Önskar hon, precis som jag, att det är en kuk som knullar henne? Föredrar hon en stor kuk? Eller en medelstor kuk som jag gör? Så många tankar och funderingar samtidigt som jag knullar henne i min lilla porrfilm. Skattkistan tar inte ens paus när jag onanerar. Jag är sämst på att onanera. Jag undrar om hon kan tänka sig att ha en trekant med mig. En trekant med en kille. Det är väl det närmaste jag kommer få uppleva hur det känns att ha en kuk som knullar världens härligaste fitta. Nu tänker du säkert, men hallå en strap-on! Ah, den väletablerade kukersättaren för oss lesbianer. Substitutet som efter alla dessa år fortfarande inte har spänsten eller hårdheten som en riktig kuk har. Ett mellanting mellan en trött och en hård kuk. Substitutet som för oss närmare vår fantasi av att ha en slang hängande mellan benen när vi knullar en tjej men som vi äcklas av i verkligheten. Jag förundras över hur vi kan äcklas av någonting samtidigt som vi blir så kåta av det. Jag ber om ursäkt, jag menar jag förundras över hur jag kan äcklas av någonting samtidigt som jag blir så kåt av det. Vilka drifter är det som gömmer sig bakom mitt skeva, perversa hyckleri? Freud hade älskat mig. Strap-on i all ära. En strap-on ska inte underskattas. Den finns alltid inom räckhåll när jag knullar henne i verkligheten eller i min fantasi. Men just i denna stund, i min onanerande verksamhet, är en strap-on inte aktuellt. Det är mina händer. Mina fingrar. Fast de är inte mina längre. De tillhör henne nu.
Medan mina tankar, önskningar och fantasier angriper mig vrider hon sitt huvud och tittar på mig. Hon tittar på mig, hon tittar på hur min högerhand förs in och ut ur henne och hon tittar på mig igen. Hennes ögon är halvslutna. Jag kan den blicken. Hon vill ha mer. Hennes mun är avslappnad. Läpparna några millimeter isär. Ett raspigt försynt “Åh gud” fyller upp rummet med genklang. De rättfärdiga orden studsar från vägg till vägg och till slut iglar de sig fast vid varje levande cell som gör mig till mig. Orden gör mig smått galen. Orden frambringar en sexuell åtrå hos mig som skulle kunna diskuteras, om jag faktiskt fan inte är sjuk i huvudet. Men jag beter mig. Jag kväver sjukligheten och lyssnar på det hon vill och behöver ha. Orden är det vackraste jag har hört. Orden som skildrar det största allsmäktiga väsen som människan har skapat och tagit patent på för att lätta sina existentiella rädslor samt stilla den dödliga ensamheten. Ett väsen som i traditionell lära avskyr och tar starkt avstånd från samkönade sexuella interaktioner. Men här är jag. Här är jag och begår den absolut vackraste synden. Jag har aldrig älskat Gud så mycket som jag gör just nu.

Önskan och tankarna om att ha en kuk upphör när jag möter hennes kättjefulla blick. De blir till stoft när jag hör henne mumla en bön till Herren. Jag är närvarande. Jag har aldrig varit mer närvarande. Min vänsterhand trycker hårdare mot hennes mage och jag pressar mig närmare hennes bakdel. Hennes kåta blick fastnar hängivet på min högra hand. Hon juckar fortare. Fortare och betydligt mer bestämt. Jag lyder hennes önskemål. Jag beaktar hennes önskemål. Jag knullar henne fortare. Jag håller takten. Jag håller rytmen. In och ut. Jag håller dansen vid liv. Jag håller koreografin vid liv. In och ut. Jag håller pulsen vid liv. Fortare och hårdare. Men inte för hårt. Bestämt. Väldigt bestämt. In och ut. Jag svankar i ländryggen, putar med min rumpa och skjuter tillbaka den samlade energin in i henne. Mina fingrar är nu djupt inne i henne. Så djupt det går. Fingrarna kommer ut snabbt. Lika snabbt in igen i dunklet. Ut. In. Ut. Mina fingrar har fått momentum. Vi knullar fortare. Ut. In. Ut. Djupt in.Vi måste vara uppe i 180 bpm. Kanske till och med 200 bpm. Som en svängig boogie woogie låt. Jag klarar knappt av att dansa till det tempot, vare sig full, hög eller nykter. Men här i vuxenrummet orkar jag så länge som jag måste orka. Här i vuxenrummet orkar jag tills min kapten skrålar att vi har rott i land. 

Jag flyttar min vänsterhand från hennes mage och placerar den ovanför hennes vagina. Min vänstra kind tar stöd mot hennes ryggtavla som skimrar av små perfekt formade minisvett-pärlor. Jag kysser henne försiktigt när mina läppar vidrör hennes fuktiga hud. Jag biter henne med mina alltför gula tänder. Jag visste inte ens att jag hade gula tänder innan jag började leka med mina grannars barn som frågade mig med allvarliga miner om jag borstade mina tänder. Varje gång jag leker med dem frågar de uppriktigt varför mina tänder är så gula. Barn ljuger inte om sådana allvarliga saker. Det vet vi alla. Tack vare dem har jag nu ytterligare ett komplex att våndas över. Tack vare dem har jag bokat tid hos Aqua Dental för att köpa mig ett Hollywoodleende. Mitt bett lämnar ett ytligt men distinkt bitmärke. Mitt avtryck. Min prägel. Om bara för någon minut har jag varit här. Om bara för någon minut har hon varit min. Min högerhand knullar henne stadigt och lojalt. Den lever sitt eget liv. Den har uppfattat uppgiften och tar den på mycket stort allvar. Min vänstra handflata vilar tyngdlöst ovanpå hennes silkeslena vagina. Mitt långfinger och pekfinger hamnar graciöst på hennes klitoris. Den är svullen. Lite hård. Som en perfekt liten klassisk glaskula. Jag börjar rotera mina fingrar medsols. Höger till vänster. Sedan motsols. Upp och ner. Tvärsöver. Helt i otakt med min högerhand. Detta är fan konst. Min högerhand knullar henne bestämt, in och ut, vertikalt och i samma takt som en svettig, boogie woogie låt medan jag eggar hennes klitoris medsols, motsols, tvärsöver, i en omsorgsfull takt med min vänsterhand. Vilken talang jag har. Jag som trott att jag inte har någon som helst koordination. Alla de mödosamma tillfällena på gruppassen på gymmet där jag har försökt styra fötterna åt varsitt håll medan högerarmen förvirrat penslat en abstrakt bild av instruktörens oklara koreografi samtidigt som vänsterarmen gjort ofrivilliga, klumpiga ryckningar. Tänk vad man kan om man verkligen vill. Jag är nu ett levande bevis på det. Hennes desperata vädjan till Gud ekar varmare. Det är snart dags. Vi är på väg mot fyrverkerierna. Eller hon är det. Jag endast hjälper henne dit. Hon är snart i samexistens med fyrverkerierna. Hon är fyrverkeriernas mittkärna och snart är hela hon fylld med deras metalliska, magnifika, makalösa kulörer. Hennes entusiastiska stön får mig att glömma bort min längtan om att ha analsex. Det vore oerhört ohyfsat av mig att fråga henne om hon gillar analsex nu när hon är så nära att bli hög på kroppens egenproducerade opiat. Kroppens heroin. Kroppens euforiska rus. Det är filmen som bestämmer vart vi är på väg och denna gången blev det inte analsex. Men jag är inte ledsen för det. Vi är på väg mot mitt bästa knull någonsin. Vi är på väg mot hennes bästa knull någonsin. Hon kommer. Hon kommer kraftigt och långt. Hon kommer så långt att hennes kroppsvätska hamnar på mitt högra lår. Det vi har byggt upp tillsammans finns nu på min bleka hud. Hon har varit här. Jag har varit här. Om så bara för en liten stund. Våra kroppar sjunker djupare in i sängens resårbotten. Våra medvetanden sjunker djupare in i dvala. Långsamt vrider hon sitt huvud och tittar på mig. Hennes berusade mandelformade ögon synar mig. Jag är hennes för alltid om hon vill ha mig. Hon tar sin vänsterhand och stryker mina rosa läppar med sina fingrar. Jag kysser dem lätt. Hon sluter sina ögon och släpper ut sitt sista gudomliga stön.

Jag ligger paralyserad på soffan. Det som samlades och fanns i mig rinner ner längs mina lår. Ryggen plaskar i en svettpöl. Nacken är öm. Den sönderspelade låten har gjort den utvalda artisten lite rikare. Mobilen har glidit ner och bränner på min klibbiga mage. Det tog 40 minuter för mig att komma. Min blick har fastnat på en liten fläck uppe i det vita taket. Tankarna är urholkade. Jag känner vemod. Jag känner mig tom. Explosionen av fyrverkerierna har sprängt lyckan i tusentals bitar som ligger spridda i det som en gång var. Tröttheten lägger sig som ett tyngdtäcke över melankolin och håglösheten. Jag vet vad som väntar mig runt hörnet. Tystnaden. Avståndet. Kylan. Det är inte du, det är jag. Tystnaden som väger mer än tusen ord. Jag har blivit utbytbar. Jag har blivit övergiven. Jag har blivit avvisad. Det var sista gången hon och jag knullade varandra i min fantasi. Det blir inget mer med det. Jag kan inte knulla henne i min fantasi när jag inte längre är önskvärd i verkligheten. Det går inte. Jag kan inte låtsas att hon vill ha mig i fantasin när jag inte längre är åtrådd i hennes verklighet. Det är för smärtsamt. Det är en lögn. För mig är fantasin ett kreativt tillvägagångssätt att upptäcka lösningar och hitta svaren för att möjliggöra min vision i verkligheten. En löftesrik vision av hur min verklighet kan se ut. En åtkomlig vision av hur jag vill att min verklighet ska se ut. Nu tillhör hon någon annan. Nu tillhör någon annan henne. Jag stänger mina ögon för att föreställa mig henne knullbar en sista gång. En sista gång innan hon är borta för alltid. Där är hon. Hon befinner sig i sekelskifteslägenheten med min fantastiska, duktiga, tillgängliga prototyp kille. Alltid på alla fyra, redo att bli knullad. Jag är nu endast en kåt regissör som har hittat det perfekta knullparet. En ny onanerande verksamhet har påbörjats. En ny produktion har rullat igång. Min nya lilla knullfilm. Hon och han. Han och hon. Jag trodde inte att jag kunde bli mer kåt. Jag är fan sämst på att vara gay, och sämst på att onanera.