Huvudnavigation

Bubblan

Logga in

Uppgifter

24/1, 2014 kl. 00:43, av Morgonrodnad

En lektion i självkännedom.

Del 2 av 3 i serien Fruktad fiende, älskad främling.

Jag är ledsen att den andra delen tagit så lång tid att få till, men nu är den i alla fall här :) Kritik mottages gärna!

Denna novell är skriven exklusivt för Bubblan, för att kunna läsa den måste du vara inloggad. Logga in eller bli medlem nu!

17 läsare gillar denna novell.

.

Kommentarer

Recensera

Här kan du kommentera eller recensera novellen.

#7

LX

Fängslande novell och fantastisk dialog. Hoppas det kommer mer.

6/12, 2014 kl. 01:43

#6

Mrs_Robinson

I löööööve this! Jag tar inte bara hatten av, jag tar rent av plaggen! Helt underbart. Anar jag en annan värld, en sagovärld... i så fall mums. Totalt trollbunden läser jag dessa rader och hejar på Illiona som inte ger sig så lätt.
Du har alldeles underbar språk och rent litterärt är det här en höjdare.

Mera tack!

1/2, 2014 kl. 16:50

#5

Huldran

Ja, vad säger man? Strålande! Ord vägda på guldvåg för att passa ögonblicket. Du trollbinder mig med din text. I övrigt har Bess redan formulerat de ord jag vill säga. Att komma med något annat, blir bara att bygga på det redan sagda.

Något jag gång på gång funderar över; är i vilken tidsålder handlingen befinner sig? I det första avsnittet trodde jag att det var 1000-tal eller ännu tidigare. Men nu... Nej, jag vet inte. Slavar, känns som forna länder runt Medelhavet? Kanske är det inte tänkt att definiera? Jag blev bara nyfiken.

Emellertid vill jag diskutera något annat jag funderar över, direkt med dig.

29/1, 2014 kl. 03:09

#4

Idun

Tror att fortsättningen också bli värd en 5:a...

27/1, 2014 kl. 00:50

#3

Morgonrodnad

Bess, Maow och Emmis - tack snälla ni för feedbacken! Det värmer mer än ni anar. Jag lovar att inte ta lika lång tid på mig med del 3 :)

26/1, 2014 kl. 21:07

#2

Maow

Det enda jag kan komma på att skriva är : Fortsättning, tack!!

26/1, 2014 kl. 14:48

#1

Bess

Briljant, Morgonrodnad! Berättelsen, känslan och dialogen flyttade mig till dem - högst en meter ifrån. Måste vara så eftersom jag känner andetagen, doften från håret, vibrationerna från kropparna, och förnimmer ett stickande i näsan från facklornas rök.

24/1, 2014 kl. 01:47