En novell som jag publicerade på en annan sajt för över tio år sedan. Hoppas den kan ge någon lite nöje…

Det var tredje dagen efter att ha lämnats Jordens omloppsbana och hon kunde slappna av. Nu var det en tre månaders resa fram till Jupiters månar, därefter ytterligare tre månader med transporter mellan månarna och upprepade omgångar med lastning och väntan på att få en så ekonomiskt fördelaktig returresa som möjligt. Då skulle hon ha full last med råvaror i sitt kilometerlånga lastskepp som mest såg ut som en serie hopkopplade jättelika klot, med drivmotorer utplacerade på et antal ställen längs skeppet så att det skulle kunna accelerera utan att komma i rotation eller brytas sönder. 

Eftersom hon knappt hade någon last med sig ut, så var det bara klot 1 som var halvfullt med industriprodukter, lyxvaror och några dussin människor i stasis. Det vår sådana som antingen inte ansåg sig ha råd med de snabba, men mycket dyra, passagerarskeppen eller som inte tålde rymdtransporter av det ena eller andra medicinska skälet. 

Stella var ensam, hon hörde till den noggrant testade grupp som klarade av långa perioder av ensamhet. Det hade med åren visat sig att det var bättre med en pilot än två. Förr eller senare gick man varandra på nerverna och det blev dyrt med tre eller fler besättningsmedlemmar som egentligen inte behövdes, det var i alla fall datorerna som skötte skeppet. En socialt stabil besättning måste vara minst sju personer och det var för dyrt för fraktskeppen, i alla fall tyckte redarna det. 

Stella låg i sin flyttank med sitt nervsystem integrerat med skeppets. Hon bokstavligen kände hur skeppet accelererade, hur solen lyste på ena sidan och det var kallt på den andra som om hon själv hade stått i solen en vinterdag. Man hade översatt alla skeppets funktioner till nervstimuli eftersom det var det effektivaste sättet att ha koll på skeppet och tvärtom. Hon kunde från sin flyttank styra skeppet och kommunicera med omvärlden. 

Men det var inte hennes syfte just nu, hon slappnade av och lät skeppet sjunka undan till kanten av hennes medvetande. Dök det upp något som krävde hennes uppmärksamhet skulle hon bli varnad långt innan det var akut. Hon hade handlat mycket under sin nio månaders ledighet på Jorden, skeppets databaser var fyllda framför all med senser. Stella var historiefreak och kunde tillbringa dagar i den blandning av film och spel som de historiska senserna hon hade köpt innehöll. De var dyra eftersom de var inspelade med riktiga människor och innehöll alla de nervimpulser skådespelarna hade upplevt under inspelningarna, dessutom var de inspelade i total kroppslig upplösning, ca 11 Mbit per sekund, samma hastighet som kroppen tar emot data. 

Hon kunde välja att vara vilken som helst av skådespelarna, och då upplevde hon allt som den personen hade upplevt. Nu var hon kåt och rastlös efter att ha varit på helspänn de senaste dagarna. Hon visste att det fanns en speciell sekvens hon ville uppleva, den var inspelad av en av de få kvinnorna som fortfarande var tränade i den gamla indiska kärlekskonsten. Denna speciella kvinna kunde böja sig så långt bakåt att hon under ett samlag omväxlande kunde ta en penis i munnen och slidan. Slavinnor som kunde detta hade varit oerhört eftertraktade på haremens tid och kostade oerhörda summor. Stella hoppade rakt in i handlingen, själva berättelsen om maharadjans harem och intrigerna där kunde hon ta senare, hon hade gott om tid på sig, över två månader närmare bestämt. 

Hon bestämde sig att börja som man. Hon var maharadjan, en ganska fet men muskulös man med stor penis. Slavinnan uppvaktade honom och smekte honom med både fjädrar och hela sin kropp. Hon var klädd i halvgenomskinliga silkeskläder, ”så tunna att man kunde trä klänningen genom en vigselring”. Hon visste att senare när hon spelade spelet ”på riktigt” kunde slavinnan bli rikets härskarinna, men nu var det bara sex som gällde. Slavinnan smekte av honom kläderna, och började slicka honom till en praktfull resning, hon tog hans lem i munnen och sög honom tills hon såg att han började nå klimax. Stella kände att det verkligen var så, hon kände hur hennes penis bultade och det var inte långt kvar för henne. Hon tillät sig att tänka tanken att det var fascinerande hur hon så intensivt kunde känna njutning i en kroppsdel som hon aldrig hade haft, men senserna hade medfört många förändringar i samhället. Älskande par brukade koppla in sig på varandra i realtid och känna varandras njutning samtidigt med sin egen, män kunde känna på hur det var att vara gravida och till och med uppleva sitt barns förlossning som kvinna. Detaljer som dessa hade lett till relationerna mellan män och kvinnor hade förändrats till det bättre, samhället var mycket mer jämlikt nu än det hade varit förr. 

Stella återgick till sin bultande lem som slavinnan hade lindat in i en tunn silkeshalsduk som hon nu drog åt. Hon kände att hon inte skulle kunna få utlösning även om hon hade velat, njutningen var nästan smärtsam. Nu började slavinnan omväxlande att rida maharadjan och ta honom i munnen och det var uppenbart att hon själv började bli allt mer upphetsad, Stella växlade över och blev slavinnan, hon kände penisen tränga in i sig och gned den mot g-punkten och sin livmoderstapp, något som slavinnan uppenbart upplevde som upphetsande. Stella kände återigen hur upphetsningen började närma sig klimax, denna gång som kvinna, och växlade tillbaka till maharadjan som låg och kved i sin upphetsning, han ville och samtidigt ville inte ha utlösning, hans penis var stenhård och svullen. Blod kunde komma in och göra den hård, men inte komma ut. Lemmen var oerhört känslig varje slick, varje strykning mot gommen, varje sugning skulle ha gett honom utlösning men det gick inte. Han skakade av upphetsning och frustation. Samtidigt så kom då omgångarna däremellan när slavinnan pumpade honom med sina slidmuskler och gned sin clitoris mot hans blygdben. Normalt skulle även detta ha gett honom en kraftig orgasm, men nu var det nästan som en befrielse jämfört med hennes mun. Stella kopplade in båda personerna samtidigt och kände i sin, slavinnans slida, hur hennes, maharadjans, penis pumpade i henne. Det var för mycket för henne, och när slavinnan slet bort silkeshalsduken så sprutade maharadjan djupt i hennes slida och hon kände hur hon hennes lem pumpade samtidigt som hon kände sperman spruta upp i sig. Under en sensupplevelse var kroppen bortkopplad precis på samma sätt som när man drömmer, man upplever att man rör sig men i verkligheten är musklerna bortkoppade så att man ligger stilla, hade det inte varit så hade hon antagligen sparkat upp luckan till sin flyttank. Nu kände hon hur hon samtidigt upplevde två sammanblandade orgasmer, en manlig och en kvinnlig, båda oerhört intensiva, skådespelarna var utvalda för sina känsloupplevelser. Hela hennes kropp uppslukades av orgasmerna och allt svartnade och domnade bort det enda som fanns var den lilla döden, orgasmerna, som bara fortsatte i våg efter våg.
Efter en oändlig tid så kom hon sakta tillbaka igen, andningen saktade ner, pulsen sjönk till normala nivåer och allt var bara frid och för att uttrycka det med indiskt språkbruk, hon kände en glimt av nirvana.