Linda kommer till vårt hus men det blir inte som jag har tänkt mig. Oönskat sällskap sätter käppar i hjulet för kvällens sexiga aktiviteter. Men min man bryr sig inte om sådant nonsens. Om han vill knulla så gör han det.

”Låt mig se om jag förstått dig rätt…” säger min man och viker ihop sina stålgrå läsglasögon innan han stoppar dem i bröstfickan. ”Du har alltså en liten sexslav på kontoret? Linda, var det så hon hette? Och hon kommer hit ikväll?”

”Ja … jo, hon är väluppfostrad, men skulle må bra av att disciplineras lite”, säger jag och sväljer hårt. Varför ger han mig den där blicken som säger att jag har gjort fel? Vi har lekt med flickor tidigare och det är alltid han som har varit drivande, så varför ser han så … sträng ut?

Han reser sig ur fåtöljen och ställer sig så nära att jag måste böja nacken bakåt för att se hans blå ögon.

”Och hur länge har du förlustat dig med lilla Linda då?”

”Eh … det … Jag vet inte exakt men…”

”Utan min vetskap”, avbryter han och höjer ett ögonbryn.

Hoppla! Så det är där skon klämmer. Nu ligger jag risigt till. Genast sänker jag blicken till golvet och knäpper händerna.

”Förlåt, det … det bara blev så. Hon frestade mig och allt gick så snabbt. Jag tänkte berätta för dig men … men…” säger jag och tystnar.

”Men du gjorde inte det för att det gjorde dig kåt att undanhålla en sån sak för mig, hm?”

Ja, exakt så var det, och jag förundras över hur bra Peter känner mig. Lika väl som jag känner honom. Blir det smisk nu, tänker jag och känner det härliga pirret mellan benen.

”Kom”, säger han och tar min hand.

 

Jag följer i hans fotspår med ett lycksaligt leende, men det bleknar när han passerar sovrummet och drar med mig till köket istället. 

”Jag knullar gärna din lilla sekreterare ikväll men jag tror att du har glömt en liten detalj”, säger han och öppnar kylskåpet.

På hyllorna trängs dignande uppläggningsfat från en exklusiv cateringfirma, och påminner mig om något som jag helst vill förtränga. Fisförnäma Agata, svärmodern från helvetet, kommer på middag tillsammans med sin menlöse make Roland.

”Oj … jag glömde”, säger jag och vrider mina händer. ”Kanske vi kan ställa in?”

”Vilket av det? Middag med min mor eller knullsejouren med din lilla sekreterare?” säger Peter och fnyser. ”Glöm det. Du vet att Agata inte låter sig avpolletteras utan vidare, och när det gäller lilla Linda så ska jag ha min kuk långt nere i hennes hals innan kvällen är slut.”

”Men … men … Hur ska det gå till?”

”Det, min lilla slyna …”, säger han och nyper tag i min haka. ”är något som du får ombesörja. Nu tänker jag duscha och göra mig i ordning, och du är inte välkommen.”

Vilket elakt straff! Vi brukar alltid ha trevligt i duschen tillsammans. Hur kan han bara stänga mig ute, så där? Och hur ska jag lösa problemet ikväll? Det känns omöjligt. Om inte …

 

”Jag kom så fort jag kunde”, säger Linda och kliver in i hallen. Hennes ögon lyser av förväntan och kinderna rodnar sött. Hennes blonda hår är utslaget, enligt mina instruktioner, och under kappan har hon en svart klänning som slutar vid knäna. Urringningen är väl tilltagen och blottar de mjuka kullarna på ett mycket frestande sätt. Roland och Agata kommer att få dåndimpen när de ser henne, tänker jag och ler beskt.

”Bra. Häng av dig och följ med mig till köket”, säger jag och vänder på klacken.

 

Den snabbaste vägen till köket går via biblioteket och vidare genom den lilla salongen. Linda skyndar efter mig men saktar in på stegen, då och då, överväldigad av vår pampiga bostad, och jag får säga till henne flera gånger innan hon skärper sig.

Väl framme i storköket, sliter jag åt mig ett vitt förkläde från en krok och räcker det till henne.

”Har du serverat förut?”

”Va?” säger hon och tar tvekande emot det.

”Jag och min man väntar gäster och du ska servera vår middag. Sju rätter. Klarar du det?”

Hon klipper med sina långa ögonfransar och gapar som en fisk på torra land innan hon får mål i mun.

”Ja, det … det gör jag”, säger hon och säkrar förklädet med en rosett i svanken. ”Hur många är de och när kommer de?”

”Det är herrskapet herr och fru Löwenskiöld som väntas och de anländer en timme. Det ska ligga ett kuvert i någon av påsarna på köksön där det står vilka rätter som är med och i vilken turordning de ska serveras samt vilken dryck som passar till. Nu går jag och fräschar till mig, klarar du dig?”

Hon ser sig vilset om i det stora köket och nickar långsamt.

”Ja … det ska nog gå bra.”

 

En halvtimme senare knackar det på dörren till mitt sovrum. Tre bestämda knack, och jag vet att det är min man. Bara han kan få mig att bli våt bara genom att knacka på min dörr på det där sättet. Jag tar en sista titt i spegeln och rättar till min champagnerosa sidenklänning innan jag skyndar ut ur badrummet för att öppna åt honom.

”Jag vill träffa henne”, säger han direkt och håller ut armbågen åt mig.

”Naturligtvis”, säger jag och armkrokar honom. Vi skrider nerför trappan, Peter rakryggad i sin skräddarsydda kavaj, och jag – värdigt men försiktigt på grund av mina höga stilettklackar.

”Du är väldigt vacker ikväll”, säger han och blinkar när vi når foten av trappan. ”Bry dig inte om vad min mor säger. Du vet hur hon är.”

Jo tack! Den haggan borde ha en gag-ball, dygnet runt. 

 

Vi hittar Linda i salen där hon lägger sista handen vid dukningen. Matsalsbordet har en kritvit linneduk och matsilvret glänser i skenet från de levande ljusen i kristallkronan.

Hon är fullt upptagen med att vika servetter och märker inte att vi iakttar henne där hon sitter vid huvudändan av bordet. Håret är uppsatt i en hård knut i nacken, och först blir jag förvånad. Linda brukar alltid göra mig till viljes och ha det utsläppt, men sedan inser jag att det är mer passande, med tanke på hennes roll som servitris ikväll.

”Linda”, säger jag och ser henne hoppa till och vända sig om. ”Kom hit, min man vill titta på dig.”

Hon reser sig genast och kommer fram till oss. Sedesamt sänker hon blicken och knäpper händerna framför sig.

Peter granskar henne noga. Tar tag i hakan och vrider hennes huvud i profil innan han vrider det tillbaka. 

”Hur gammal är du, flicksnärta?”

”Tjugoett”, viskar hon.

”Mhm, men ser inte en dag ut över femton”, mumlar han och vänder sig mot mig. ”Är hon bra på att slicka?”

”Jag vet inte, och ikväll lär det inte bli något.”

”Nej, det har du rätt i. För dig blir det inget ikväll.”

Medan jag grubblar på hans domedagsprofetia fortsätter han inspektionen av Linda. Han drar ner urringningen i klänningen så att brösten faller ut och nyper i bröstvårtorna så att hon kvider. Han ställer sig bakom henne och lyfter kjolen. Grabbar tag i ena skinkan och knådar hårt innan han daskar till så att det ekar i rummet, och Linda måste sätta ut foten för att inte tappa balansen. Hennes bröstkorg häver, ögonen är glansiga av kåthet. Min lilla sekreterarslyna. Även jag blir påverkad av Peters behandling av henne.

Han ställer sig framför henne och stoppar in handen under kjolen.

”Våt och trång”, konstaterar han sakligt och ser på mig medan hans arm arbetar långsamt under det svarta tyget. ”Öppna min gylf.”

Nu? Är han seriös? Hans föräldrar kan ringa på dörren när som helst.

”Lyd!” ryter han med en röst som piskrappet jag kommer att få senare ikväll, när de oönskade gästerna har behagat att masa sig hem.

Jag hoppar till och öppnar hans gylf med darrande fingrar. Ut faller kuken, ådrig och hård. Jag väter läpparna av längtan men den är inte för mig. Det är Linda som ska få känna den i något av sina hål. Jag undrar vilket men förstår när Peter trycker ner henne på golvet och fattar tag runt kukroten.

Linda, min lilla väluppfostrade sekreterare, gapar genast och lutar sig fram.

Ding, dong, ljuder dörrklockan, och Peter svär så grovt att hans mor skulle kräkas om hon hörde. Han stoppar in kuken i byxorna och lämnar rummet med raska steg.

Linda ser ut som ett barn som just har fått höra att julafton är inställd. Med en suck reser hon sig och rättar till förklädet.

”Hur länge stannar de?” säger hon.

”Så lång tid det tar för häxan att suga livslusten ur oss”, muttrar jag. ”Seså, spring till köket nu och förbered kanapéerna.”

 

Kärringen stinker av parfym som får ögonen att tåras. Med dinglande diamantörhängen, kindpussar hon mig på en decimeters avstånd och lovprisar min klänning i samma andetag som hon antyder att den får mig att se billig ut. 

”Tack kära svärmor”, säger jag och ler ljuvt. ”Har du gjort något med håret, du ser så mycket yngre ut.” Det låter som en komplimang, men jag vet att hon har ålderskomplex och spenderar timtal på svindyra frisörsalonger i ett patetiskt försök att dölja den glesnande hårväxten.

Peter ger mig en varnande blick bakom hennes rygg medan han hjälper henne ur minkpälsen.

Roland tar min hand och bockar så djupt som hans svällande mage tillåter.

”Anjelica”, stånkar han och kysser mina knogar med blöta läppar. ”Det var alltför längesedan vi blev inbjudna till ert gudfruktiga hem.”

Ha! Gudfruktig? Han skulle bara veta!

 

Middagen förlöper i klassisk Norén-stil. Haggan anser att salongen är för kall trots att elden dånar i den öppna spisen. Stolen med stoppad dyna är för hård och linneservetten är sträv som sandpapper. Hon äter med god aptit men klagar oupphörligt på maten, och har en lång utläggning om sin krånglande mage. 

Den enda ljuspunkten i misären är nervösa Linda som passar upp på oss. Händerna darrar så våldsamt att serveringsbesticken skramlar på uppläggningsfatet. Hon är både söt och sexig med sin lilla dockmun och urringade svarta klänning. 

Manfolket sträcker upp sig från sina nedhasade positioner när hon lägger upp tunna skivor av helstekt rådjurssadel åt dem, och Roland kan inte slita blicken från hennes hårda bröstvårtor som är väl synliga genom det tunna tyget. 

 

Hos Peter blir hon kvar en stund. En hasselbackspotatis vägrar samarbeta och rullar hela tiden undan men till sist lyckas hon fösa ner den på hans tallrik. När hon sedan fyller på hans vinglas råkar några droppar hamna på duken, och hon torkar både länge och väl. 

Peter ser rakt på mig, tillbakalutad i sin stol och ler fräckt. Linda rodnar kraftigt ända ner på halsen och verkar kämpa för att hålla sig på benen.

Varken Roland eller Tant Gnat märker det men jag förstår vad som pågår, trots att jag sitter på andra sidan bordet. Peter känner på Linda under kjolen! Insikten får det att hetta till mellan benen. Trosorna blir våta, och jag tar en klunk iskallt vatten för att lugna mig. Jävlar vad kåt jag är!

”Var är min handväska?” säger Agata plötsligt och lägger ner besticken. ”Jag har glömt att ta min medicin för magen.”

Hon ser uppfordrande på Peter som långsamt lutar sig fram och sätter armbågarna i bordet. Linda piper iväg till serveringsvagnen vid dörren, och lusläser menyn med stor koncentration.

”Hade du med en handväska då?” säger Peter och knäpper händerna mot hakan. Lyfter pek- och långfingret så att de hamnar under näsan, drar ett djupt andetag och sluter ögonen. Fingrarna är blankt av Lindas fittsafter. 

”Vilken dum fråga”, fnyser Agata och vänder sig mot Roland som skopar i sig mat med imponerande hastighet. ”Var har du gjort av min handväska, din drummel?”

”La du den inte på byrån i hallen när vi kom?” mumlar han med munnen full. Rödvinssky rinner på hakan, gaffeln skrapar i porslinet när han föser ihop den sista tuggan. 

”Jag kan hämta den”, säger jag och gör en ansats att resa mig för att få lite respit från denna vedervärdiga tillställning.

”Nej, jag gör det”, säger Linda och lämnar rummet innan jag hinner protestera.

Roland slänger långa blickar efter henne. Han sveper vinet, ställer ifrån sig glaset och lutar sig tillbaka i stolen med en djup suck. 

Agata drar igång en monolog om hur svårt det är att hitta pålitligt tjänstefolk nuförtiden och fastslår att de är falska ögontjänare hela bunten. 

Peter blinkar till mig och suger på de två fingrarna han nyss haft uppkörda i Lindas varma fitta. Åh, gud! Varför var hans avskyvärda mamma tvungen att vara här och förstöra kvällen? Just nu hade jag kunnat bli slickad av Linda om det inte varit för henne. Jag tar en tugga av maten men det är inte gott längre. 

Linda kommer tillbaka, och det blir ljuvligt tyst medan Agata rotar runt i sin handväska. Hon hittar burken och muttrar något om att hon hade för sig att det var fler piller i den. Med lite vatten och en knyck på nacken sväljer hon medicinen och sätter igång med monologen igen.

 

Hon gnatar sig igenom de två sista maträtterna, och när hon lägger ner besticken, snarkar Roland i sin stol. Peter masserar tinningarna med fingertopparna och jag har förlorat livsgnistan. Linda plockar ihop tallrikar och berättar med knappt hörbar röst att efterrätt och kaffe kommer strax. Herregud! Det kommer att ta minst en timme till innan de är ute ur huset. Hur ska jag orka?

”Jag … jag känner mig inte så kry”, säger Agata och lägger en hand över pannan.

”Du ser lite blek ut”, säger Peter.

The understatement of the year. Tanten är kritvit i ansiktet.

”Vill du ha lite vatten?” säger jag.

”Nej, men jag måste nog låna badrummet”, säger hon och reser sig försiktigt. Hon går dubbelvikt över golvet med armarna runt magen.

Tystnaden sänker sig, och jag och Peter ser frågande på varandra. Det enda som hörs är knastret från elden och Rolands ljudliga snarkningar som blandas med skramlet när Linda samlar smutsdisk på en silverbricka. 

”Sluta med det där”, säger Peter, och när han reser sig avslöjas en rejäl bula vid skrevet.

Linda ställer omedelbart ifrån sig brickan på bordet och sänker blicken till golvet när han kommer fram till henne.

Han tar tag om hennes nacke och vrider henne mot bordet. Trycker ner henne så att kinden vilar mot bordsduken, precis där Rolands tallrik nyss stod.

”Anjelica”, säger Peter uppfordrande till mig medan han lyfter upp hennes kjol på ryggen och blottar hennes skinkor. Perfekt rundade, med en varm lyster i huden från stearinljusens sken.

Jag styr ut stolen och skyndar mig att hjälpa honom med gylfen. För jag känner min make. Efter alla år tillsammans vet jag att han har genomlidit den här middagen med en enda tanke i huvudet: att knulla Linda vid första bästa tillfälle. Och det är tydligen nu. Framför sin sovande styvfar.

Jag placerar hans våta ollon vid Lindas mörkröda, svullna fitta. Hon särar benen och gnyr. Hon stirrar på Rolands sovande ansikte men kniper ihop ögonen när Peter tränger in så våldsamt att porslinet hoppar på brickan. Roland snarkar till, men Peter bryr sig inte. Han ränner in, gång på gång. Höga vinglas på smal fot, välter som dominobrickor, och den manglade duken suger åt sig av den vinröda vätskan. 

Linda andas tungt och möter min makes arbetande höfter med rumpan. Jag sticker in handen mellan hennes ben. Klittan är svullen och jag masserar i cirklande rörelser medan Peters pung daskar mot min handrygg.

”Bort med handen”, flåsar Peter. ”Hon får inte komma.”

Jag gör som han säger och spetsar öronen för nu hör jag steg i korridoren.

”Hon kommer”, väser jag.

”Jag också”, stönar han och pressar sig in med ett dovt skri som får ljuslågorna i kandelabrarna att fladdra. Med två bestämda stötar, tömmer han sig och drar sedan snabbt ut sin kladdiga kuk. Jag drar ner Lindas kjol och hjälper henne upp medan Peter ordnar med sina kläder.

”Tvätta dig inte”, viskar han och spänner bältet. ”Låt det rinna.”

”Roolaaand!” ropar Agata när hon närmar sig dörröppningen. ”Vi ska hem nu, jag mår inte bra.”

Gubben rycker till och blinkar några gånger:

”Va? Nej, inte än. Desserten då?”

Linda lyfter brickan med smutsdisk och skyndar förbi Agata på tröskeln med böjd nacke.

”Vi ska inte äta en enda bit till i det här huset”, säger hon och ger mig en isande blick. ”Jag är säker på att jag har blivit matförgiftad.”

 

Peter följer dem till dörren, och jag sjunker ner i skinnfåtöljen framför brasan med ett glas whisky. Fy fan vilken överjävlig kväll! Jag är helt slut. 

Peter kommer tillbaka till salongen och ställer sig vid fåtöljen. Han tar glaset ur min hand och snurrar den bärnstensfärgade vätskan innan han sveper det sista. Med en grimas ställer han ifrån sig glaset, tar tag runt min överarm och drar upp mig på fötter.

”Kom. Vi ska ha ett allvarligt snack med din lilla servitris.”