Midsommarkvällar är underliga och kan få det där förflutna som man trodde var överspelat sen länge, att bubbla fram och bli så verkligt att det inte går att ignorera. Och kanske borde man låta det där som aldrig hände, få hända ändå?

Jag skrev denna novellen för ganska exakt ett år sen och publicerade på annat håll. Men nu är det dags igen, för midsommar, minnen och ... ja, vem vet vad som händer mer?

---

Ute på landet, där jag växte upp, kallade vi oss alltid för grannar. Tre-fyra hus emellan - Och någon kilometer av åkrar och hagar. Så hade vi bott så länge någon av oss kunde minnas. Vi gick i samma klass hela uppväxten, väntade på skolbussen vid samma grusvägs-korsning. Vi byggde hinderbanor åt hennes familjs hund i deras trädgård och byggde kojor i träddungen bakom vårt hus. Det var på den tiden när vi var små och obrydda av allt som skulle komma emellan oss senare.

Vi var till och med ihop under mellanstadiet. Vad man nu menade med att vara ihop i den åldern... Under högstadiet började det ändras. Jag var kortväxt, den enda killen i klassen som tog skolan på allvar och skolans största tönt - kändes det som. Hon utvecklade kurvor, blev populär och jag upptäckte att hon var skitsnygg. Hon gick på fester, hade nya historier om hur vilda och fulla hon och hennes kompisar varit efter varje helg. Jag satt mest hemma och läste böcker eller byggde med modelljärnvägar. Kontrasten under våra tidiga tonår kunde inte varit större.

Under gymnasiet blev det ännu värre med kontrasten. Jag gick naturvetenskaplig linje med data-inriktning. Hon gick samhällslinjen med handels-inriktning. Min klass var den töntigaste i stan, hennes var den coolaste. Att möta henne i korridorerna varje dag kändes som en amerikansk high school-film. Där kom hon, i centrum av sitt gäng, med kort kjol och knästrumpor, tajt linne och pushup-behå - Det är lätt att lägga till en tuggummi-bubbla på hennes läppar i minnesbilden. Jag stod där, finnig och fumlande med mitt skåp, djupt involverad i en diskussion med mina klasskamrater om vilket dataprogrammeringsspråk som är bäst, eller vilken historisk världserövrare som var störst, när allas huvuden plötsligt vrids åt hennes håll. Hon stegade snabbt förbi oss och försökte låtsas som att hon inte såg mig. I princip likadant, i princip varje dag, i tre år.

Jag vet att det var nån sorts spel, från oss båda. Vi träffades ibland hemmavid, till exempel på bygdens midsommarfiranden på björkbacken, eller när våra familjer hittade på något ihop. Då var vi samma gamla grannar som alltid. Samtalen kunde staka sig lite ibland när vi hade så olika intressen. Men jag märkte, på hur glatt hon berättade om minnena om våra hundhinderbanor och kojor, att hon kunde se förbi fasaderna som gällde i skolan, och det kunde jag också.

Efter gymnasiet höll vi kontakten. Inte helt oavbrutet, men den fanns alltid där. Vi åkte ofta "hem" till våra barndomshem, till exempel för att fira midsommar på den gamla björkbacken. Under perioder gick vi till och med och fikade ihop på stan ibland. Jag såg det aldrig som dejter, men jag funderade ändå ibland på om det fanns något vi famlade efter i vår relation. Vi hade sällskap på våra olika håll emellanåt, men jag kunde inte släppa känslan av att det fanns något som "borde ha hänt" mellan oss.

Livet hade gått långt vidare sen dess. Vi bodde i olika städer. Jag jobbade förhållandevis högavlönat, på kontor efter många år på högskolan. Hon hade, efter några vändor runtom i landet med olika misslyckade relationer och utbildningar, hamnat hemmavid igen, med ett smutsigt jobb i lantbruket. Det förvånade mig inte att hon trivdes bättre där i slutändan än bakom den coola fasaden på gymnasiet.

Hon passade bättre där också, med skinn på näsan, smuts på kläderna och färre lager med smink. Visst hade hon varit sexig på gymnasiet, jag ska inte låtsas att jag inte attraherades av henne då, men det var i den nya, mogna versionen av henne som jag uppfattade henne som vrålsexigare än nånsin. Hon var mer äkta, mer sig själv.

Det var dags för midsommar igen. Det var skönt på något sätt att vandra upp mot björkbacken igen. Det kändes som att man lämnade alla ryggsäckar bakom sig. All stress och press man kunde känna runt jobb, boende och livssituation i vanliga fall, existerade inte på björkbacken. Här var allt tidlöst. Jag var bara samma gamla jag som vandrat upp för denna stigen, nästan varje sommar, som 8-åring, 14-åring, 19-åring, 23-åring och allt däremellan och efter. Folket där var i princip desamma också.

Jag undrade för en sekund, på vägen upp, om hur det gått för henne sen sist. Vi hade inte pratat aktivt med varandra på ett tag, vår "kontakt" hade mest bestått i att vi gillade varandras bilder på Instagram. Jag försökte minnas vad hennes bilder sa om hennes liv, men det var mest natur, djur från jobbet eller inredning på hennes bilder. Förra året hade vi blivit singlar ganska nyligen båda två. Oftast följdes hennes "nyligen-singel"-midsomrar upp av att hon hade med sig en ny partner dit nästa år. Jag undrade vad det kunde vara för kille hon hade med sig i år. En ny polis, som den förrförra killen? En ny bodybuilder, som den förra? Eller en bonde att slå ner pålarna på allvar med?

Jag fann henne, stående ensam med ett plastglas med öl i handen. Det var samma gamla genuina glädje som alltid när vi sågs. Alla minnen vi hade ihop, de betydde fortfarande något efter alla år. Jag inbillade mig att det var lika skönt för henne som för mig att lämna ryggsäckarna av övriga livet nedanför backen och bara vara en tidlös version av hela sin uppväxt där uppe.

Vi kramades hjärtligt. En liten sekund för länge för mig, som fick vrida min hand i en jobbig vinkel för att inte spilla något ur min ölflaska medan vi kramades, men att hon höll kvar kramen var samtidigt en skön bekräftelse på att hon var lika glad att träffa mig som jag var att träffa henne.

Vi stod bredvid varandra och småpratade om hur det var en ny generation av småbarn som klädde midsommarstången nu, och mindes hur det varit när vi var små och investerade hela vår själ i att göra just vår del av midsommarstången till den finaste av alla. Något år var det 100 % blåklint som gällde, andra gånger försökte vi kombinera blommorna och färgerna, och ytterligare andra år var det viktigaste av allt att ha det tätaste lagret med björkris.

Vi föll lite djupare i minnena än vanligt, som om vi båda behövde den tillflykten mer än nånsin. Men till sist var bilderna från gamla midsomrar uttömda och vi stod tysta en stund och såg oss om, på de andra på backen.

"Mina föräldrar är väl djupt inbegripna i den årliga krocket-kampen som vanligt" sa jag och viftade med min tomma ölflaska mot gräsytan när de äldre generationerna gjorde upp. Det var en livlig batalj på blodigt allvar med vandringspris och allt. "Dina med, antar jag?"

"Nja" svarade hon och tvekade. "Jag vet inte hur de har det. Mamma är med en väninna på Teneriffa, pappa är på ett jobb i Tyskland. Jag får känslan av att de undviker varandra, men jag har inte vågat fråga dem om det stämmer."

Jag förstod hennes oro. Att vända hem till björkbacken byggde på tryggheten i att allt var som det alltid varit, att inget förändrades här. Om hennes föräldrar skulle separera skulle mycket av den tryggheten vackla och försvinna. Det fanns såklart mycket annat också att förlora om ens föräldrar separerade, men bara den lilla biten med tryggheten på björkbacken var viktig nog för att kasta en skugga över hela midsommarfirandet. Jag la en hand på hennes axel, med blicken kvar på midsommarstången som precis höll på att resas.

"Jag hoppas att din känsla är fel" sa jag i ett tafatt försök till sympati. Hon la sin hand på min.

"Tack" svarade hon, och i samma stund gled midsommarstången ner i sitt fäste. Det var en del arbete kvar med att säkra upp den med kilar, och sen skulle ringarna upp, så det var inte dags att börja dansa än.

Som om båda slagits av samma tanke gick vi bort mot kylväskorna där det fanns mer dricka. Det gamla plåtskrinet för betalning av drickan fanns kvar, men med en lapp fasttejpad över myntspringan, med swishnummer och QR-kod. Vi tog varsin ny öl för självkostnadspris och gick vidare. Där fanns många man kunde snacka med och fastna länge med - Både gamla vänner som man kanske borde catcha up med en stund, men också några gamla kufar som man visste aldrig skulle sluta prata om sina senaste konspirations-idéer om man gav dem chansen. Vi gick i en båge runt alla för att kunna fortsätta prata med varandra.

"Så var bor du medan du är här, om dina föräldrar är borta?" frågade jag henne.

"De lämnade nyckeln i vedboden som vanligt, så jag sover i mitt gamla rum. Syrran har sovit i sitt sen hon kom i tisdags, men det ser ut som att hon tänker sova någon annanstans inatt" sa hon och nickade, himlande med ögonen, mot sin syster som stod och hånglade med sitt gamla ex. Jag skrattade försiktigt.

"Mina föräldrar har tömt ut mitt gamla rum" berättade jag. "Bytt ut möblerna, lagt mina gamla böcker och tåg i lådor, och inrett som nån sorts allmänt gästrum."

"Hah! Jag skulle nästan önska att mina föräldrar gjort så. Det känns nästan otäckt att allt i mitt rum är exakt som när jag flyttade hemifrån för 10-15 år sen. Jag tror till och med att samma gamla bok ligger kvar på nattduksbordet, med bokmärket kvar på sida 82. Jag har inte rört den boken sen jag flyttade ut, den ligger där som om allt övergivits av nån plötslig zombie-apokalyps eller kärnkraftsolycka!"

Vi hittade några gamla minnen till att prata om medan vi, för kanske hundrade gången nånsin, klättrade upp på ett rostigt övergivet traktor-redskap, en harv eller nåt. Lagom tills våra öl var uppdruckna gick dragspelet igång nere vid midsommarstången. Jag reste mig ivrigt, hon himlade motvilligt med ögonen, och jag drog med mig henne till den fåniga dansen för åtminstone tjugonde gången. Hon hatade det verkligen, men jag hade aldrig låtit henne komma undan

Efter dansen var det dags för sill-snittar och tjock grillad korv med senap. De var lika goda som vanligt, men efter det skulle festen urarta i samma dekadens som alltid. Utan att någon av oss behövde säga något, tog vi varsin ny öl till självkostnadspris och tog genvägen över åkern till hennes barndomshem.

Där var allt ungefär som det brukade. Det stod andra bilar på uppfarten än det brukade, och porten till garaget på den gamla ladan var ommålad. Annars hade jag nästan kunnat tro att det bara var att runda hörnet på huset och se deras gamla tollar-hund springa toklyckligt rakt igenom våra improviserade hopphinder. Men hunden var död och begraven sen länge och de gamla rockringarna och andra leksakerna vi använt låg väl solblekta i skjulet nu, om de fanns kvar alls.

Istället för att gå runt knuten på huset till baksidan, så gick vi upp för trappan till ytterdörren. Det hade gått några år sen jag var där senast, och mer än jag förväntat mig var utbytt på bottenvåningen - Köket, TVn, soffmöblemanget och en del tapeter var nytt. Tavlorna i trappan till ovanvåningen var däremot samma som alltid, men där den gamla Windows 95-datorn med tjockskärm som vi spelat spel på i mellanstadiet brukade stå, låg nu en surfplatta på laddning.

Däremot hängde tavlorna med alla hennes, och hennes systers, skolfoton kvar. Vi skrattade en stund åt gamla klassfoton innan vi kom över till raden med foton på bara henne. Hon rodnade och skämdes för frisyrerna på några av dem.

"Men det värsta är ju mittbenan i sjuan!" utbrast hon. "Kolla, och så den där spelat förvånade minen med uppspärrade ögon... Så pinsamt!"

"Ja, ojdå. Jag minns att jag tyckte du var söt då."

"Tyckte du?" frågade hon med större överraskning än vad som kunde förklaras med att stilen då var annorlunda. "Det kunde du väl sagt?"

"Tror du att jag vågade säga något sånt i sjuan?"

"Nej, men. Jag var kär i dig då, men jag trodde du bara tittade på min storasyster. Tjockare hår än mitt stripiga, och med större tuttar..."

"Nää, jag har aldrig varit intresserad av din syrra" erkände jag ärligt och tänkte tillbaka. "Undrar vad som hade hänt om jag berättade för dig då att jag var kär i dig också..."

"Ja, undrar det..." sa hon också och såg ut i luften, medan för mig osynliga minnesbilder eller fantasier spelade upp sig i hennes sinne.

"Men luggen här i åttan, den tyckte jag inte ens var snygg då!" sa jag och pekade på nästa foto.

"Va? Jag var skitstolt över den. Hade klippt den själv och kände mig jävligt snygg i den! Två veckor senare hade halva skolan klippt lugg, men jag var först!"

Jag skakade botten på min ölburk och konstaterade att den var lika tom som jag befarat. Hon sänkte de sista klunkarna av sin och förklarade att det fanns en halv flaska vin från igår kväll i kylskåpet där nere som behövde drickas upp. Vi gick ner till köket och hon hällde upp lika delar i sina föräldrars stora vinglas. Vi skålade och gick ut på verandan. Solen hade redan gått ner under horisonten, men det var inte helt mörkt än. Mina minnen kallade mig ner för trappan och ut på gräsmattan. Hon följde efter medan jag hittade vår gamla stig bakom syrenen.

Stigen ledde rakt ut till åkern. Det växte ärtor på den i år konstaterade jag, men lyfte sen blicken uppåt. Bara ett par hundra meter bort tornade ett enormt vindkraftverk. Vi slog oss ner på samma stenar som vi suttit på många år tidigare medan vi tittat imponerat på när de byggde upp vindkraftverket första gången. Det var mäktigt att sitta så nära något så enormt. De långa bladen seglade majestätiskt varv efter varv. Det såg så långsamt och lugnt ut, men vi hade räknat ut att bladspetsarna ändå rörde sig genom luften i flera hundra kilometer i timmen.

Vi satt där en lång stund och såg upp mot bjässen och lyssnade på de tysta susen från bladen som skar fram genom luften. Doften av ljum sommarkväll, jord, gräs, dagg, eller var det nu var, slog emot mig precis som den gjort så många gånger förr. Och plötsligt försvann liksom tiden ur ekvationen. Jag kunde knappt avgöra längre om vi var 8 år gamla, 12, 15 eller mer än dubbelt så många år gamla där vi satt, och det var som om det inte spelade någon roll. 

"Har du också tänkt ibland på ... " började hon, men tvekade.

"På vad?"

"Äh, inget" svarade hon undvikande, men tystnaden tvingade henne att fortsätta. "Har inte du tänkte på att vi ... liksom ... Att det finns något mellan oss som liksom 'borde hänt'?" Jag hann inte svara innan hon tittade ner i marken och ursäktade sig. "Äh, jag vet inte ens själv vad jag menar, skit i det."

Jag såg på henne och efter några sekunder mötte hon min blick.

"Jag tror jag vet vad du menar. Jag har också tänkt det." svarade jag. "Men ... finns den grejen på riktigt? Att den första kärleken aldrig överger en?"

Vi såg varandra djupare i ögonen än nånsin, som om vi skulle finna svaret på frågan där. Jag tror ingen av oss märkte hur våra ansikten närmade sig varandra, men plötsligt kunde jag känna den varma luften från hennes andetag mot mina läppar. Jag hann knappt fukta mina läppar innan hennes tjocka fylliga läppar var där, mot mina.

Det var inte första gången vi kysstes. Vi hade gjort det i mellanstadiet en gång, mest för att testa, när vi var för unga för att fatta grejen. Men känslan av den kyssen har jag alltid kunnat plocka fram sen dess. Alla tjejer jag nånsin kysst har jag jämfört med den där första kyssen. Och även om jag inte förstod grejen då, så har ingen annan tjejs läppar känts så fylliga och goda att kyssa som hennes. Jag har försökt intala mig att jag inte kan lita på så gamla minnesbilder, att det omöjligt kan ha känts precis så bra som mitt minne berättade.

Jag hade rätt, mitt minne av känslan av den där kyssen var fel. Ingen hade under hela mitt liv nått upp till den omöjliga standard det minnet satt upp för mig. Men nu, nu var hennes läppar ännu mycket mer fantastiska att kyssa än jag vågat minnas dem. Minnena hade inte överskattat hennes läppar, utan underskattat dem. 

Det började som en lätt kyss, våra läppar nuddade knappt varandra. Men snart pressades vi djupare och djupare, tills våra munnar var tätt sammanflätade och våra kroppar pressades mot varandra. Upphetsningen höll på att ta över. Men kvällen blev mörkare och svalare och mygg och knott började ta över luftrummet och slet vår uppmärksamhet från varandra. Vi lösgjorde oss från kyssen och viftade irriterat mot insekterna medan vi reste oss och tog med våra vinglas.

Jag sänkte sista slatten vin på väg upp för trappan mot verandan. Hon drog igen skjutdörren efter oss, ställde sitt glas på första närmsta lämpliga yta och snart var vi tätt omslingrade om varandra igen.

Jag försökte tränga igenom lusten och hånglet med klara tankar. Vad höll vi på med? Var vi bara fulla och kåta? Skulle vi ångra detta imorgon? Eller var detta kanske oundvikligt, rent av nödvändigt? Som att vår gamla relation byggt upp en sexuell spänning som måste få utspel förr eller senare, vare sig vi vill eller inte? Att vi måste göra detta, oavsett hur mycket vi skulle ångra oss imorgon, för att alternativet på något sätt var ännu värre? Spelade det någon roll? Hade jag kunnat sluta nu om jag försökt? Jag kände lusten välla över och skölja bort det rationella helt. Tänk på allt jag hade drömt om att få göra med henne! Tänk hur många gånger jag fantiserat om hennes bröst och undrat hur de var att ta på. Hur jag velat klämma på hennes rumpa och utforska hennes midja, höfter, ljumskar och vidare, sett hur hon reagerade när jag tog för mig av hennes välformade kropp - Jag kunde få utlopp för allt det nu! Lusten brann ut i varenda del av mig!

Plötsligt hördes djup från hallen. Någon fipplade med låset och snart öppnades ytterdörren. Rösterna och fnittret från storasystern och hennes ex hördes genom hallen och vardagsrummet till verandan. Vi stelnade till, stod blickstilla och lyssnade i några sekunder innan vi, i en rörelse, ljudlöst hukade oss ner under fönstret mellan vardagsrummet och verandan. Dörren en meter bort stod öppen, men var för riskabel att stänga.

Det var svårt att få någon kontext i vad de pratade om eller vad de höll på med. Det dröjde uppåt en halv minut innan känslan växte fram att de letade efter något. "Jag trodde jag hade sett den här!" och liknande frustrerande uttryck pekade åt det hållet. Systerns snabba steg upp för trappan till ovanvåningen hördes, medan exet gick runt och rafsade bland saker i hallen och köket. Han kom runt andra hållet till vardagsrummet och lyfte på tidningar och annat från soffbordet. Han kom närmre och stod några ögonblick precis i fönstret ovanför oss. Kanske försökte han se ut i mörkret om det de sökte efter fanns bland möblemanget på verandan? Vad skulle vi göra om han kom ut här? Det kändes som att pulsen stannade och blodet frös till is i ådrorna.

Då hördes systerns steg ner för trappan igen. "Jag har den!" ropade hon och exet vände sig och gick tillbaka till hallen. Smaskande ljud hördes, och snart också stön från bådas röster. Skulle de stanna kvar här? Vad skulle vi göra då? "Sluta, vänta tills vi kommer hem till dig!" utbrast till sist systern, och snart hade ytterdörren smällt igen efter dem.

Vi vågade inte andas på säkert tio sekunder, men till sist föll lättnaden över oss. Vi föll båda ner på golvet och skrattade nervöst. Det kändes i kroppen hur ansträngande det varit att huka sig under fönstret utan att våga flytta på fötterna. Hon tog min hand, förde den till hennes kind och lät den smeka henne.

"Vet du hur länge jag längtat efter detta?" fråga hon.

"Nej, vadå?" frågade jag, osäker på exakt vad hon menade.

"Nej men gissa, hur länge har jag längtat efter att få kyssa dig och ... du vet?"

"Öööh, en halvtimme? Längre? Ända sen du blev singel senast?" Jag kunde knappt se henne i mörkret, men med handen mot hennes kind kände jag hur hon skakade på huvudet.

"Mycket längre" avslöjade hon. "Jag minns knappt hur länge. Det är klart att känslan varierat lite, men nånstans har jag alltid vetat att det är du som är mannen i mitt liv." Jag var chockad. Vad skulle jag säga?

"Alltså, sen i sjuan och så?" Jag kände hur hon nickade.

"Sen i sjuan och så. Lite tidigare än så till och med, tror jag. Minns du när vi satt där ute och kollade på vindkraftverket första gången? Hur vi satt till efter solnedgången då också och jag berättade hur söt jag tyckte att du var?"

"Ja, men det var ju jättelänge sen! Vi var ju inte könsmogna då!"

"Inte du kanske. Men min mage har alltid kittlat lite, varje gång jag sett på dig, sen dess."

Jag visste inte vad jag skulle säga. Skulle jag ljuga om jag sa att jag kände likadant? Jag visste ärligt talat inte, hade jag känt så för henne också? I någon mån hade hon alltid varit speciell. Ord har inte alltid varit min starkaste grej. Jag sträckte mig fram över henne och kysste henne igen istället. Ömt och kärleksfullt, försökte låta kyssen tala. Hon besvarade den lika ömt och höjde sina händer mot mitt ansikte. Jag hörde på hur hon svalde att hon var nära att gråta och jag tryckte mig tätt mot henne, men hon tryckte mig lätt ifrån henne. Jag märkte att hon ville resa sig upp och gav henne utrymme för det.

Hon tog min hand och viskade "Kom". Hon ledde mig upp för trappan och in i hennes sovrum. "Jag vill att det ska hända här inne" viskade hon när hon tagit mina händer innan hon tog steget in i min famn. Jag kysste hennes härliga läppar igen och hittade dragkedjan i ryggen på hennes klänning. Jag drog ned den, spände upp behån och hon hjälpte villigt till att få dem att falla ner längs hennes armar till golvet. Hon drog av mig min tröja och sträckte sig sen efter knappen till sänglampan.

Hennes bröst var otroliga, såg jag nu i det svaga ljuset, ännu vackrare än jag tänkt mig dem. Jag kände mjukt på dem medan hon smekte mig utanpå shortsen innan hon spände upp livremmen. Hon drog mig med sig bak och satte sig framför mig på sängkanten. Sedan drog hon sakta ner shorts och kalsonger i ett. Jag lät dem falla och skulle precis böja mig över henne och lägga henne ner i sängen när jag märkte hur hon spände sig och började darra. Hon kved till och fick ta stöd mot nattduksbordet i några sekunder, innan jag kände att jag kunde fortsätta rörelsen med att lägga henne ner och mig över henne, men hon stoppade mig med handen mot höften.

"Vänta" sa hon. "Du kan ju inte gå vidare och låtsas som ingenting när du avslöjar värsta porrskådis-kuken för mig!"

"Vadå?" frågade jag utan att förstå riktigt.

"Hallå, det är inte som att du inte vet om hur utrustad du är. Det är lätt den största kuken jag nånsin sett!"

"Eh, nej, tydligen vet jag inte det. Så stor är den väl inte?"

"EH. JO. Det. är. den." sa hon med eftertryck och tog tag om den. "Den är ju lika tjock som min handled. Och lång. Sånna här kukar har inte vem som helst."

"Lite över medel är den kanske, men inte så mycket mer, väl?" frågade jag. Jag hade, som alla andra, jämfört mig med de andra killarna i duscharna på idrotten i skolan för längesen. Jag hade visserligen mognat och vuxit till mig lite senare än de flesta, men i slakt tillstånd uppfattade jag mig som klart under medel. Kanske var det där om att slak storlek och stånd inte korrelerar sant ändå.

"Jag är glad att du tycker om den" var det bästa jag kunde komma på att säga. "Men vad var det där innan?" Hon rodnade och tittade ner.

"Ingenting" viskade hon.

"Vadå ingenting?" pressade jag.

"Jag ... kom, tror jag" viskade hon.

"Men jag har ju inte ens rört dig?"

"Du rörde mina bröst innan. Och jag är en väldigt känslig tjej. Det är inte så vanligt, men helt normalt, att vissa tjejer kan komma bara av tanken på något överväldigande sexigt"

"Nu blir jag nyfiken, händer det ofta?" frågade jag och hon skakade på huvudet.

"Tror detta var fjärde gången nånsin" svarade hon och började smeka kuken med båda händerna. "På god väg mot den femte" fortsatte hon och slöt sina läppar om ollonet.

Det var den sexigaste avsugningen jag varit med om. Inte den bästa, men det var så tydligt att hon gjorde precis vad hon önskade, vad hon drömt om. Hon var som i trans när hon sög på ollonet kände skaftets grovhet i sina händer, med slutna ögon och med långsamma, inlevelsefulla rörelser. Hon stönade snart mer än jag, och hennes andhämtning var snabb och ytlig när hon tog korta pauser från sugandet och slickandet.

Hennes magmuskler började rycka till och hon slutade suga medan den andra orgasmen sköljde in över henne. Hon höll inte tillbaka den här gången, försökte inte dölja den, skämdes inte. Hon släppte ollonet med läpparna och lutade huvudet mot min höft medan hon stönade högt och gällt. Hennes händer fortsatte runka mitt stånd med ett krampaktigt grepp medan hon gnydde mot mitt lår och hennes kropp skakade.

Nånstans på höjdpunkten av hennes klimax gick det för mig också och jag sprejade ner hennes säng över hennes axel tills de sista dropparna av satsen droppade ner på hennes rygg. Hon såg upp på mig och skrattade.

"Du gillar det där, va?" frågade hon.

"Att du kommer av att bara titta och känna på min kuk? Ja, detta kan bli en intressant natt!" konstaterade jag. Hon lyfte rumpan från sängen och drog av sig trosorna. De var plaskvåta.

"Kom här" sa hon, med armarna sträckta mot mig. Hon drog ner mig i sängen.

Jag hann få undan lite av täcket så att vi slapp ligga i min egen sats och kysste henne med viss tvekan. Jag var inte så mycket för grejen att kyssa en tjej som haft min kuk i munnen, men hennes läppar var omöjliga att motstå och efter ett par sekunder kunde jag inte urskilja den ovälkomna smaken från hennes egen.

Jag kände mig ner mot hennes glashala kön. Hon var svullen och redo att tillfredsställas. Jag utforskade hennes sköte. Hon hade köttiga blygdläppar som stod vidöppna för mina fingrar. Jag klämde lätt på dem med fingertopparna och drog lite och hon stönade i min mun. Hennes klitoris var tydligt utstående och gick knappt att undvika vad jag än gjorde där nere. Jag var försiktig med den, den skulle få så det räckte om en liten stund. Hennes mynning började nästan omedelbart nedanför klitoris, och den var trång. När jag pressade långfingerspetsen mot mynningen lämnade hon kyssen och vek huvudet bakåt. Mynningen gav ett väsentligt motstånd innan den släppte in fingerspetsen och insidan började genast pumpa mot fingertoppen. Hela hennes buk var med i de rytmiska konvulsionerna och uppsvällningarna, och hon flämtade ljudligt i samma takt. Jag hade aldrig vara med om maken till någon som var så responsiv.

"Om du ska kunna ta hela min porrskådiskuk innan natten är över är det dags att vi börjar tänja dig lite" viskade jag i hennes öra.

Hon förmådde sig inte svara med ord, men jag tror att hon nickade och hennes ena hand sökte upp min stake som så smått börjat resa sig igen.

"Känner du hur grov den är? Den är inte ens hård än. Känner du hur den växer? Du har knappt haft ett finger i dig än. Klarar du två?"

Jag tror det gick för henne igen, åtminstone var det nära. Hennes höfter rullade darrande och hon kippade efter andan. Jag tvingade in ringfingerspetsen också. Hennes inre blåstes upp så att hennes g-punkt mosades mot fingerspetsarna, hon spände upp kroppen i en båge och kastade ur sig blöta kaskader ner till fotändan av sängen. Jag hade inte fingrarna djupare än till första leden och hon kom frenetiskt. Detta skulle i sanning bli en spännande natt!

Jag pumpade lätt med fingertopparna mot g-punkten och höll orgasmen vid liv. Det gick inte att göra utan att komma åt hennes klitoris, och den stimuleringen verkade fördubbla orgasmens intensitet. Hon tjöt ut en vibrerande ton och hela hennes kropp var vild, vek sig dubbel och vred sig ifrån mig men jag släppte inte greppet. Jag vände mig mot henne, fick in ena armen under hennes midja och drog henne mot mig. Nu kunde hon krampa och sprattla hur mycket hon ville, hon skulle ändå inte komma nånstans.

Jag lät henne lugna ner sig lite innan jag fortsatte, smekte med två fingrar över blygdläpparna, men lät klitoris och slida vara. Hon hade kvar greppet om mitt stånd och när hon stillat sig drog hon det mot sig, som om hon ville ha mig i sig redan.

"Du är inte redo för den än" viskade jag i hennes öra.

Hon fick ingen chans att svara innan jag förde in två fingrar djupt i henne. Hon krampade runt fingrarna, jag hade aldrig varit med en en så tajt fitta innan. Hon skrek skälvande rakt ut och pressade sig själv ner mot roten av fingrarna. Jag lät dem vara kvar i botten av henne i ett par sekunder innan jag långsamt drog ut dem igen. Det var en fantastisk känsla att känna hur hennes trånga fitta slöt sig runt fingrarna på vägen ut. Jag drog ut fingrarna helt och hela hennes underkropp liksom pulserade i väntan på nästa penetration. Jag väntade några sekunder tills hon började skaka av otålighet innan jag bestämt men ganska långsamt förde in fingrarna igen. Det hade nog inte gått att tränga in snabbare, så trång var hon och så kraftigt kramade hennes inre om fingrarna. Jag drog ut fingrarna igen och hon väntade på nästa stöt. Förgäves.

"Mer!" krävde hon snart.

"Det kommer mer, var så säker" svarade jag.

För att jag skulle komma åt hade jag krupit ner så att hon låg med midjan i höjd med mitt bröst. Jag drog ner henne, så att hon låg i läge för att jag skulle stöta in kuken. Det faktumet undgick henne inte, för hon flämtade till som i förskräckelse. Hon försökte styra den mot sig, men jag tog hennes hand ifrån den och styrde själv, med höften, ollonet mot hennes mynning. Nåja, mot hennes kön - mitt ollon täckte förmodligen hela hennes lilla sköte.

Jag lät ollonet och staken stryka längs henne ett par gånger. Det räckte för att stimuleringen skulle ta henne till totalt upplösningstillstånd, hon var på gränsen till att komma igen och det var för tidigt. Jag stannade upp och smekte med min lediga arm längs hennes kropp istället och insåg att jag ägnat hennes former för lite uppmärksamhet. Hon verkade uppskatta smekningarna lika mycket som jag. Till sist nådde jag brösten, hennes otroliga bröst. Dem uppskattade hon tydligen ännu mer när jag smekte och klämde på. Hennes respons av det var starkare än många tjejer svarar på att bli slickade på klitoris. Jag fick akta mig igen för att inte ta henne för långt.

"Känn på min kuk" viskade jag i hennes öra och hon förde ner handen och kände på den framifrån, mellan sina ben. "Tror du verkligen att du kan ta den?" frågade jag eggande och hon gav ifrån sig en kraftig skälvning och ett outtolkbart ljud (som jag tolkade som 'jag vet inte, men snälla, försök'). "Jag försöker tänka mig hur du kommer att reagera? Hur tror du att du kommer att reagera? Hur kommer det kännas för dig när jag tränger in?"

Hon kved och var på bristningsgränsen medan hon fumlade med fingrarna runt min kuk. Jag styrde bak den och placerade den mot mynningen. Hon var nära nu.

"När jag hade fingrarna i dig..." påminde jag henne. "Du var nästan för trångt för två fingrar. Jag är inte säker på att du kommer klara hela kuken. Ollonet kanske, men inte mer." Jag fick höja rösten från viskningen för att höras medan hon gnydde allt högre. Det var dags att ta henne i mål.

"Du vill ha den i dig, va? Känna den penetrera din fitta, tänja den tills du tror att du ska spricka? Hur den öppnar upp djup i dig du inte trodde fanns? Allt på bara första stöten. Men jag kommer knulla dig hela natten lång. Djupt, hårt och länge, med min porrskådiskuk tills du inte orkar en sekund till, och sen en stund till, tills du inte orkar be mig sluta längre. Tills du... "

Hon fullkomligt exploderade. Jag har aldrig sett en liknande orgasm i mitt liv. Även om det skett med nån sorts stimulering hade det varit sjukt, men nu hade jag inte rört henne. Jag hade till och med slutat klämma på brösten och höll om roten på min kuk för att säkerställa att hon inte gnuggade den mot sitt kön när hon fingrade på den.

Medan hon kom, och jag säger igen, jääklar vad hon kom alltså, så kunde jag inte låta bli att fingra lite mot g-punkten i hennes slida igen. Jag ångrade mig nästan efteråt, för de mängder vätska hon kastade ur sig i nya fontänkaskader skulle potentiellt kunna bidra till utmattning och vätskebrist hos henne innan jag ville vara färdig för natten.

Till slut slutade hennes värsta kramper och jag höll hårt om hennes svettiga lilla kropp och kysste henne på halsen medan efterdyningarna svallade ut. Hon hade knappt sluta darra när hennes hand sökte sig ner mot min kuk igen. Just det gjorde mig kanske mer upphetsad än något tidigare under kvällen, hur hon efter den urladdningen fortfarande var så inställd på att få kuken i sig. Det var dags att belöna henne.

Tillsammans förde vi kuken mot hennes slida. Staken var alldeles hal och indränkt, framförallt från hennes fontänorgasm. Hon strök med fingrarna längs skaftet och kände på tjockleken medan jag började pressa mot mynningen.

"Äntligen!" viskade jag i hennes öra. "Jag har längtat efter detta i så många år."

"Jag ... med" fick hon ur sig mellan flämtningarna.

Det var trångt, mer trångt än jag hoppats på. Men långsamt banade ollonet väg in i henne, trots att hennes inre muskler kramade om det och deformerade det. Skaftet var hårdare och det ledde till mer motstånd. Hon grep hårt om mina armar med sina händer, vek fram ansiktet och kved mellan djupa darrande flåsningar medan jag långsamt långsamt trängde längre och längre in i henne. Hon pressade själv ner sig och hjälpte till, tills nästan hela skaftet var inne. Jag fick byta grepp för att kunna trycka in sista två centimetrarna. Hon var så trång att det kändes som att kuken skulle implodera, men den bultade stenhårt i henne. Jag stannade kvar i botten på henne en bra stund och bara njöt stilla av ögonblicket. Hon njöt också, men lite mindre stilla, där hon darrade i hela kroppen och andades snabbt och krampaktigt.

"Du klarade det" viskade jag. Hon nickade genom darrningarna.

"Det är ... så skönt. Vänta ... lite till. Men ... knulla mig sen!" grymtade hon fram mellan sammanpressade käkar.

Jag höll kvar mig i botten av henne lite till. Hennes inre rörde sig konstant och kramade om kuken i omgångar, liksom rullande upp och ner längs staken. När jag till sist långsamt drog ut ropade hon ut ett högt stön som gled upp i falsett. Strax innan jag var helt ute började jag stöta inåt igen. Hennes inre muskler kramade hårt och gjorde det nästan omöjligt att tränga in igen, men jag forcerade och tog mig hela vägen in i botten igen. Strukturen av hennes insida, kramandet, och det svällande pumpandet från längst ner vid g-punkten, gjorde resan ut och in otroligt skön varje gång - för MIG. HON däremot verkade vara på en annan nivå, kroppsligt och själsligt, som om hon bara knappt var närvarande i rummet och mest befann sig ett universum där dimensionerna av njutning fungerade helt annorlunda. Stönen och tjuten hon gav ifrån sig emellanåt var inte i synk med mina rörelser utan verkade mer komma från ett konstant överbubblande stormande av känslor.

Jag vet inte hur länge vi låg där, medan jag långsamt trängde in och ut i hennes trånga fitta. Men till slut - kunde vi hållit på en hel timme? - så var det dags för något annat. Jag drog mig ur henne och hävde upp mig på ena armen för att kunna byta ställning. Hon ryckte till några gånger, men innan jag hann ta något initiativ krånglade hon sig upp på alla fyra. Det såg ut som att hon knappt orkar röra sig, men hon ville ändå ta emot mer och jag tänkte inte hålla tillbaka.

Jag tog plats bakom henne och sänkte utan förvarning kuken ner till roten i hennes slida. Hon tjöt till av överraskningen och jag försökte köra på. Hon var fortfarande makalöst trång så tempot blev inte så högt som man kan tänka sig, men djupt och bestämt knullade jag henne. Jag kom åt henne bättre i denna ställningen och kunde pressa ännu lite djupare i henne, och snart stötte jag hårt i hennes botten för varje stöt. Hon älskade det, kan man med viss underdrift uttrycka det som. Jag körde på så länge jag orkade och hon kom mer än vad hon inte kom. Till sist hade hon segnat ihop och låg på mage på sängen, men hon putade med rumpan och fortsatte ta emot av min kuk medan hon rev och slet i lakanet med vilda läten.

Det höll på att gå för mig, men jag hann dra ut och lugna ner mig i absolut sista sekund. Det kändes som att utlösningen stoppades åtminstone halvvägs ut i snoppen, men den höll sig inne. Jag fick lägga allt mig fokus på att inte komma än och märkte knappt att hon vänt sig om förrän hon viftade mot mig att komma in i hennes famn. Hon låg där, med armarna mot mig, dimmig blick, svettigt hår fastklistrat i pannan, och med benen särade mot mig med en imponerande vighet.

Jag lade mig över henne, stödd på armbågarna och med kuken redo mot hennes kön igen.

"Jag orkar snart inte mer" erkände jag. "Du verkar ju kunna ta emot hur mycket som helst!"

"Med dig är jag omättlig. Kyss mig och kom i mig nu, så fortsätter vi detta imorgon."

Jag trängde in i henne igen. Rörelsen fortplantade sig som en våg genom hennes kropp och det var första gången jag såg hennes ansikte när jag trängde in i henne - helst skulle jag aldrig behöva se något annat än det om och om igen för resten av mitt liv! Något annat som hände när jag trängde in i henne på detta håller var att hennes klitoris gneds mot staken av min kuk. Reaktionerna det skapade hos henne gjorde mig helt vild. Jag letade rätt på hennes händer, våra fingrar flätades in i varandra och jag kysste henne medan jag med ohämmad frenesi dunkade in i botten på henne om och om igen. Jag var för vild för att räkna hennes orgasmer, jag bara körde på och knullade henne med mina sista adrenalin- och endorfinstyrkta krafter.

Till sist kom jag över gränsen och hann bara med ett par krampaktiga stötar till innan jag totalt tömde mig djupt i hennes inre med henne hårt krampande om kuken. Vi vrålade båda två, och även om min orgasm var den längsta jag nånsin haft kom hon fortfarande i åtminstone tio sekunder efter att min var över.

"Shit!" utbrast hon plötsligt, knappt innan vi återfått andan. "Fan vad bra det var! Vi har väntat alldeles för många år med detta."

"Vi får ta igen lite av det nu i helgen. Jag har aldrig sett nån komma så mycket som du!"

"Ja men skyll dig själv. Men en sån sjuk jävla drömkuk finns det inte så mycket annat att göra."

"Fast du behöver ju knappt se kuken för att komma, tydligen."

"Nej..." svarade hon och rodnade. "Jag vet inte varför. Det bara blir så när jag blir så upphetsad att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Det har bara hänt tre gånger i mitt liv innan idag. Alla tre gångerna har jag tänkt på dig. Två gånger i gymnasiet och en gång nu senaste veckan när jag längtade efter dig inför midsommar. Och så tre gånger nu ikväll. Änsålänge."

Jag var egentligen helt slut, men när hon sagt 'änsålänge' och sen lutade sig fram och kysste mig, så visste jag att jag skulle behöva orka lite till. Hon förde mina händer till hennes bröst och vi hånglade tills hon kom igen. Tills dess var jag stenhård igen och när hon väl lyckats få in kuken i sin trånga fitta igen red hon mig, ömsom milt och kärleksfullt, ömsom vilt och på gränsen till våldsamt, tills fåglarna kvittrade utanför.